1 Nā, ko ngā iwi ēnei i waiho e Ihowā ko rātou hei whakamātautau i a Īharaira, arā ko ngā mea o Īharaira kīhai i mōhio ki ngā pakanga katoa o Kanaana 2 (mō ngā whakatupuranga anō ia o ngā tamariki a Īharaira kia mōhio, kia ako ki te whawhai, arā mō te hunga kīhai i mōhio ki tērā i mua): 3 nā, ko ngā rangatira tokorima o ngā Pirihitini, ko ngā Kanaani katoa, ko ngā Haironi rātou ko ngā Hiwi i noho i Maunga Repanōna, i Maunga Paara-Heremona ā tae noa ki te haerenga atu ki Hāmata. 4 Ko rātou hei whakamātautau mō Īharaira, kia mōhiotia ai e rongo rānei rātou ki ngā whakahau a Ihowā i whakahaua e ia ki ō rātou mātua, he mea whakapuaki nā Mohi.

5 Nā, ka noho ngā tamariki a Īharaira ki waenganui o ngā Kanaani, o ngā Hiti, o ngā Amori, o ngā Perihi, o ngā Hiwi, o ngā Iepuhi; 6 ā, ka tango i ā rātou tamāhine hei wahine mā rātou, ka hoatu hoki i ā rātou tamāhine ki ā rātou tama, ka mahi anō hoki ki ō rātou atua.

7 Nā, kua mahi ngā tamariki a Īharaira i te kino i te tirohanga o Ihowā, wareware ake ki a Ihowā, ki tō rātou Atua, mahi ana hoki ki ngā Paara, ki te Ahataroto. 8 Nā, ka mura te riri o Ihowā ki a Īharaira, ā, hokona atu ana rātou e ia ki te ringa o Kuhanarihataimi kīngi o Mehopotamia. Nā, e waru ngā tau i mahi ai ngā tama a Īharaira ki a Kuhanarihataimi. 9 Ā, nō te tangihanga a ngā tamariki a Īharaira ki a Ihowā, ka whakaarahia ake e Ihowā he kaiwhakaora mō ngā tamariki a Īharaira, nāna rātou i whakaora; arā a Otoniere tama a Kenaha teina o Karepe. 10 Nā, i tau iho ki runga i a ia te Wairua o Ihowā, ā, i whakawā ia mō Īharaira; i haere hoki ki te whawhai; ā, hōmai ana e Ihowā ki tōna ringa a Kuhanarihataimi kīngi o Mehopotamia; nā, kua kaha tōna ringa ki te whawhai ki a Kuhanarihataimi. 11 Ā, e whā tekau ngā tau i okioki ai te whenua i te whawhai. Nā, ka mate a Otoniere, tama a Kenaha.

12 Nā, ka mahi kino anō ngā tama a Īharaira i te tirohanga a Ihowā, ā, ka whakakahangia e Ihowā a Ekerona kīngi o Moapa ki te whawhai ki a Īharaira, mō rātou i mahi kino i te tirohanga a Ihowā. 13 Nā, ka huihuia e ia ki a ia ngā tamariki a Āmona rātou ko Amareke, ā, haere ana, patua ana e ia a Īharaira, ā, tangohia ana e ia te pā nīkau. 14 Ā, kotahi tekau mā waru ngā tau i mahi ai ngā tamariki a Īharaira ki a Ekerona, kīngi o Moapa.

15 Nō te tangihanga ia a ngā tama a Īharaira ki a Ihowā, ka whakaarahia ake e Ihowā he kaiwhakaora mō rātou, a Ehuru tama a Kera, he Pineamini, he tangata ringa mauī. Nā, ka hoatu e ngā tama a Īharaira he takoha kia kawea e ia ki a Ekerona kīngi o Moapa. 16 Otiia kua oti i a Ehuru tētahi hoari te hanga māna; e rua ōna mata, kotahi whatīanga te roa; nā, ka whītikiria e ia i roto i ōna kākahu ki tōna hūhā matau. 17 Nā, ko tāna tukunga i te takoha ki a Ekerona kīngi o Moapa; nā, he tangata tetere rawa a Ekerona. 18 Ā, ka mutu tā tērā tuku i te takoha ka tonoa atu e ia te hunga i mauria mai ai te takoha. 19 Ko ia tonu ia i hoki whakamuri atu i ngā whakapakoko i Kirikara, ka mea, "He kupu huna tāku ki a koe, e te kīngi."

Nā, ka mea tērā, "Whakarongoa!" Nā, mawehe atu ana i a ia te hunga katoa e tū ana i tōna taha.

20 Nā, ka haere atu a Ehuru ki a ia; ā, e noho ana ia ko ia anake i tōna rūma raumati. Nā, ka mea a Ehuru, "He kupu nā te Atua tāku ki a koe." Nā, ka whakatika ia i tōna nohoanga. 21 Nā, ka torona e Ehuru tōna ringa mauī, ka mau ki te hoari i tōna hūhā matau, werohia ana ki tōna kōpū. 22 Ā, ngoto tahi atu ana te kakau me te mata, ā, tūtakina iho te mata e te ngako, kīhai i unuhia mai te hoari i roto i tōna kōpū, ā, puta atu ana ki muri. 23 Nā, ka haere atu a Ehuru nā te whakamahau, ā, tūtakina atu ana e ia ngā tatau o te rūma ki a ia, kīia iho hoki.

24 Ā, i tōna haerenga atu, ka haere mai ngā pononga a tērā, nā, i tō rātou kitenga kua kīia ngā tatau o te rūma, ka mea rātou, "He pono kei te uhi ia i ōna waewae i te rūma raumati." 25 Tatari noa rātou ā ka whakamā; nā, kīhai ia i whakapuare i ngā tatau o te rūma; kātahi rātou ka mau ki te kī, ā, whakapuaretia ana. Nā, ko tō rātou ariki kua hinga ki te whenua, kua mate.

26 Ko Ehuru ia i mawhiti i a rātou e tatari roa ana, ā, kua tae ki tua i ngā whakapakoko, kua mawhiti ki Heirata. 27 Ā, nō tōna taenga, ka whakatangihia e ia te tētere ki te whenua maunga o Ēparaima, ā, heke ana ngā tamariki a Īharaira i runga i te maunga hei hoa mōna, ko ia hoki i mua i a rātou.

28 Nā, ka mea ia ki a rātou, "Haere mai i muri i ahau, kua hōmai hoki e Ihowā ngā Moapi, ō koutou hoariri ki ō koutou ringa." Nā, heke ana rātou i muri i a ia, ā, ka riro mai i a rātou ngā whitinga atu o Horano i ngā Moapi; kīhai hoki i tukua tētahi tangata kia whiti atu. 29 Nā, patua iho e rātou ngā Moapi i taua wā, me te mea tekau mano ngā tāngata, te hunga pakari anake, ngā mārohirohi katoa; kīhai hoki tētahi i mawhiti. 30 Nā, ka hinga a Moapa i taua rā i te ringa o Īharaira. Ā, e waru tekau ngā tau i okioki ai te whenua i te pakanga.

31 Ā, i muri i a ia ko Hamakara tama a Anata, ā, patua iho e ia ngā Pirihitini, e ono rau tāngata, ki te wero kau. Nā, ka ora anō a Īharaira i a ia.

1 *5 Mos 7:22. Dessa var de folk som Herren lät bli kvar, för att med dem pröva alla israeliter som inte hade varit med om alla krigen i Kanaan 2 och för att lära Israels barn att föra krig, de som inte hade varit med om det förut: 3 *Jos 13:2f. filisteernas*3:3filisteernaBeteckning för folk på den nuvarande Gazaremsan (1 Mos 26:1), särskilt det sjöfolk som under 1200-talet f Kr kom från de grekiska öarna (Jer 47:4, Amos 9:7). Deras stadsförbund (1 Sam 6:16f) blev en mäktig fiende till israeliterna. fem furstar och alla kananeer och sidonier samt hiveerna som bodde i Libanons bergsbygd, från berget Baal-Hermon ända till vägen mot Hamat. 4 *5 Mos 8:2, Dom 2:22. Med dem ville Herren pröva Israel för att se om de ville följa hans bud som han gett deras fäder genom Mose.

5 Så bodde Israels barn bland kananeerna, hetiterna, amoreerna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna, 6 *2 Mos 23:32f, 34:16, 5 Mos 7:3f. och de tog deras döttrar till hustrur och gav sina döttrar åt deras söner och tjänade deras gudar.

7 Israel gjorde det som var ont i Herrens ögon. De glömde Herren sin Gud och tjänade baalerna och asherorna. 8 Då upptändes Herrens vrede mot Israel, och han sålde dem i Kushan-Rishatajims hand, kungen i Aram-Naharajim*3:8Aram-NaharajimHebr. för Syrien-Mesopotamien (tvåflodslandet) vid floden Eufrat. Kushan-Rishatajim och hans folk kan ha varit hurriter från Mitanniriket, som under 1300-talet f Kr drevs på flykten av hetiter och sökte sig ner till Kanaans land. Kushan-Rishatajim kan i så fall motsvara det hurritiska namnet Kuzzari-Rishti.. Och Israels barn tjänade Kushan-Rishatajim i åtta år.

9 Men Israels barn ropade till Herren, och Herren lät en frälsare uppstå bland Israels barn som räddade dem: Otniel,*3:9OtnielBetyder troligen "Gud är min beskyddare". Brorson och svärson till Kaleb (1:13). son till Kenas, Kalebs yngre bror. 10 Herrens Ande kom över honom, och han blev domare i Israel. Han drog ut i strid, och Herren gav Arams kung Kushan-Rishatajim i hans hand så att hans hand besegrade Kushan-Rishatajim. 11 *Dom 8:28. Sedan hade landet ro i fyrtio år. Därefter dog Otniel, Kenas son.

12 Men Israels barn gjorde åter det som var ont i Herrens ögon. Herren gav då kung Eglon av Moab makt över Israel, eftersom de gjorde det som var ont i Herrens ögon. 13 Eglon gick samman med ammoniterna och Amalek. Han drog ut och slog Israel, och de intog Palmstaden. 14 Och Israels barn tjänade kung Eglon av Moab i arton år.

15 Men Israel ropade till Herren, och Herren lät en frälsare uppstå bland dem: benjaminiten Ehud,*3:15EhudKan översättas "var är härligheten?" (jfr 1 Sam 4:21). Geras son, en vänsterhänt man. När Israels barn sände honom med gåvor*3:15gåvorUnderkuvade folk lämnade gåvor eller tribut till sina herrar (jfr Matt 22:17 med not). till kung Eglon av Moab 16 gjorde Ehud sig ett tveeggat svärd, en fot långt*3:16en fot långtAnnan översättning: "en aln långt" (antingen ca 30 eller 50 cm). , och spände fast det under kläderna vid sin högra höft. 17 Han överlämnade gåvorna till kung Eglon av Moab, som var en mycket fet man. 18 När han hade överlämnat gåvorna, skickade han i väg folket som hade burit dem. 19 Själv vände han tillbaka vid bildstoderna nära Gilgal och sade: "Jag har ett hemligt ärende till dig, o konung." Kungen sade: "Var tysta!" Alla som stod omkring honom gick ut.

20 Ehud gick fram till honom där han satt ensam i sommarsalen*3:20sommarsalenEn öppen sal på övervåningen där vinden kan svalka i sommarvärmen., och Ehud sade: "Jag har ett ord från Gud till dig." När kungen reste sig från sin stol, 21 räckte Ehud ut sin vänstra hand, drog svärdet från sin högra höft och körde in det i hans buk 22 så att fästet följde med in efter klingan. Och klingan omslöts av fettet, för han drog inte ut svärdet ur hans buk. Sedan gick Ehud ut i försalen, 23 och väl ute stängde han dörrarna till salen efter sig och låste dem.

24 *1 Sam 24:4. När han hade gått, kom Eglons tjänare och såg att dörrarna till salen var låsta. De tänkte: "Han har säkert något privat för sig i sin sommarkammare." 25 Men när de hade väntat länge och han ändå inte öppnade dörrarna till salen, tog de nyckeln och öppnade själva – och se, där låg deras herre död på golvet.

26 Medan de dröjde hade Ehud flytt. Han hade hunnit förbi bildstoderna och flydde till Seira. 27 *4 Mos 10:9. Så snart han kom dit, lät han blåsa i hornet i Efraims bergsbygd. Då drog Israels barn ner från bergsbygden med honom i spetsen. 28 *Dom 7:24, 12:5, 1 Sam 17:47. Han sade till dem: "Följ mig, för Herren har gett era fiender moabiterna i er hand." Då följde de honom och intog vadställena*3:28intog vadställenaPå så sätt skars moabiterna av från sitt hemland öster om Jordan. över Jordan till Moabs land och lät ingen komma över. 29 Vid det tillfället slog de omkring tiotusen moabiter, alla starka och tappra män. Inte en enda kom undan. 30 På den dagen blev Moab kuvat under Israels hand, och landet hade ro i åttio år.

31 *Dom 5:6. Efter Ehud kom Shamgar, Anats son*3:31Shamgar, Anats sonNamnet låter inte hebreiskt, och Anat var en kananeisk krigsgudinna. Troligen var han en främling vars seger över filisteerna också blev en räddning för Israel.. Han slog filisteerna, sexhundra man, med en oxpik. Också han räddade Israel.