1 Nā, muri iho i tēnei ka mea hāriata a Apohārama mōna, me ētahi hōiho, me ngā tāngata e rima tekau hei rere i tōna aroaro. 2 Nā, ka maranga wawe a Apohārama, ā, ka tū ki te taha o te huarahi, ki te kūwaha. Nā, ki te mea he take tā tētahi tangata e tika ana kia tae ki te kīngi kia whakaritea, ka karanga a Apohārama ki a ia, ka mea, "Nō tēhea pā koe?"
Ā, ka mea tērā, "Nō tētahi o ngā iwi o Īharaira tāu pononga." 3 Nā, ka mea a Apohārama ki a ia, "Nanā, he pai āu kōrero, he tika; heoi kāhore he tangata a te kīngi hei whakarongo ki a koe." 4 I mea anō a Apohārama, "Auē, me i tū ahau hei kaiwhakarite mō te whenua, ā, ka tae mai ki ahau ngā tāngata katoa he take nei tā rātou, he whakawā, ina ka whakarite tika ahau ki a ia!"
5 Nā, ka whakatata mai he tangata ka piko ki a ia, nā, ka totoro tōna ringa ka hopu i a ia, ka kihi i a ia. 6 Pēnei tonu te mahi a Apohārama ki a Īharaira katoa, i haere mai ki te kīngi kia whakaritea he whakawā; nā, tāhaetia ana e Apohārama ngā ngākau o ngā tāngata o Īharaira.
7 Nā, ka pau ngā tau e whā, ka mea a Apohārama ki te kīngi, "Tukua ahau kia haere ki te whakamana i āku kupu taurangi, ki Heperona, i puaki rā i ahau ki a Ihowā. 8 I puaki hoki te kupu taurangi a tāu pononga i ahau e noho ana i Kehuru i Hīria; i mea ahau, ‘Ki te whakahokia ahau e Ihowā ki Hiruhārama, kātahi ahau ka mahi ki a Ihowā!’ "
9 Nā, ka mea te kīngi ki a ia, "Haere mārie." Nā, whakatika ana ia, ā, haere ana ki Heperona.
10 Otiia ka tono tūtei a Apohārama puta noa i ngā iwi katoa o Īharaira, hei mea, "Rongo kau koutou i te tangi o te tētere, ko reira koutou ka mea, ‘Ko Apohārama te kīngi kei Heperona.’ " 11 E rua rau anō ngā tāngata i haere tahi i a Apohārama i Hiruhārama, he hunga i karangatia. Otiia, he haere noa tā rātou, kīhai hoki i mōhio ki tētahi mea. 12 I tīkina anō e Apohārama a Ahitopere Kironi, te kaiwhakatakoto whakaaro a Rāwiri i tōna pā i Kiroho, i a ia anō e patu ana i ngā patunga tapu. Nā, kua kaha te whakapiko; i tini haere hoki ngā tāngata a Apohārama.
13 Nā, ko te taenga o tētahi kaikōrero ki a Rāwiri, ko tāna kupu, "Kei te whai i a Apohārama ngā ngākau o ngā tāngata o Īharaira."
14 Nā, ka mea a Rāwiri ki āna tāngata katoa i tōna taha i Hiruhārama, "Whakatika, ka rere tātou; kei kore hoki he mawhititanga atu mō tētahi o tātou i te aroaro o Apohārama; hohoro te haere, kei hohoro mai ia, ā, ka mau tātou. Nā, ka ākina mai e ia he kino ki a tātou, ā, ka tukitukia te pā ki te mata o te hoari."
15 Nā, ka mea ngā tāngata a te kīngi ki te kīngi, "Tēnei āu pononga hei mea i ngā mea katoa e whakarite ai tōku ariki, te kīngi."
16 Nā, haere ana te kīngi me tōna whare katoa i muri i a ia. Nā, i mahue i te kīngi tekau ngā wāhine, he wāhine iti nāna, hei tiaki i te whare. 17 Ā, haere ana te kīngi rātou ko te iwi katoa i muri i a ia, ā, whanga ana i Petemerehaka. 18 I haere atu anō āna tāngata katoa i tōna taha; i haere atu anō hoki i mua i te kīngi, ngā Kereti katoa, ngā Pereti katoa, me ngā Kiti katoa; ngā rau e ono i whai mai nei i a ia i Kāta.
19 Nā, ka mea te kīngi ki a Itai Kiti, "He aha koe i haere mai ai i a mātou? Hoki atu, e noho i te kīngi; he tangata kē hoki koe, he noho kē i tōu whenua. 20 Nōnanahi noa nei koe i tae mai ai, ā, kia mea ahau i a koe i tēnei rā kia kōpikopiko noa iho i a mātou, i tāku haere noa atu? Hoki atu, whakahokia anō ōu tēina; kia whai tahi te pono me te aroha i a koe."
21 Nā, ka whakahoki a Itai ki te kīngi, ka mea, "E ora ana a Ihowā, e ora ana hoki tōku ariki te kīngi, nā, ko te wāhi e noho ai tōku ariki, te kīngi, ahakoa i te mate, ahakoa i te ora, ko reira anō tāu pononga."
22 Anō rā ko Rāwiri ki a Itai, "Hoatu, whiti atu." Nā, whiti ana a Itai Kiti, rātou ko āna tāngata katoa me ngā tamariki katoa i a ia. 23 Nui atu hoki te reo i tangi ai te whenua katoa, ā, ka whiti atu te iwi katoa; i whiti atu hoki te kīngi i te awaawa o Kitirono, ā, i whiti atu anō te iwi katoa i te huarahi e tika ana ki te koraha.
24 Ko Hāroko anō tērā, me ngā Rīwaiti katoa e amo ana i te āka o te kawenata a te Atua. Nā, ka whakatakotoria te āka a te Atua; nā, ka piki a Apiātara, ā poto noa te iwi katoa te whiti atu i roto i te pā.
25 Nā, ka mea te kīngi ki a Hāroko, "Whakahokia te āka a te Atua ki te pā; ki te manakohia ahau e Ihowā, ka whakahokia ahau, ā, ka whakakitea taua āka me tōna nohoanga ki ahau. 26 Ā, ki te mea ia ki ahau, ‘Kāhore ahau e pai ki a koe,’ tēnei ahau, māna e mea ki ahau te mea e pai ana ki tāna titiro."
27 I mea anō te kīngi ki a Hāroko tohunga, "Ehara ianei koe i te matakite? Hoki mārie ki te pā, koutou ko ā kōrua tama tokorua, arā tāu tama a Ahimāta, me Honatana tama a Apiātara. 28 Nanā, me tatari ahau ki ngā kauanga i te koraha, kia tae ake rā anō he kōrero i a kōrua hei whakaatu tikanga ki ahau." 29 Nā, whakahokia ana te āka a te Atua e Hāroko rāua ko Apiātara ki Hiruhārama, ā, noho ana rāua i reira.
30 Nā, piki atu ana a Rāwiri i te pikitanga o Maunga Ōriwa, me te tangi, me te piki haere; hīpoki rawa tōna mātenga, kāhore hoki ōna hū i a ia e haere ana. Nā, ko ngā tāngata katoa i a ia, hīpoki rawa te mātenga o tēnei, o tēnei; heoi piki ana rātou, me te tangi anō i a rātou e piki ana. 31 Nā, ka kōrero tētahi ki a Rāwiri, ka mea, "Kei roto a Ahitopere i ngā kaiwhakatupu i te hē, kei a Apohārama." Nā, ka mea a Rāwiri, "Tēnā rā, e Ihowā, whakakūwaretia ngā whakaaro o Ahitopere."
32 Ā, nō te ekenga o Rāwiri ki te tihi, ki te wāhi e koropiko ai ki te Atua, nā, ko Huhai Araki ka whakatau i a ia, he mea haehae tōna kākahu, me te oneone i runga i tōna mātenga. 33 Nā, ka mea a Rāwiri ki a ia, "Ki te haere tahi tātou, hei whakaware kau koe ki ahau. 34 Engari, ki te hoki koe ki te pā, ā, ka mea ki a Apohārama, ‘Hei pononga ahau māu, e te kīngi, he pononga ahau nā tōu pāpā i mua, ināianei hei pononga ahau māu,’ pēnei māu e whakataka te whakaaro o Ahitopere mōku. 35 Kāhore ianei i reira hei hoa mōu a Hāroko rāua ko Apiātara ngā tohunga? Nā, ko ngā mea katoa e rongo ai koe ki te whare o te kīngi, māu e whakaatu ki ngā tohunga, ki a Hāroko rāua ko Apiātara. 36 Nā, kei reira, kei a rāua tonu ā rāua tama tokorua, a Ahimāta, tā Hāroko, a Honatana, tā Apiātara; me unga hei kawe mai ki ahau i ngā mea katoa e rongo ai koutou."
37 Nā, haere ana a Huhai, te hoa o Rāwiri ki te pā, ā, ka tae hoki a Apohārama ki Hiruhārama.
1 1 Kung 1:5. En tid därefter skaffade Absalom sig en vagn15:1vagnEn tvåhjulig, dekorerad vagn var en maktsymbol (jfr 1 Mos 41:43, 1 Kung 10:29). och hästar och femtio man som sprang framför honom. 2 Tidigt varje morgon brukade Absalom ställa sig vid vägen som ledde till porten, och så ofta någon var på väg till kungen för att få en rättssak avgjord, kallade Absalom honom till sig och frågade: "Från vilken stad är du?" När han svarade: "Din tjänare är från den och den av Israels stammar", 3 sade Absalom till honom: "Din sak är både god och rätt, men du har ingen som lyssnar på dig hos kungen." 4 Absalom tillade: "Tänk om jag var satt till domare i landet! Då kunde alla som har någon rättssak eller tvist komma till mig, och jag skulle ge dem rättvisa." 5 Och när någon kom fram och ville falla ner för honom, räckte han ut handen och tog tag i honom och kysste honom. 6 Så gjorde Absalom med alla israeliter som kom för att få någon sak avgjord hos kungen. Så stal Absalom israeliternas hjärta.
7 När fyra15:7HebronPatriarkernas ort (1 Mos 35:27, 37:14) där David hade blivit erkänd som kung (5:3). år hade gått sade Absalom till kungen: "Låt mig gå till Hebron15:7fyraSå Septuaginta, Peshitta och Vulgata. Hebreiska texten: "fyrtio". och uppfylla mitt löfte som jag gett åt Herren. 8 1 Mos 28:20f, 2 Sam 13:37f. Din tjänare gav nämligen ett löfte när jag bodde i Geshur i Aram: Om Herren låter mig komma tillbaka till Jerusalem ska jag tjäna Herren." 9 Kungen sade till honom: "Gå i frid." Då bröt han upp och begav sig till Hebron.
10 Men Absalom sände i hemlighet ut budbärare till Israels alla stammar och lät säga: "När ni hör basunen ljuda ska ni säga: Nu är Absalom kung i Hebron!" 11 Tvåhundra män från Jerusalem hade följt med Absalom. De hade blivit inbjudna och följde med i god tro helt ovetande. 12 1 Krön 27:33. Medan Absalom offrade slaktoffer15:12slaktofferTroligen gemenskapsoffer (3 Mos 7:11f), där huvuddelen av köttet åts av offerföljet vid en efterföljande offerfest (jfr t ex 5 Mos 27:7, 1 Sam 9:12f, 1 Kung 3:15). sände han bud och lät hämta giloniten Ahitofel15:12AhitofelTroligen farfar till Davids älsklingshustru Bat-Seba (11:3, 23:34)., Davids rådgivare, från hans stad Gilo.
Sammansvärjningen växte i styrka och allt fler bland folket gick över till Absalom.
13 En budbärare kom till David och sade: "Israels män har vänt sina hjärtan till Absalom." 14 2 Sam 12:11, Ps 3:1f. Då sade David till alla de tjänare som var med honom i Jerusalem: "Kom, vi måste fly! Annars finns ingen räddning för oss undan Absalom.15:14fly … undan AbsalomVid denna tid kan David ha skrivit Ps 3. Skynda er i väg! Han kan plötsligt komma över oss och dra olycka över oss och slå staden med svärd." 15 Kungens tjänare svarade kungen: "Vad än vår herre kungen beslutar är vi dina lydiga tjänare." 16 Och kungen gav sig i väg och hela hans hushåll följde med honom. Men kungen lämnade kvar tio av sina bihustrur för att se efter huset. 17 När kungen drog ut följde hela folket efter honom. Men de stannade vid det sista huset. 18 2 Sam 8:18. Alla hans tjänare och alla kereteerna och peleteerna drog förbi honom. Och alla de sexhundra gatiterna15:18gatiternaKämpar från filisteiska Gat där David hade vistats en tid (1 Sam 27:2f). som hade följt med honom från Gat gick förbi framför kungen.
19 Då sade kungen till gatiten Ittaj: "Varför går också du med oss? Vänd om och stanna hos kungen. Du är ju en främling och dessutom landsflyktig från ditt land. 20 Du kom i går, skulle jag då i dag låta dig irra omkring med oss när jag nu ger mig av, vart det nu bär hän? Vänd tillbaka och ta dina bröder med dig. Nåd och sanning vare med dig." 21 Rut 1:16f. Men Ittaj svarade kungen: "Så sant Herren lever och så sant min herre kungen lever: Där min herre kungen är, där vill också din tjänare vara, i liv eller död." 22 Då sade David till Ittaj: "Kom då och gå med oss." Och gatiten Ittaj följde då med tillsammmans med alla sina män och alla barn som han hade med sig. 23 2 Krön 29:16, Joh 18:1. Hela landet grät högljutt när folket drog fram. När kungen gick över Kidrondalen15:23KidrondalenEn bäckravin som utgjorde Jerusalems östra gräns mot Olivberget. Här gick Jesus över tusen år senare mot Getsemane (Joh 18:1). följde allt folket med och tog vägen mot öknen.
24 Där var också Sadok15:24SadokBetyder "rättfärdig", Davids och Salomos överstepräst (1 Kung 1:8, 1 Krön 24:3). tillsammans med alla leviterna, och de bar Guds förbundsark. Men de satte ner Guds ark tills allt folket hade hunnit gå ut ur staden och Ebjatar kommit dit upp. 25 Ps 27:4. Då sade kungen till Sadok: "Bär tillbaka Guds ark in i staden. Om jag finner nåd för Herrens ögon ska han föra mig tillbaka så att jag får se honom och hans boning igen. 26 1 Sam 3:18, 2 Sam 10:12. Men om han säger: Jag har inte behag till dig – se, här är jag, han kan göra med mig vad han finner för gott." 27 1 Sam 9:9, 2 Sam 17:16f. Kungen sade vidare till prästen Sadok: "Är du inte en siare? Vänd tillbaka till staden i frid, tillsammans med era båda söner – din son Ahimaas och Ebjatars son Jonatan. 28 Jag tänker dröja vid vadställena i öknen tills det kommer bud från er med underrättelser till mig." 29 Då återförde Sadok och Ebjatar Guds ark till Jerusalem och de stannade där.
30 2 Sam 19:4, Est 6:12, Jer 14:3f. Men David gick gråtande uppför Olivberget med täckt huvud och bara fötter. Allt folket som följde honom täckte också över sina huvuden och gick upp under gråt. 31 Job 5:12. När det berättades för David att Ahitofel var med bland de sammansvurna hos Absalom, sade David: "Herre, förvandla Ahitofels råd till dårskap."
32 David kom upp på bergstoppen där han ville tillbe Gud. Då kom arkiten Hushaj mot honom med sönderrivna kläder och med jord på huvudet15:32med sönderrivna kläder och med jord på huvudetUttryck för sorg (jfr t ex Est 4:1).. 33 David sade till honom: "Följer du med mig blir du bara till besvär för mig. 34 2 Sam 17:6f. Men om du vänder tillbaka till staden och säger till Absalom: ’Jag vill vara din tjänare, o konung. Jag var din fars tjänare förut, men nu vill jag vara din tjänare’, då kan du göra Ahitofels råd om intet. 35 Där har du också prästerna Sadok och Ebjatar. Allt du får höra från kungens hus ska du berätta för prästerna Sadok och Ebjatar.
36 Deras två söner är med dem där, Sadok har Ahimaas och Ebjatar har Jonatan. Genom dem kan ni sända bud till mig om allt ni får höra." 37 Och Hushaj, Davids vän, kom in i staden när Absalom drog in i Jerusalem.
/images/a/Tcg2NiV7ce24OT6kCIQGR)
/images/a/qHG3xNP8jqR-HqIiucz0L)