1 I mea anō a Ahitopere ki a Apohārama, "Tēnā kia whiriwhiria ētahi tāngata e ahau, kia kotahi tekau mā rua mano, kia whakatika ahau ki te whai i a Rāwiri i te pō nei. 2 Ā, ka huakina ia e ahau i a ia e ngenge ana, i ngā ringa e kahakore ana. Nā, ka whakaoho ahau i a ia, ā, ka rere tōna nuinga katoa. Ko reira ahau patu ai i te kīngi, i a ia anake; 3 ā, ka whakahokia mai e ahau te iwi katoa ki a koe. Ko te hokinga mai tēnei o te katoa, ki te mau te tangata e whāia nei e koe, pēnei ka āta noho te iwi katoa." 4 Nā, tika tonu taua kupu ki te whakaaro o Apohārama, ki te whakaaro hoki o ngā kaumātua katoa o Īharaira.

5 Nā, ka mea a Apohārama, "Tēnā, karangatia anō hoki a Huhai Araki, kia rongo ai tātou ki tāna kupu." 6 Ā, nō te taenga o Huhai ki a Apohārama, ka kōrero a Apohārama ki a ia, ka mea, "Ko te kupu tēnei i kōrero ai a Ahitopere; me mea rānei e tātou tāna i kōrero ai? Ki te kāhore, kōrero mai?"

7 Nā, ka mea a Huhai ki a Apohārama, "Ko te whakaaro i whakaaro ai a Ahitopere i tēnei wā nei, kāhore i pai." 8 I mea hoki a Huhai, "E mōhio ana koe ki tōu pāpā, rātou ko āna tāngata, he toa rātou, e mamae ana hoki ō rātou ngākau, e rite tonu ana ki te pea kua tangohia nei āna kūao i te pārae; he tangata whawhai hoki tōu pāpā; e kore e moe i roto i ngā tāngata. 9 Nanā, kei te piri tērā i roto i tētahi rua, i tētahi atu wāhi rānei. Nā, ākuanei, hei te hinganga o ētahi o rātou i te tīmatanga, ā, ka rongo tētahi, ka kī ia, ‘Kua pā te patu ki te hunga e whai ana i a Apohārama.’ 10 Ahakoa ko wai tētahi toa, i rite tōna ngākau ki tō te raiona, ka ngohe noa iho; e mōhio ana hoki a Īharaira katoa he mārohirohi tōu pāpā, he toa hoki āna tāngata.

11 "Koia ahau ka mea ai: Me āta kohikohi ki a koe a Īharaira katoa, o Rāna ā tae noa ki Peerehepa; kia rite ki te onepū i te moana te tini; me haere anō hoki koe, a koe nā anō, ki te tatauranga. 12 Nā, ka whakaekea ia e tātou ki tētahi wāhi e kitea ai ia; ā, ka tau iho ki runga ki a ia, ka pērā anō me te tōmairangi e tau ana ki runga ki te oneone. Ā, ko ia me āna tāngata katoa, e kore e mahue tētahi i a tātou ahakoa kia kotahi nei. 13 Ā, ki te tomo ia ki tētahi pā, nā, ka mau taura atu a Īharaira katoa ki taua pā, ka tōia taua pā e tātou ki roto ki te awa, kia kore rā anō e kitea tētahi kōhatu, ahakoa ririki, ki reira."

14 Nā, ka mea a Apohārama rātou ko ngā tāngata katoa o Īharaira, "Pai atu te whakaaro o Huhai Araki i te whakaaro o Ahitopere." Nā Ihowā hoki te tikanga kia whakatakā te whakaaro pai o Ahitopere, kia kawea ai he kino e Ihowā ki runga ki a Apohārama.

15 Kātahi a Huhai ka mea ki ngā tohunga, ki a Hāroko rāua ko Apiātara, "Ko ngā whakaaro tēnei o Ahitopere ki a Apohārama rātou ko ngā kaumātua o Īharaira; ko ōku whakaaro hoki ēnei i whakatakoto atu nei. 16 Nā, kia hohoro te tono tāngata ki te whakaatu ki a Rāwiri; mea atu, ‘Kaua e moe i tēnei pō ki ngā kauanga i te koraha; engari kia hohoro te whiti atu, kei horomia ake te kīngi me tōna nuinga katoa.’ "

17 Nā, i Enerōkere a Honatana rāua ko Ahimāta e tatari ana; kīhai hoki i āhei kia kitea e haere mai ana ki te pā. Nā, ka haere tētahi pononga wahine, ka whakaatu ki a rāua, ā, haere ana rāua ki te whakaatu ki a Kīngi Rāwiri. 18 Otiia i kitea rāua e tētahi taitamariki, ā, kōrerotia atu ana e ia ki a Apohārama; heoi hohoro tonu rāua, ā, ka tae ki te whare o tētahi tangata i Pahurimi. Nā, he poka wai tāna i tōna marae, ā, heke iho ana rāua ki reira. 19 Nā, ka tīkina tētahi hīpoki e te wahine, taupokina ana e ia ki te poka, nā, horahia ana e ia he wīti tuki ki runga, ā, kīhai taua mea i mōhiotia.

20 Nā, ka tae ngā tāngata a Apohārama ki te wahine, ki te whare, ka mea, "Kei hea a Ahimāta rāua ko Honatana?"

Nā, ka mea te wahine ki a rātou, "Kua whiti rāua i te awa wai." Nā, ka rapu rātou, ā, kīhai i kitea, ā, hoki ana ki Hiruhārama.

21 Ā, i muri i tō rātou haerenga, ka piki ake rāua i roto i te poka, ā, haere ana, whakaatu ana ki a Kīngi Rāwiri; i mea ki a Rāwiri, "Whakatika, hohoro koutou te whiti atu i te wai nei; ko te whakaaro hoki tēnei o Ahitopere mō koutou." 22 Kātahi ka whakatika a Rāwiri rātou ko tōna nuinga katoa, ā, whiti ana i Horano; ao rawa ake te rā, kīhai tētahi i kore te whiti i Horano.

23 Ā, i te kitenga o Ahitopere kīhai i meatia tāna i whakaaro ai, whakanohoia ana e ia tana kāihe, ā, whakatika ana, haere ana ki tōna whare ki tōna pā, nā, kei te whakariterite i ngā mea o tōna whare, tārona ana i a ia, ā, mate ake, tanumia iho ki te tanumanga o tōna pāpā.

24 Kātahi ka haere a Rāwiri ki Mahanaima, ā, i whiti anō a Apohārama i Horano me ngā tāngata katoa o Īharaira. 25 Ā, ka meatia a Amaha e Apohārama hei whakakapi mō Ioapa, hei rangatira mō te ope. Nā, he tama a Amaha nā tētahi tangata, ko Itira tōna ingoa, nō Īharaira, i haere nei ki roto, ki a Apikaira tamāhine a Nahaha, ki te teina o Teruia whaea o Ioapa. 26 Nā, noho ana a Īharaira rātou ko Apohārama ki te whenua o Kireara.

27 Ā, nō te taenga o Rāwiri ki Mahanaima, ka kawea mai e Hopi tama a Nahaha o Rapa o ngā tama a Āmona, e Makiri tama a Amiere o Rotepara, rātou ko Paratirai Kireari o Rokerimi, 28 he moenga, he peihana, he oko oneone, he wīti, he pārei, he parāoa, he kānga pāhūhū, he pīni, he pī, me ētahi atu mea pāhūhū, 29 he honi, he pata, he hipi, me te tīhi, hei kai mā Rāwiri rātou ko tōna nuinga; i mea hoki rātou, "E matekai ana te iwi, e ngenge ana, e matewai ana i te koraha."

1 Ahitofel sade till Absalom: "Låt mig välja ut tolvtusen män, så ska jag bryta upp och förfölja David i natt. 2 Jag ska överfalla honom medan han är utmattad och modlös och slå honom med skräck, och allt hans folk kommer då att fly. Bara kungen ska jag döda. 3 Allt folket ska jag föra tillbaka till dig. När alla återvänt utom mannen du söker, ska hela folket få frid." 4 Det förslaget gillade Absalom och Israels alla äldste.

5 *2 Sam 15:32f, 16:16. Men Absalom sade: "Kalla också hit arkiten Hushaj och låt oss höra vad han har att säga." 6 När Hushaj kom in till Absalom, sade Absalom till honom: "Det här rådet har Ahitofel gett. Ska vi göra som han säger? Om inte, vad tycker du?" 7 *2 Sam 15:34. Hushaj svarade Absalom: "Det är inget bra råd som Ahitofel har gett den här gången." 8 Han fortsatte: "Du känner din far och hans män, de är hjältar och rasande som en björnhona som förlorat sina ungar ute på marken. Din far är en krigare och han vilar inte med sitt folk under natten. 9 Han har nu gömt sig i någon håla eller på något annat ställe. Om några här skulle falla redan i det första anfallet, skulle alla som fick höra det säga: Absaloms folk har lidit nederlag. 10 Då skulle även den tappraste, med hjärta som ett lejon, helt tappa modet. För hela Israel vet att din far är en hjälte och att de som följer honom är tappra män.

11 *Dom 20:1. Därför är nu mitt råd att du låter hela Israel från Dan till Beer-Sheba samlas till dig, talrika som sanden vid havet, och att du själv också går ut i striden. 12 När vi då stöter på honom var han än finns, ska vi slå ner på honom som daggen faller över marken. Och inte en enda ska bli kvar, varken han själv eller någon av de män som är med honom. 13 Om han drar sig tillbaka in i någon stad, ska hela Israel kasta linor omkring den staden och dra ner den i dalen tills inte minsta lilla sten finns kvar av den." 14 *Job 5:12f. Då sade Absalom och alla Israels män: "Arkiten Hushajs råd är bättre än Ahitofels råd." Det var Herren som hade ordnat det så att Ahitofels goda råd gjordes om intet, för att Herren skulle bringa olycka över Absalom.

15 Hushaj sade till prästerna Sadok och Ebjatar: "Det och det rådet har Ahitofel gett Absalom och de äldste i Israel, men jag har gett det och det rådet. 16 Sänd nu genast bud och säg till David: Stanna inte över natten vid vadställena i öknen utan gå över, så att inte kungen och allt hans folk blir utplånade."

17 *Jos 15:7, 18:16, 2 Sam 15:27. Jonatan och Ahimaas höll till vid Rogelskällan*17:17RogelskällanBrunn några hundra meter söder om Jerusalem.. En tjänstekvinna gick med bud till dem, och sedan brukade de själva gå med budskapet till kung David, eftersom de inte kunde gå in i staden och visa sig där. 18 Men en pojke fick se dem och berättade det för Absalom. Då skyndade sig de båda i väg till Bahurim och gick in till en man som hade en brunn på sin gård. Där steg de ner.

19 *Jos 2:4f. Hans hustru tog ett skynke och bredde ut det över brunnsöppningen och strödde gryn ovanpå så att ingen kunde märka något. 20 När Absaloms tjänare kom in i huset till kvinnan och frågade efter Ahimaas och Jonatan, svarade hon dem: "De gick över bäcken." Sedan de sökt efter dem men inte funnit dem, återvände de till Jerusalem.

21 När de hade gett sig av, kom männen upp ur brunnen och gick med sitt budskap till kung David. De sade till honom: "Bryt upp och skynda er över vattnet, för det och det rådet har Ahitofel gett angående er." 22 Då bröt David upp med allt folket han hade hos sig och gick över Jordan. När det ljusnade saknades inte en enda, utan alla hade kommit över Jordan.

23 När Ahitofel såg att hans råd inte följdes, sadlade han sin åsna och bröt upp och återvände hem till sin stad. Sedan han hade ordnat med sitt hus hängde han sig. Så dog han och blev begravd i sin fars grav.

24 David hade kommit till Mahanajim*17:24MahanajimCa 4 mil nordost om vadstället över Jordan vid Jeriko (se 2:8 och 1 Mos 32:2)., när Absalom och alla Israels män som var med honom gick över Jordan. 25 *2 Sam 19:13, 1 Krön 2:16f. Absalom hade satt Amasa i Joabs ställe över hären. Amasa var son till en man vid namn Jitra, en israelit*17:25israelitAndra handskrifter (så Septuaginta): "ismaelit" (ökenfolk, 1 Mos 16:11, 25:12f). som hade gått in till Abigal, Nahas dotter, Serujas syster, Joabs mor. 26 Israel och Absalom slog läger i Gileads land.

27 *2 Sam 9:4, 19:31f, 1 Kung 2:7. När David kom till Mahanajim hade Shobi, Nahashs son från Rabba i ammoniternas land, och Makir, Ammiels son från Lo-Debar, och Barsillaj, en gileadit från Rogelim, 28 fört dit sängar, skålar, lerkärl, vete, korn, mjöl, rostade ax, bönor, linsärter, annat rostat, 29 honung, gräddmjölk, får och ost av komjölk till mat åt David och hans folk. De tänkte: "Folket är hungrigt, trött och törstigt i öknen."