1 Nā, i muri iho i tēnei, ka ui a Rāwiri ki a Ihowā, ka mea, "Me haere rānei ahau ki runga, ki tētahi o ngā pā o Hūrā?"

Ā, ka mea a Ihowā ki a ia, "Haere."

Anō rā ko Rāwiri, "Me haere ahau ki hea?"

Ā, ka mea ia, "Ki Heperona."

2 Heoi, haere ana a Rāwiri ki reira, rātou ko āna wāhine tokorua, ko Ahinoama Ietereere, rāua ko Apikaira wahine a Nāpara Karameri. 3 I mauria anō e Rāwiri ōna hoa, tēnā tangata me tōna whare, tēnā me tōna; ā, noho ana rātou ki ngā pā o Heperona. 4 Nā, ka haere mai ngā tāngata o Hūrā, ā, whakawahia ana a Rāwiri e rātou ki reira hei kīngi mō te whare o Hūrā.

Ā, ka kōrerotia ki a Rāwiri te kōrero mō ngā tāngata o Iapehe Kireara, nā rātou i tanu a Haora. 5 Nā, ka unga karere a Rāwiri ki ngā tāngata o Iapehe Kireara hei mea ki a rātou, "Kia manaakitia koutou e Ihowā mō tēnei aroha i whakaputaina e koutou ki tō koutou ariki, arā ki a Haora, mō tā koutou tanumanga i a ia. 6 Nā, kia whakaputaina mai e Ihowā he aroha, he pono, ki a koutou; ka utua anō hoki koutou e ahau mō tēnei mahi pai, mō koutou i mea i tēnei mea. 7 Tēnā rā, kia kaha ō koutou ringa āianei, kia māia; kua mate hoki tō koutou ariki, a Haora, kua oti anō ahau te whakawahi e te whare o Hūrā hei kīngi mō rātou."

8 Nā, tērā kua mau a Āpanēre tama a Nere, te rangatira o te ope a Haora, ki a Ihipohete tama a Haora, ā, kua kawea mai e ia ki tāwāhi nei, ki Mahanaima; 9 ā, meinga ana e ia hei kīngi mō Kireara, mō ngā Ahuri, mō Ietereere, mō Ēparaima, mō Pineamine, mō Īharaira katoa.

10 E whā tekau ngā tau o Ihipohete tama a Haora, i a ia i meinga ai hei kīngi mō Īharaira, ā, e rua ngā tau i kīngi ai. Ko te whare ia o Hūrā i whai i a Rāwiri. 11 Nā, ko te maha o ngā rā i noho ai a Rāwiri ki Heperona hei kīngi mō te whare o Hūrā, e whitu tau e ono marama.

12 Nā, ka haere atu a Āpanēre tama a Nere, rātou ko ngā tāngata a Ihipohete tama a Haora, i Mahanaima ki Kipeono. 13 Nā, ka puta atu a Ioapa tama a Teruia me ngā tāngata a Rāwiri, ā, tūtaki ana rātou ki te poka wai i Kipeono. Nā, noho ana rātou, ko ēnei i tēnei taha o te poka, ā, ko ērā i tērā taha o te poka.

14 Nā, ka mea a Āpanēre ki a Ioapa, "Tēnā, kia whakatika ngā tamariki ki te tākaro ki tō tāua aroaro."

Anō rā ko Ioapa, "Me whakatika rātou."

15 Kātahi rātou ka whakatika, ka haere ā-tatau atu; kotahi tekau mā rua mō Pineamine, mō Ihipohete tama a Haora, ā, kotahi tekau mā rua o ngā tāngata a Rāwiri. 16 Nā, hopukia ana e rātou te mātenga o tāna tangata, o tāna tangata, ā, werohia ana ā rātou hoari ki te kaokao o tāna tangata, o tāna tangata; nā, hinga ngātahi ana rātou. Koia i huaina ai te ingoa o taua wāhi, ko Herekata Haturimi; koia tērā i Kipeono.

17 Nā, nui atu te whawhai i taua rā, ā, patua iho a Āpanēre rātou ko ngā tāngata o Īharaira e ngā tāngata a Rāwiri. 18 Nā, tokotoru ngā tama a Teruia i reira, ko Ioapa, ko Āpihai, ko Atahere. He wae māmā hoki a Atahere, koia anō kei tētahi anaterope o te koraha. 19 Nā, ka whai a Atahere i a Āpanēre; kīhai hoki i peka, kīhai i haere ki matau, ki mauī, i a ia e whai ana i a Āpanēre. 20 Kātahi a Āpanēre ka titiro ki muri i a ia, ā, ka mea, "Ko koe tēnā, e Atahere?"

Ā, ka mea ia, "Ko ahau tēnei."

21 Nā, ka mea a Āpanēre ki a ia, "Peka atu koe ki tōu matau, ki tōu mauī rānei, ka hopu ai i tētahi o ngā tamariki māu, ka tango ai i ōna hei kākahu o te riri mōu." Otirā, kīhai a Atahere i pai ki te peka kē atu i te whai i a ia.

22 Nā, ka mea anō a Āpanēre ki a Atahere, "Peka atu i te whai i ahau; he aha ahau i patu iho ai i a koe ki te whenua? Me pēhea hoki e ara ake ai tōku mata ki tōu tuakana, ki a Ioapa?"

23 Otirā, kīhai ia i pai ki te peka ake; heoi werohia iho ia e Āpanēre ki te take o te tao ki tōna puku, ā, puta rawa te tao i tētahi taha ōna. Nā, hinga iho ia ki taua wāhi, ā, mate tonu iho ki reira. Nā, tū katoa te hunga i tae mai ki te wāhi i hinga ai a Atahere, i mate ai.

24 Otiia ka whai a Ioapa rāua ko Āpihai i a Āpanēre; ā, kua heke te rā i tō rāua taenga ki te puke o Amaha, ki tērā i te ritenga atu o Kia, i te huarahi ki te koraha i Kipeono. 25 Nā, ka huihui ngā tama a Pineamine ki a Āpanēre, kotahi tonu tō rātou ngohi, ā, tū ana rātou i runga i te pukepuke kotahi.

26 Kātahi ka karanga a Āpanēre ki a Ioapa, ka mea, "Me kai tonu koia te hoari? Kāhore anō koe kia mōhio he kino te tukunga iho? Āhea rā koe mea ai ki te iwi rā kia hoki atu i te whai i ō rātou tēina?"

27 Nā, ka mea a Ioapa, "E ora ana te Atua, me i kāhore koe te kī mai nā, inā ko ā te ata anō te iwi hoki ai i te whai i tōna teina, i tōna teina."

28 Heoi, whakatangihia ana e Ioapa te tētere, ā, tū katoa ana te iwi, kīhai anō i mea ki te whai i a Īharaira, nā, mutu ake tā rātou whawhai.

29 Nā, haere ana a Āpanēre rātou ko āna tāngata i te mānia, ā, pau katoa taua pō, ā, whiti ana i Horano, haere ana ā puta noa i Pitirono, tae tonu atu ki Mahanaima.

30 Nā, hoki ana a Ioapa i te whai i a Āpanēre; ā, nō ka huihuia e ia te iwi katoa, nā, kotahi tekau mā iwa o ngā tāngata a Rāwiri i kore, me Atahere. 31 E toru rau e ono tekau ia ngā tāngata o Pineamine, arā o ngā tāngata a Āpanēre, i patua e ngā tāngata a Rāwiri, i mate. 32 Nā, ka mau rātou ki a Atahere, ā, tanumia iho ki te tanumanga o tōna pāpā ki Pēterehema. Nā, haere ana a Ioapa rātou ko āna tāngata ā pau katoa taua pō, ā, mārama atu i a rātou i Heperona.

1 *1 Sam 23:2f, 30:7f. Därefter frågade David Herren: "Ska jag gå upp till någon av städerna i Juda?" Herren svarade honom: "Gå." David frågade: "Vart ska jag gå?" Han svarade: "Till Hebron*2:1HebronPatriarkernas boplats och gravplats (1 Mos 23:2f, 35:27), senare en präststad (Jos 21:13).." 2 *1 Sam 25:40f, 27:3. David drog då dit upp med sina båda hustrur, Ahinoam från Jisreel och Abigail, änkan efter karmeliten Nabal. 3 *Jos 21:11. David tog också med sina män dit upp, var och en med sin familj, och de bosatte sig i Hebrons städer. 4 *1 Sam 31:13. Och Juda män kom dit och smorde David till kung över Juda hus.

När man berättade för David att det var männen från Jabesh i Gilead som hade begravt Saul, 5 skickade han sändebud till männen i Jabesh i Gilead och lät säga till dem: "Herren välsigne er som har visat er herre Saul den godheten att begrava honom! 6 Må nu Herren visa nåd och trofasthet mot er. Jag vill också göra gott mot er som har gjort detta. 7 Var nu starka och tappra män, för er herre Saul är död och Juda hus har nu smort mig till kung över dem."

8 *1 Sam 14:50. Men Abner*2:8AbnerBetyder "ljuset är far" (1 Sam 14:50), Sauls kusin och närmaste man (1 Sam 17:55, 26:5f)., Ners son, Sauls överbefälhavare, tog Sauls son Ish-Boshet*2:8Ish-BoshetBetyder "skammens man", troligen en omskrivning för Ish-Baal (1 Krön 8:33). och förde honom till Mahanajim*2:8MahanajimOrt öster om Jordan nära bifloden Jabbok (1 Mos 32:2).9 och gjorde honom till kung över Gilead, ashureerna, Jisreel, Efraim, Benjamin och hela Israel. 10 Sauls son Ish-Boshet var fyrtio år när han blev kung över Israel, och han regerade i två år. Bara Juda hus höll sig till David. 11 *2 Sam 5:5. Tiden då David var kung i Hebron över Juda hus utgjorde sju år och sex månader.

12 Abner, Ners son, drog ut med Sauls son Ish-Boshets folk, från Mahanajim till Gibeon. 13 *1 Krön 2:16. Joab, Serujas son, och Davids folk tågade också ut. De möttes vid Gibeons damm*2:13Gibeons dammBetydande stad ca 1 mil nordväst om Jerusalem (Jos 9-10). Dammen, som är utgrävd, var 12 m bred och 10 m djup. och intog ställning på var sin sida om dammen. 14 Abner sade till Joab: "Låt de unga männen komma fram och tävla i en kämpalek inför oss." Joab svarade: "De får komma." 15 Då kom de fram och ställde upp och blev räknade, tolv för Benjamin och Sauls son Ish-Boshet och tolv av Davids tjänare. 16 De grep varandra i huvudet och stack svärdet i sidan*2:16grep varandra i huvudet och stack svärdet i sidanEn sådan kampscen finns avbildad på en dåtida relief från syriska Tell-Halaf (900-tal f Kr). på varandra, och alla stupade. Därför kallas platsen Helkat-Hassurim.*2:16Helkat-HassurimBetyder "de skarpa eggarnas fält". Den ligger vid Gibeon.

17 Sedan började en mycket hård strid den dagen, och Abner och Israels män blev slagna av Davids folk. 18 Tre av Serujas*2:18SerujaDavids storasyster (1 Krön 2:16). De tre kämparna är alltså Davids systersöner. söner var där: Joab, Abishaj och Asael.*2:18Joab, Abishaj och AsaelBetyder "Herren är far", "Ishai är min far" och "Gud har gjort". Asael var snabbfotad som en gasell på fältet. 19 Han förföljde Abner utan att vika undan vare sig åt höger eller vänster.

20 Då vände Abner sig om och sade: "Är det du, Asael?" Han svarade: "Ja." 21 Då sade Abner till honom: "Vik av åt höger eller vänster, angrip någon av de yngre och ta hans rustning." Men Asael ville inte låta honom vara. 22 Då sade Abner än en gång till Asael: "Låt mig vara! Varför ska jag slå ner dig? Hur ska jag sedan kunna se din bror Joab i ansiktet?" 23 *2 Sam 3:27, 30, 20:12. Men han vägrade låta honom vara, så Abner stötte honom med bakänden av sitt spjut*2:23bakänden av sitt spjutTroligen förstärkt med en avsmalnande metallhätta. i buken, och spjutet gick ut genom ryggen. Han föll ner och dog där på stället. Och var och en som kom till platsen där Asael hade fallit och dött stannade upp.

24 Men Joab och Abishaj förföljde Abner. När solen gick ner och de kom till Ammahöjden, som ligger mitt emot Gia på vägen mot Gibeons öken, 25 samlades Benjamins barn bakom Abner till en enda skara och gick i ställning på toppen av en och samma höjd. 26 Abner ropade till Joab: "Ska svärdet få fortsätta frossa? Förstår du inte att det får ett bittert slut? Hur länge ska det dröja innan du befaller ditt folk att sluta förfölja sina bröder?" 27 Joab svarade: "Så sant Gud lever: Hade du inte sagt något, skulle folket ha fortsatt förfölja sina bröder till morgonen." 28 Sedan blåste Joab i basunen, och allt folket gjorde halt. De förföljde inte Israel längre och fortsatte inte att strida.

29 Abner och hans män tågade genom Hedmarken hela den natten. De gick över Jordan och fortsatte hela förmiddagen*2:29förmiddagenHebr. bitrón kan också vara ett platsnamn (i så fall troligen en floddal). och kom så till Mahanajim. 30 När Joab slutade förfölja Abner och samlade folket saknades nitton av Davids män förutom Asael. 31 Men Davids män hade dödat trehundrasextio man av Benjamins och Abners folk. 32 De tog med sig Asael och begravde honom i hans fars grav i Betlehem. Därefter marscherade Joab och hans män hela natten och kom i gryningen till Hebron.