1 Ā, i te kīngi e noho ana i tōna whare, ā, ka meinga ia e Ihowā kia okioki i ōna hoariri katoa ā tawhio noa, 2 nā, ka mea te kīngi ki a Nātana poropiti, "Nā, titiro, kei te noho nei ahau i te whare hīta, ko te āka ia a te Atua e noho ana i roto i te kākahu."

3 Nā, ka mea a Nātana ki te kīngi, "Haere meatia ngā mea katoa i tōu ngākau; kei a koe hoki a Ihowā."

4 Nā, i taua pō anō ka puta te kupu a Ihowā ki a Nātana, ka mea:

5 "Haere, mea atu ki tāku pononga, ki a Rāwiri: ‘Ko te kupu tēnei a Ihowā: Māu koia e hanga he whare hei nohoanga mōku? 6 Kāhore nei hoki ahau i noho whare nō te rā anō i kawea mai ai e ahau ngā tama a Īharaira i Īhipa ā taea noatia tēnei rā; he noho haere ia tōku i roto i te tēneti, i te tapenākara. 7 I ōku hāereerenga katoa i roto i ngā tamariki katoa a Īharaira, i puaki rānei tētahi kupu āku ki tētahi o ngā iwi o Īharaira i whakaritea e ahau hei hēpara mō tāku iwi, mō Īharaira, i mea rānei ahau, "He aha koutou tē hanga ai i tētahi whare hīta mōku?" ’

8 "Nā, tēnā kia pēnei tāu kī āianei ki tāku pononga ki a Rāwiri, ‘Ko te kupu tēnei a Ihowā o ngā mano: Nāku koe i tango mai i te nohoanga hipi, i te whai hipi, hei rangatira mō tāku iwi, mō Īharaira. 9 I a koe anō ahau i ōu haerenga katoa, hautopea atu ana e ahau ōu hoariri katoa i tōu aroaro, ā, meinga ana koe e ahau hei ingoa nui, hei pērā anō me te ingoa o ngā mea nunui o te whenua.

10 " ‘Nā, māku e whakarite he wāhi mō tāku iwi, mō Īharaira, ā, ka whakatōkia rātou e ahau kia noho ki tō rātou ake wāhi, kia kore e nekehia ā muri ake nei; kia mutu ai te tūkino a ngā tamariki a te kino i a rātou, kei pērā me tō mua, 11 me tō te wā i whakaritea ai e ahau he kaiwhakarite mō tāku iwi, mō Īharaira, i meinga ai hoki koe kia okioki i ōu hoariri katoa.

" ‘Nā, ko tā Ihowā kupu tēnei ki a koe: Mā Ihowā e hanga he whare mōu. 12 Ā, ka tutuki ōu rā, ā, ka moe ki ōu mātua, ā, ka whakaarahia e ahau i muri i a koe tōu whānau e puta mai i roto i ōu whēkau, ā, ka whakapūmautia tōna kīngitanga. 13 Māna e hanga he whare mō tōku ingoa, ā, ka whakapūmautia e ahau te torōna o tōna kīngitanga ā ake ake. 14 Ko ahau hei matua ki a ia, ko ia hei tama ki ahau.

" ‘Ki te ngau kē tāna mahi, ka whiu ahau i a ia ki te whiu a te tangata, ki ngā whakapānga a ngā tama a te tangata. 15 E kore ia e mutu tōku aroha ki a ia, e kore e pērā me tōku ki a Haora i peia atu nā e ahau i tōu aroaro. 16 Ka tūturu tonu hoki tōu whare me tōu kīngitanga ā ake ake, ki tōu aroaro; ka mau tonu tōu torōna ā ake ake.’ "

17 Rite tonu ki ēnei kupu katoa, ki tēnei kitenga katoa, ngā kupu a Nātana ki a Rāwiri.

18 Kātahi a Kīngi Rāwiri ka haere, ā, noho ana ki te aroaro o Ihowā, ka mea:

"Ko wai ahau, e te Ariki, e Ihowā? He aha hoki tōku whare, i kawea mai ai ahau e koe ā mohoa noa nei? 19 He mea iti anō tēnei ki tāu titiro, e te Ariki, e Ihowā, nā, kua kōrerotia nei e koe te whare o tāu pononga mō ngā tau e maha. Ko tā te tangata tikanga rānei tēnei, e te Ariki, e Ihowā?

20 "Nā, ko te aha ake hei kōrerotanga mā Rāwiri ki a koe? E mōhio ana hoki koe, e te Ariki, e Ihowā, ki tāu pononga. 21 He whakaaro ki tāu kupu, nā tōu ngākau anō, i mea ai koe i ēnei mea nunui katoa, kia mōhio ai tāu pononga.

22 "Nā, he nui koe, e Ihowā, e te Atua; kāhore hoki he rite mōu, kāhore atu hoki he Atua; ko koe anake; e rite ana ki ngā mea katoa i rongo ai ō mātou taringa. 23 Ko tēhea iwi kotahi hoki o te whenua hei rite mō tāu iwi, arā mō Īharaira, i haere nei te Atua ki te hoko hei iwi māna ake, hei mea ingoa mōna, ki te mahi anō i ngā mea nunui mōu, i ngā mea whakamataku hoki mō tōu whenua, i te aroaro o tāu iwi i hokona nei e koe māu i Īhipa, i ngā tauiwi, i ō rātou atua anō hoki? 24 Kua whakapūmautia nei hoki e koe māu tāu iwi, a Īharaira, hei iwi māu ā ake ake; ā, ko koe hoki, e Ihowā, hei Atua mō rātou.

25 "Nā, whakamanā hoki āianei, e Ihowā, e te Atua, te kupu i kōrerotia e koe mō tāu pononga rātou ko tōna whare ā ake ake, meatia anō tāu i kōrero ai. 26 Kia whakanuia anō tōu ingoa ā ake ake, kia kōrerotia, ‘Ko Ihowā o ngā mano te Atua o Īharaira.’ Kia tūturu tonu anō te whare o tāu pononga, o Rāwiri, ki tōu aroaro.

27 "Nāu nei hoki, e Ihowā o ngā mano, e te Atua o Īharaira, i whakapuaki mai ki tāu pononga, i mea, ‘Ka hangā e ahau he whare mōu.’ Koia te ngākau o tāu pononga i anga ai ki te īnoi i tēnei īnoi ki a koe. 28 Nā, ko koe hoki, e te Ariki, e Ihowā, taua Atua nei, he pono hoki āu kupu, ā, kua kōrerotia e koe tēnei mea pai ki tāu pononga. 29 Nā reira kia pai koe ki te manaaki i te whare o tāu pononga, kia pūmau tonu ai ki tōu aroaro; nāu hoki e Ihowā, e te Atua, te kupu; ā, hei tāu manaaki te manaaki mō te whare o tāu pononga ā ake ake."

1 *1 Krön 17:1f. När kungen nu satt i sitt hus och Herren hade gett honom ro från alla hans fiender runt omkring, 2 *2 Sam 5:11, 6:17. sade han till profeten Natan:*7:2profeten NatanBetyder "gett", Davids hovprofet (kap 12, 1 Kung 1:8f) som troligen skrev 2 Sam. "Här bor jag i ett hus av cederträ, medan Guds ark bor i ett tält." 3 Natan sade till kungen: "Gå och gör allt som ligger på ditt hjärta, för Herren är med dig."

4 Men den natten kom Herrens ord till Natan: 5 *1 Krön 22:6f, Jes 66:1. "Gå och säg till min tjänare David: Så säger Herren: Skulle du bygga mig ett hus att bo i? 6 *2 Mos 26:1f, 1 Kung 8:16. Jag har inte bott i något hus från den dag jag förde Israels barn upp ur Egypten ända till i dag, utan jag har flyttat omkring i ett tält, i ett tabernakel. 7 Har jag någonsin där jag flyttat omkring med alla Israels barn talat och sagt så till någon enda av Israels stammar, någon som jag satt till herde för mitt folk Israel: Varför har ni inte byggt mig ett hus av cederträ?

8 *1 Sam 16:11f, 2 Sam 5:2, Ps 78:70f. Nu ska du säga så till min tjänare David: Så säger Herren Sebaot: Det var jag som hämtade dig från betesmarken där du följde fåren, till att bli furste över mitt folk Israel. 9 Jag har varit med dig på alla dina vägar och utrotat alla dina fiender för dig, och jag ska göra dig ett stort namn, som de största namnen på jorden. 10 *2 Mos 15:17, Ps 44:3, 80:9. Jag ska bereda en plats åt mitt folk Israel och plantera det så att det får bo kvar och inte oroas mer. Onda människor ska inte förtrycka det mer som förr, 11 sedan tiden då jag satte domare över mitt folk Israel. Jag ska låta dig få ro från alla dina fiender.

Nu förkunnar Herren för dig att Herren ska bygga ett hus*7:11byggaett husOrdet används även om en släkt eller kungadynasti. åt dig. 12 *1 Kung 8:19f. När din tid är slut och du vilar hos dina fäder ska jag efter dig upphöja din avkomling*7:12fupphöja din avkomlingProfetia om både Salomo (1 Kung 1:30f) och Messias, Davids Son (Matt 1:1, Luk 1:32). som ska utgå ur ditt liv, och jag ska befästa hans kungadöme. 13 *1 Kung 5:5, 6:1, 12, 1 Krön 28:6f, Ps 89:4f, Luk 1:32. Han ska bygga ett hus åt mitt namn, och jag ska befästa hans kungatron för evigt. 14 *1 Krön 22:10, Ps 89:27, Hebr 1:5, Upp 21:7. Jag ska vara hans far och han ska vara min son. Gör han något orättfärdigt ska jag straffa honom med människors ris och med plågor som drabbar människors barn.*7:14 Citeras i Hebr 1:5 som profetia om Kristus.15 *1 Sam 15:26. Men min nåd ska inte vika från honom, så som jag lät den vika från Saul, som jag lät vika för dig. 16 Ditt hus och ditt kungadöme ska bestå inför mig till evig tid. Din tron ska vara befäst för evig tid."

17 Alla dessa ord och hela denna uppenbarelse talade Natan till David. 18 *1 Mos 32:10, 1 Sam 18:18, 1 Krön 17:16f. Då gick kung David in och satte sig inför Herrens ansikte och sade: "Vem är jag, Herre Gud, och vad är mitt hus, eftersom du har fört mig ända hit? 19 Och ändå var det för lite i dina ögon, Herre Gud.

Nu har du också talat om din tjänares hus i framtiden, och detta till undervisning för människorna, Herre Gud. 20 *Ps 139:1. Vad ska David säga mera till dig? Du känner din tjänare, Herre Gud. 21 För ditt ords skull och efter ditt hjärta har du gjort allt detta stora och gjort det känt för din tjänare. 22 *5 Mos 3:24, 4:35, 32:39, Ps 83:19, 86:10, Jes 44:6, 45:21. Därför är du stor, Herre Gud, för ingen är som du, och det finns ingen annan Gud än du efter allt vi har hört med våra öron. 23 *5 Mos 4:7f, 32f, 33:29, Ps 147:19f. Finns det något enda folk på jorden som ditt folk Israel, det som Gud själv kom och friköpte åt sig som sitt eget, för att göra sitt namn känt? Du har gjort storverk för dem och förunderliga ting för ditt land och inför ögonen på ditt folk som du friköpt från Egypten, från hednafolken och deras gudar. 24 Du har gjort ditt folk Israel till ditt folk för evig tid, och du, Herre, har blivit deras Gud.

25 Så uppfyll nu, min Herre och Gud, för evigt det ord du har talat om din tjänare och om hans hus. Gör som du har lovat. 26 Då ska ditt namn upphöjas för evigt och man ska säga: Herren Sebaot är Gud över Israel. Så ska din tjänare Davids hus bestå inför dig. 27 För du, Herre Sebaot, Israels Gud, har uppenbarat för din tjänare och sagt: Jag ska bygga dig ett hus. Därför har din tjänare funnit frimodighet att be denna bön till dig.

28 Och nu, Herre Gud, du är Gud, och dina ord är sanning, och du har lovat din tjänare detta goda. 29 Var nu god och välsigna din tjänares hus så att det blir kvar inför dig för evigt. För du, Herre Gud, har talat, och genom din välsignelse ska din tjänares hus bli välsignat för evigt."