1 Nā, i tūpono ki reira tētahi tangata o Periara, ko tōna ingoa ko Hēpā, he tama nā Pikiri, nō Pineamine. Nā, whakatangihia ana e ia te tētere, ā, ka mea,

"Kāhore ō tātou wāhi i a Rāwiri,

kāhore he wāhi tūturu mō tātou i te tama a Hehe!

Ki ō koutou tēneti, e tērā, e tērā o Īharaira!"

2 Nā, ka tākiritia ngā tāngata katoa o Īharaira i te whai i a Rāwiri, ā, whai ana i a Hēpā tama a Pikiri; ko ngā tāngata ia o Hūrā i piri ki tō rātou kīngi, o Horano mai anō a Hiruhārama atu ana.

3 Nā, haere ana a Rāwiri ki tōna whare ki Hiruhārama, ā, ka mau te kīngi ki ngā wāhine kotahi tekau, ki ngā wāhine iti i waiho rā hei tiaki i te whare, ā, whakanohoia ana ki te whare kia tiakina, atawhaitia iho rātou e ia. Otiia, kīhai ia i haere ki roto, ki a rātou. Nā, tūtakina atu ana rātou, he noho pouaru ā taea noatia te rā i mate ai rātou.

4 Kātahi ka mea te kīngi ki a Amaha, "Huihuia mai ngā tāngata o Hūrā ki ahau i roto i ngā rā e toru, ā, me tae mai anō koe ki konei." 5 Nā, haere ana a Amaha ki te huihui i ngā tāngata o Hūrā; otiia i roa atu ia i te wā i whakaritea ki a ia.

6 Nā, ka mea a Rāwiri ki a Āpihai, "Ākuanei rahi atu te kino e mahia e Hēpā tama a Pikiri ki a tātou i tā Apohārama; tangohia ngā tāngata a tōu ariki, whāia, kei whiwhi ia ki ngā pā taiepa, ā, ka ora atu i ō tātou kanohi." 7 Nā, haere ana ngā tāngata a Ioapa i muri i a ia, me ngā Kereti, me ngā Pereti, me ngā mārohirohi katoa; haere atu ana rātou i Hiruhārama ki te whai i a Hēpā tama a Pikiri.

8 I a rātou i te kōhatu nui i Kipeono, ka tae mai a Amaha kia tūtaki ki a rātou. Nā, ko te kākahu i kākahuria e Ioapa, he mea whītiki, ā, i waho ake he whītiki anō, me tētahi hoari, he mea whakamau ki tōna hope, i roto anō i tōna pūkoro; ā, i a ia e haere ana, ka makere.

9 Nā, ka mea a Ioapa ki a Amaha, "Kei te ora rānei koe, e tōku teina?" Nā, ka mau te ringa matau o Ioapa ki te kumikumi o Amaha, kia kihi i a ia. 10 Kīhai ia a Amaha i mahara ki te hoari i te ringa o Ioapa; nā, werohia ana ia e ia ki te kōpū ki taua mea, ā, ka tuakina ōna whēkau ki te whenua, kīhai hoki i tuaruatia e tērā; nā, ka mate ia. Nā, ka whai a Ioapa rāua ko tōna teina, ko Āpihai i a Hēpā tama a Pikiri.

11 Nā, tērā tētahi o ngā taitama a Ioapa i tōna taha e tū ana, ā, ka mea tērā, "Ko te tangata e pai ana ki a Ioapa, ā, ko te tangata e mea ana mō Rāwiri, me whai ia i a Ioapa." 12 Heoi, takoto ana a Amaha, okeoke ana i roto i ōna toto i waenganui o te huarahi. Ā, ka kite taua tangata e tū ana te iwi katoa, nā, ka amohia atu e ia a Amaha i te huarahi ki te pārae, ā, hīpokina iho ana ki te kākahu, i tōna kitenga e tū ana te hunga katoa e tika ana nā reira. 13 Ka oti ia te neke atu i te huarahi, nā, haere ana te iwi katoa i muri i a Ioapa ki te whai i a Hēpā tama a Pikiri.

14 Nā, hāereerea ana e ia ngā iwi katoa o Īharaira, ki Apere, ā, ki Petemaaka, ki ngā Peri katoa; nā, ka huihui rātou katoa, ā, haere ana hoki i muri i a ia. 15 Nā, haere ana rātou, kei te whakapae i a ia ki Apere o Petemaaka, ā, whakahaupūtia ake ana e rātou tētahi pukepuke ki te pā, nā, kua hāngai ki te pekerangi. Nā, kei te āki te nuinga katoa o Ioapa i te taiepa kia hinga. 16 Nā, ka karanga tētahi wahine mōhio i roto i te pā, "Whakarongo mai, whakarongo mai; tēnā, kī atu ki a Ioapa, ‘Whakatata mai ki konei, kia kōrero ai ahau ki a koe.’ " 17 Nā, ka whakatata ia ki a ia; ā, ka mea te wahine, "Ko koe ianei a Ioapa?"

Ka mea tērā, "Tēnei ahau."

Nā, ko te kīanga a tērā ki a ia, "Whakarongo ki ngā kupu a tāu pononga."

Ka whakahokia e ia, "E whakarongo ana."

18 Nā, ka mea tērā, "Ko tā rātou nā kupu onamata, i mea, ‘Me ui rawa rātou he kupu ki Apere’; ā, ka mutu tā rātou i tērā. 19 Nō roto ahau i te hunga āta noho, pono hoki i roto i a Īharaira. E whai ana koe kia whakangaromia he pā, he whaea nō Īharaira; he aha ka horomia ai e koe te wāhi tupu a Ihowā?"

20 Nā, ka whakahokia e Ioapa; i mea ia, "Hore rawa, hore rawa i ahau; ā, kore e horomia, e kore e hunā e ahau. 21 Kāhore āku pērā, engari he tangata tērā nō Maunga Ēparaima, ko tōna ingoa ko Hēpā tama a Pikiri, kua ara tōna ringa ki te kīngi, ki a Rāwiri; hōmai tōna kotahi, ā, ka haere atu ahau i te pā."

Kātahi taua wahine ka mea ki a Ioapa, "Nanā, ka ākiritia atu tōna upoko ki a koe rā runga i te taiepa."

22 Nā, haere ana taua wahine, me tōna whakaaro mōhio, ki te iwi katoa. Nā, pōutoa ana e rātou te upoko o Hēpā tama a Pikiri, makā atu ana ki a Ioapa. Kātahi ia ka whakatangi i te tētere, ā, whakarērea ana e rātou te pā, pakaru noa atu ana ki tōna tēneti, ki tōna tēneti. Ā, hoki ana a Ioapa ki Hiruhārama ki te kīngi.

23 Nā, ko Ioapa te rangatira o te ope katoa o Īharaira; ko Penaia hoki, tama a Iehoiara te rangatira o ngā Kereti rātou ko ngā Pereti; 24 ko Arorama te rangatira takoha; ko Iehohāpata tama a Ahiruru te kaiwhakamahara; 25 ko Hewha te kaituhituhi; ā, ko Hāroko rāua ko Apiātara ngā tohunga; 26 ā, ko Ira Hairi anō hoki he tino kaiwhakahaere nā Rāwiri.

1 *1 Kung 12:16. Där fanns nu av en händelse en illasinnad man vid namn Sheba, Bikris son, en benjaminit. Han blåste i hornet och sade:

"Vi har ingen del i David,

ingen arvslott i Ishais son.

Var och en till sitt tält, Israel!"

2 Då övergav Israels alla män David och följde Sheba, Bikris son. Men Juda män höll sig till sin kung, från Jordan ända till Jerusalem.

3 *2 Sam 15:16, 16:21f. David kom nu till sitt palats i Jerusalem, och kungen tog de tio bihustrurna som han hade lämnat kvar för att se efter palatset och satte dem i ett särskilt hus under bevakning. Han gav dem underhåll men gick inte in till dem. Där förblev de instängda till sin död och levde som änkor.

4 *2 Sam 19:13. Kungen sade till Amasa: "Kalla samman Juda män åt mig inom tre dagar och inställ dig här även du." 5 Amasa gav sig då i väg för att kalla samman Juda. Men när han dröjde över den bestämda tiden, 6 sade David till Abishaj: "Nu kommer Sheba, Bikris son, att göra oss mer skada än Absalom. Ta din herres tjänare och sätt efter honom så att han inte finner befästa städer och kommer undan oss." 7 Då drog Joabs män ut efter honom tillsammans med kereteerna och peleteerna och alla hjältarna. De drog ut från Jerusalem för att jaga Sheba, Bikris son.

8 När de hade hunnit till den stora stenen vid Gibeon kom Amasa*20:8AmasaJoabs kusin (17:25) och konkurrent om posten som överbefälhavare (19:13). mot dem. Joab var då klädd i sin vapendräkt, och ovanpå bar han ett bälte med ett svärd i skidan, fäst vid höften. När han nu gick fram, föll det ut. 9 Joab sade till Amasa: "Är det väl med dig, min bror?" Och Joab grep Amasa i skägget med högra handen för att kyssa honom. 10 *2 Sam 3:27, 1 Kung 2:5. Amasa var inte på sin vakt mot svärdet som Joab hade i handen, och Joab stötte honom i buken med det så att hans inälvor rann ut på marken. Så dog han utan att Joab behövde ge en andra stöt.

Sedan fortsatte Joab och hans bror Abishaj att förfölja Sheba, Bikris son. 11 En av Joabs män som stod bredvid Amasa ropade: "Var och en som är Joabs vän och står på Davids sida – följ Joab!" 12 Amasa låg badande i sitt blod mitt på vägen. När mannen såg att allt folket stannade, förde han undan Amasa från vägen in på åkern och kastade ett skynke över honom, eftersom han såg att alla som kom förbi stannade. 13 Så snart man hade lyft undan honom från vägen, följde alla efter Joab för att förfölja Sheba, Bikris son.

14 Sheba drog genom alla Israels stammar till Abel, det vill säga Bet-Maaka, och genom hela Habberim. Och folk samlades och följde honom. 15 Men Joab kom och belägrade honom i Abel Bet-Hammaaka*20:15Abel Bet-HammaakaStad vid Israels norra gräns, en halvmil nordväst om Dan. och kastade upp en jordvall mot staden som nådde fram till yttermuren. Allt Joabs folk arbetade på att förstöra muren och få den att falla.

16 Då ropade en klok kvinna från staden: "Lyssna! Lyssna! Säg till Joab att han kommer hit så att jag får tala med honom." 17 När han kom fram till kvinnan frågade hon: "Är du Joab?" Han svarade: "Ja." Hon sade till honom: "Lyssna till din tjänarinnas ord." Han svarade: "Jag lyssnar." 18 Då sade hon: "Förr brukade man säga: ’I Abel ska man fråga till råds.’ Sedan var saken avklarad. 19 Vi är de mest fridsamma och trofasta i Israel, och du försöker förstöra en stad som är en moder i Israel. Varför vill du utplåna Herrens arvedel?"

20 Joab svarade: "Nej aldrig, aldrig att jag skulle utplåna eller förstöra! 21 Så är det inte. Men en man från Efraims bergsbygd som heter Sheba, Bikris son, har rest sig mot kung David. Utlämna bara honom så drar jag bort från staden." Kvinnan svarade Joab: "Hans huvud ska kastas ut till dig över muren." 22 Sedan vände sig kvinnan med sitt kloka råd till allt folket, och de högg huvudet av Sheba, Bikris son, och kastade ut det till Joab. Då blåste han i hornet, och de drog bort från staden, var och en till sitt tält. Och Joab vände tillbaka till kungen i Jerusalem.

23 *2 Sam 8:16f, 1 Kung 4:2f, 1 Krön 18:15f. Joab hade nu befälet över hela krigshären i Israel, och Benaja, Jojadas son, hade befälet över kereteerna och peleteerna. 24 Adoram var ansvarig för tvångsarbetena, och Joshafat, Ahiluds son, var kansler. 25 Seja var sekreterare och Sadok och Ebjatar präster. 26 Även jairiten Ira var präst hos David.