1 Taukiri e! Tōna haumarurutanga o te kōura!

Tōna putanga kētanga o te kōura parakore, tino pai!

Kua ringihia ngā kōhatu o te wāhi tapu

ki te ahunga mai o ngā ara katoa.

2 Ko ngā tamariki a Hiona ko ngā mea papai,

i rite nei ki te kōura parakore, taukiri e!

Kua kīia rātou he hāka oneone,

he mea hanga nā ngā ringa o te kaipokepoke.

3 Ko ngā kīrehe mohoao nei hoki, e tukua iho ana te ū e rātou,

e whakangotea ana e rātou ā rātou kūao;

kua taikaha te tamāhine a tōku iwi,

kua rite ki ngā otereti o te koraha.

4 Piri ana te arero o te tamaiti

ngote ū ki te ngao o tōna māngai i te hiainu;

e tono ana ngā kōhungahunga i te taro mā rātou,

heoi kāhore he tangata hei whatiwhati atu mā rātou.

5 Ko te hunga i kai i ngā mea papai

kei te noho mokemoke i ngā ara.

Ko te hunga i whakatupuria i roto i ngā kākahu ngangana,

kei te awhi i ngā pūranga paru.

6 Nō te mea ko te hē o te tamāhine a tōku iwi

nui atu i te hara o Horoma,

i hurihia ohoreretia rā i mua,

kāhore hoki he ringa i ū ki a ia.

7 Ko ōna rangatira pai atu i te hukarere te pokekore,

mā atu hoki rātou i te waiū,

pūwhero ake ō rātou tinana i ngā rupi,

orohina ake rātou ki te oro o te hapaira.

8 Mangu iho tō rātou mata i tētahi ngārahu;

kāhore rātou e mōhiotia i ngā ara.

Piri tonu ō rātou kiri ki ō rātou wheua;

kua memenge, kua rite ki te rākau.

9 Ko te hunga i patua e te hoari,

pai ake tō rātou i tō te hunga i patua e te hemokai;

nō te mea ka honia noatia ēnei, ka werohia,

he kore hoki nō ngā hua o te māra.

10 Ko ngā wāhine, ko te hunga aroha,

kei te kōhua i ā rātou tamariki ki ō rātou ringa;

he kai ērā mā rātou

i te wawāhanga o te tamāhine a tōku iwi.

11 Kua whakapaua e Ihowā tōna riri nui,

kua ringihia mai e ia tōna riri nui;

kua tahuna hoki e ia he ahi ki Hiona,

nā reira i pau ai ōna tūranga.

12 Kīhai i whakapono mai ngā kīngi o te whenua,

kīhai anō hoki ngā tāngata o te ao,

tērā te hoariri rāua ko te hoa whawhai e tomo mai

ki ngā kūwaha o Hiruhārama.

13 I pērā ai he hara nō ōna poropiti,

he hē nō ōna tohunga kua whakaheke nei

i ngā toto o te hunga tika

ki waenganui ōna.

14 E kōpikopiko ana rātou

ānō he matapō i ngā ara;

Kua poke rātou i te toto,

tē pā ai te tangata ki ō rātou kākahu.

15 I karanga rātou ki a rātou; "Haere atu, e poke ana!

Haere atu, haere atu, kei pā!"

I tō rātou whatinga, i a rātou e ātiutiu noa atu ana,

i kī ngā tāngata i roto i ngā tauiwi,

"Kāhore he nohoanga iho mō rātou ki konei."

16 Kua wehewehea rātou e te riri o Ihowā;

e kore ia e titiro ki a rātou i muri nei.

Kīhai rātou i whakaaro ki ngā kanohi o ngā tohunga,

kīhai i manako ki ngā kaumātua.

17 E matawaia tonu ana ō tātou kanohi

i a tātou e titiro ana ki te āwhina tekateka noa mō tātou;

i a tātou e tiaki atu ana,

i whanga noa tātou ki te iwi e kore e whakaora.

18 E whāia ana e rātou ō tātou hīkoinga,

tē haere ai tātou i ō tātou waharoa.

Kua tata tō tātou whakamutunga, kua rite ō tātou rā;

nō te mea kua tae mai tō tātou whakamutunga.

19 Nui atu te tere o ō tātou kaiwhai

i tō ngā ēkara o te rangi;

i arumia tātou e rātou i runga i ngā maunga;

i whanga mai anō rātou ki a tātou i te koraha.

20 Ko te manawa o ō tātou pongaponga,

ko tā Ihowā i whakawahi ai,

i mau ki roto ki ā rātou rua;

i kī rā tātou mōna, "Mā tōna taumarumarunga iho

ka ora ai tātou i roto i ngā tauiwi."

21 Kia hari, kia koa, e te tamāhine a Ēroma

e noho nā i te whenua o Uhu;

ka tae atu anō te kapu ki a koe;

ka haurangi koe, ka whakarere anō koe i ōu kākahu.

22 Kua rite te whiu mō tōu hē, e te tamāhine a Hiona;

heoi anō tāna whakaraunga i a koe.

Ka whiua e ia tōu hē, e te tamāhine a Ēroma,

ka hurahia anō e ia ōu hara.

1 Så matt guldet har blivit,

det ädlaste guldet förvandlats!

Heliga ädelstenar ligger spridda

i varje gathörn.

2 *Jer 19:11. Sions ädlaste söner

skattades som fint guld.

Nu räknas de som lerkärl,

som verk av krukmakarhänder.

3 *Job 39:16f, Jes 49:15. Till och med schakaler

räcker fram sina spenar

och låter ungarna dia,

men dottern mitt folk

har blivit grym*4:3grymStrutsen lämnar sina ägg direkt på marken och var därför en bild för bristande omsorg (jfr Job 39:16f).,

som strutsen i öknen.

4 *Ps 137:6, Jer 14:3, Klag 2:11f. Dibarnets tunga fastnar

i gommen av törst.

Små barn ber om bröd,

men ingen ger dem något.

5 De som förr åt läckerheter

tynar bort på gatorna.

De som växte upp i purpur*4:5purpurAntikens dyraste färg. Den utvanns ur havssnäckor och var värd sin vikt i silver.

ligger nu i dyn.

6 *1 Mos 18:20, 19:24f, Jer 20:16, Hes 16:46f, Matt 10:15, 11:24. Missgärningen hos dottern mitt folk

är större än synden i Sodom,*4:6SodomStad vid Döda havet som utplånades för sin ondska (1 Mos 19, Hes 16:49f, Jud v 7).

som ödelades på ett ögonblick

utan att röras av människohänder.

7 Hennes furstar glänste mer än snö,

de var vitare än mjölk,

deras kroppar var rödare än korall,

deras gestalter var som safir.

8 Nu är deras ansikten mörkare än sot,

man känner inte igen dem

på gatorna.

Deras hud stramar över benen,

den är torr som trä.

9 *Jer 8:3. Lyckligare var de som dödades

med svärd

än de som nu dödas av hunger,

som tynar bort i plåga

av brist på markens frukter.

10 *3 Mos 26:29, 5 Mos 28:53, 2 Kung 6:29, Jer 19:9, Klag 2:10, Hes 5:10. Med egna händer

har ömsinta mödrar kokat

sina barn

för att ha dem till föda

när dottern mitt folk gick under.

11 *Jer 17:27, Klag 2:3, Hes 7:8.Herren tömde ut sin vrede,

han öste ut sin vredesglöd.

I Sion tände han en eld

som förtärde dess grundvalar.

12 Ingen av jordens kungar

hade trott det,*4:12Ingen ... hade trott detSion ansågs ointagligt så länge man hade Guds beskydd (Ps 46, 48).

ingen av världens invånare,

att någon ovän eller fiende

skulle komma in

genom Jerusalems portar.

13 *Jer 5:31, 23:21, 26:8f, Matt 23:35. Det kom för hennes profeters synder

och hennes prästers

missgärningar,

för att de spillde rättfärdigas blod

där inne i staden.

14 *5 Mos 28:29, Jes 59:10. Som blinda irrar de på gatorna,

fläckade av blod

så att ingen vågar röra

deras kläder.

15 *3 Mos 13:45, Jer 49:5. "Bort! Oren!"

ropar man till dem.

"Bort, bort! Rör dem inte!"

De flyr, de irrar omkring.

Bland hednafolken säger man:

"Här får de inte bo längre."

16 *Jes 47:6, Klag 5:12.Herren själv har skingrat dem,

han vill inte ta sig an dem mer.

Prästerna får ingen respekt,

de äldre får ingen barmhärtighet.

17 *Jes 30:5, 7. Våra ögon sviker oss

när vi förgäves söker efter hjälp.

Vi har spanat och spanat

efter ett folk som ändå inte kan

rädda oss.*4:17ett folk som ändå inte kan rädda ossEgypten, vars militära hjälp svek (Jer 2:36, 37:7, Jes 30:2f).

18 De vaktar på våra steg

så att vi inte vågar gå

på våra gator.

Vårt slut är nära,

våra dagar är ute,

ja, vårt slut har kommit.

19 Våra förföljare var snabbare

än himlens örnar.

De jagade oss över bergen

och låg på lur i öknen för oss.

20 *2 Kung 25:5f, Jer 52:8f. Vår livsande, Herrens smorde,*4:20HERRENS smordeGuds utvalde, helgade kung, en förebild till Messias/Kristus (Apg 10:38). De sista kungarna var Jojakin (598-597 f Kr) och Sidkia (597-587 f Kr). Se 2 Kung 24:8f.

fångades i deras fallgropar.

Om honom sade vi:

"I hans skugga ska vi leva

bland hednafolken."

21 *Ps 137:7, Jer 25:15f, 49:12, Hes 25:12f. Gläd dig och jubla, dotter Edom*4:21EdomGrannfolk i sydöst som hade sett på Jerusalems förstöring med skadeglädje (jfr Ps 137:7, Hes 25:12f och Ob vers 11).,

du som bor i landet Us.

Bägaren ska komma till dig också,

du ska bli drucken

och ligga naken.

22 *Jes 40:2, Jer 33:7. Straffet för din skuld har nått sitt slut,

dotter Sion.

Han ska inte mer föra bort dig

i fångenskap.

Men din skuld, dotter Edom,

ska han straffa,

han ska avslöja dina synder.