1 Nā, i te mutunga o te īnoi a Horomona, ka heke iho te ahi i te rangi, ā, pau ake te tahunga tinana, me ngā patunga tapu; ā, kī tonu te whare i te korōria o Ihowā. 2 Ā, kīhai i āhei i ngā tohunga te tomo ki te whare o Ihowā; kī tonu hoki te whare o Ihowā i te korōria o Ihowā. 3 Ā, ka mātakitaki ngā tama katoa a Īharaira i te hekenga iho o te ahi, i te korōria hoki o Ihowā i runga i te whare; nā, ka piko ō rātou kanohi ki te whenua ki ngā papa, ā, koropiko ana rātou, whakamoemiti ana ki a Ihowā, me te kī anō,

"Nō te mea he pai ia;

he mau tonu tāna mahi tohu."

4 Nā, kei te patu te kīngi rātou ko te iwi katoa i ngā patunga tapu ki te aroaro o Ihowā. 5 Nā, patua ana e Kīngi Horomona he patunga tapu, e rua tekau mā rua mano kau, kotahi rau e rua tekau mano hipi. Nā, kua tāia te kawa o te whare o te Atua e te kīngi, e te iwi katoa. 6 Tū ana tērā ngā tohunga i te aronga o ā rātou mahi, ko ngā Rīwaiti hoki me ngā mea rangi waiata a Ihowā, i hangā nei e Kīngi Rāwiri hei whakawhetai ki a Ihowā – he mau tonu nei tāna mahi tohu – i ngā wā i meinga ai rātou e Rāwiri hei whakamoemiti māna. Nā, whakatangi ana ngā tohunga i ngā tētere ki tō rātou aroaro; ā, tū ana a Īharaira katoa.

7 I whakatapua anō e Horomona a waenganui o te marae i mua i te whare o Ihowā; i tukua hoki e ia ki reira he tahunga tinana, me te ngako o ngā whakahere mō te pai. He iti hoki nō te āta parāhi i hangā e Horomona hei meatanga mō ngā tahunga tinana, mō ngā whakahere totokore, mō ngā ngako.

8 Heoi, mahia ana te hākari e Horomona i taua wā, e whitu ngā rā, e rātou ko Īharaira katoa, he nui atu te huihui, nō te haerenga atu ki Hāmata tae noa ki te awa o Īhipa. 9 Nā, i te waru o ngā rā he huihui nui nā rātou. E whitu hoki ngā rā i tāia ai e rātou te kawa o te āta, ā, e whitu ngā rā o te hākari. 10 I te rua tekau mā toru o ngā rā o te whitu o ngā marama ka ungā e ia te iwi ki ō rātou tēneti, koa tonu rātou, pai tonu ngā ngākau i te pai i meinga e Ihowā ki a Rāwiri, ki a Horomona, ki tāna iwi anō, ki a Īharaira.

11 Nā, kua oti i a Horomona te whare o Ihowā, me te whare o te kīngi. Nā, ko ngā mea katoa i puta ki te ngākau o Horomona kia mahia ki te whare o Ihowā, ki tōna whare ake hoki, oti pai ana i a ia.

12 Nā, ka puta a Ihowā ki a Horomona i te pō, ā, ka mea ki a ia:

"Kua rongo ahau i tāu īnoi, kua whiriwhiria anō e ahau tēnei wāhi mōku, hei whare patunga tapu.

13 "Ki te tūtakina e ahau te rangi, ā, kāhore he ua, ki te whakahaua rānei e ahau ngā māwhitiwhiti kia kai i te whenua, ki te ungā rānei e ahau tētahi mate urutā ki tāku iwi; 14 heoi ki te whakaiti tāku iwi i a rātou, kua karangatia nei hoki tōku ingoa ki a rātou, ki te īnoi, ā, ka rapu i tōku mata, ka tahuri mai i ō rātou ara hē; ka whakarongo mai ahau i te rangi, ka muru i tō rātou hara, ka whakaora i te mate o tō rātou whenua. 15 Ko tēnei ka titiro ōku kanohi, ka tahuri anō ōku taringa ki ngā mea e īnoia ana ki tēnei wāhi. 16 Kua whiriwhiria nei hoki e ahau, kua whakatapua ināianei tēnei whare, hei waihotanga iho mō tōku ingoa ā ake ake; ko reira anō ōku kanohi, me tōku ngākau, i ngā rā katoa.

17 "Nā, ko koe, ki te rite tāu haere i tōku aroaro ki te haere a tōu pāpā, a Rāwiri, ki te mahia ngā mea katoa i whakahaua e ahau ki a koe, ki te puritia e koe āku tikanga me āku whakaritenga; 18 kātahi ahau ka whakapūmau i te torōna o tōu kīngitanga, ka pērā me tāku kawenata ki tōu pāpā, ki a Rāwiri, i ahau i mea rā, ‘E kore e whakakorea he tangata māu hei kāwana mō Īharaira.’

19 "Tēnā ki te tahuri kē atu koutou, ā, ka whakarere i āku tikanga, i āku whakahau ka hoatu nei e ahau ki tō koutou aroaro, ā, ka haere, ka mahi ki ngā atua kē, ka koropiko ki a rātou; 20 kātahi ō rātou pakiaka ka unuhia ake e ahau i tōku oneone i hoatu nei e ahau ki a rātou; kātahi tēnei whare i whakatapua nei e ahau mō tōku ingoa, ka ākiritia atu e ahau i tōku aroaro, ā, ka meinga hei whakatauki, hei taunutanga i roto i ngā iwi katoa. 21 Nā, ko tēnei whare e tiketike nei, ka ai hei mīharotanga mā ngā tāngata katoa e haere ana i tōna taha; ā, ka mea rātou, ‘Nā te aha tēnei mea i meatia ai e Ihowā ki tēnei whenua, ki tēnei whare?’ 22 Nā, ka whakautua e rātou, ‘Mō rātou i whakarere i a Ihowā, i te Atua o ō rātou mātua i whakaputa mai nei i a rātou i te whenua o Īhipa, mō rātou i tango ki ngā atua kē, ā, koropiko ana ki a rātou, mahi ana ki a rātou; nā reira, i kawea ai e ia tēnei hē katoa ki a rātou.’ "

1 *3 Mos 9:24, Dom 6:21, 1 Kung 8:10f, 18:38f, 2 Krön 5:14. När Salomo hade slutat sin bön kom eld ner från himlen och förtärde brännoffret och slaktoffren, och Herrens härlighet uppfyllde huset. 2 Prästerna kunde inte gå in i Herrens hus, eftersom Herrens härlighet uppfyllde Herrens hus. 3 *2 Krön 5:13, Esra 3:10f, Ps 136:1. När alla Israels barn såg hur elden kom ner och såg Herrens härlighet över huset, föll de ner på den stenlagda gården med ansiktena mot marken och tillbad Herren och tackade Herren, för han är god och hans nåd är evig.

4 *1 Kung 8:62f. Och kungen och hela folket offrade slaktoffer inför Herrens ansikte. 5 Kung Salomo offrade som slaktoffer 22 000 tjurar och 120 000 av småboskapen. Så invigdes Guds hus av kungen och hela folket. 6 *4 Mos 10:10, 2 Krön 5:12f. Prästerna stod på sina platser, och leviterna stod med Herrens musikinstrument som kung David hade låtit göra, för att de med dem skulle tacka Herren, för hans nåd är evig. David lät nämligen leviterna utföra lovsången. Prästerna stod mitt emot dem och blåste i trumpeter medan hela Israel förblev stående. 7 *2 Krön 4:1. Och Salomo invigde den mellersta delen av förgården framför Herrens hus. Där offrade han brännoffren och fettstyckena av gemenskapsoffret, eftersom kopparaltaret som Salomo hade låtit göra inte kunde rymma brännoffret, matoffret och fettstyckena.

8 *4 Mos 13:21, Jos 13:3f, 1 Kung 8:65f. Vid det tillfället firade Salomo högtiden i sju dagar och med honom hela Israel. Det var en mycket stor församling, från stället där vägen går mot Hamat ända till Egyptens bäckravin*7:8Egyptens bäckravinWadi el-Arish, Israels traditionella gräns i sydväst mot Sinai (4 Mos 34:5).. 9 *3 Mos 23:36. På åttonde dagen firade de en högtidsförsamling, för altarets invigning firades i sju dagar och högtiden i sju dagar. 10 Men på tjugotredje dagen i sjunde månaden lät han folket gå hem till sina tält, och de var fyllda av glädje och fröjd över det goda som Herren hade gjort mot David och Salomo och mot sitt folk Israel.

11 *1 Kung 9:1f. Så färdigställde Salomo Herrens hus och kungapalatset. Allt som Salomo hade föresatt sig att utföra i Herrens hus och i sitt eget hus lyckades väl. 12 *2 Mos 20:24, 5 Mos 12:5f. Och Herren uppenbarade sig för Salomo om natten och sade till honom: "Jag har hört din bön och utvalt denna plats åt mig till offerplats.

13 Om jag tillsluter himlen så att regn inte faller, om jag bjuder gräshoppor att fördärva landet eller om jag sänder pest bland mitt folk, 14 men mitt folk, som är uppkallat efter mitt namn, ödmjukar sig och ber och söker mitt ansikte och omvänder sig från sina onda vägar, då vill jag höra det från himlen och förlåta deras synd och skaffa läkedom åt deras land. 15 *2 Krön 6:40. Mina ögon ska nu vara öppna och mina öron lyssna till vad som bes på denna plats. 16 Jag har nu utvalt och helgat detta hus för att mitt namn ska vara där till evig tid. Och mina ögon och mitt hjärta ska alltid vara där. 17 Om du vandrar inför mig så som din far David vandrade, så att du följer allt som jag har befallt dig och håller fast vid mina stadgar och föreskrifter, 18 *2 Sam 7:12, 1 Kung 2:4, 2 Krön 6:16. då ska jag låta din kungatron bestå för evigt som jag lovade din far David, när jag sade: Aldrig ska det saknas en avkomling av dig som råder över Israel.

19 Men om ni vänder om och överger de stadgar och bud som jag har förelagt er och går bort och tjänar andra gudar och tillber dem, 20 *5 Mos 4:26, 28:37, 30:18, Jos 23:16, 1 Kung 14:15, Jer 7:15. då ska jag rycka upp dem ur mitt land, det som jag har gett dem, och detta hus som jag har helgat åt mitt namn ska jag förkasta ifrån mitt ansikte. Jag ska göra det till ett ordspråk och en nidvisa bland alla folk. 21 *5 Mos 29:24f, Jer 22:8f. Hur storslaget detta hus än är, ska var och en som går förbi häpna över det och fråga: Varför har Herren gjort så mot detta land och mot detta hus? 22 Då ska man svara: Därför att de övergav Herren, sina fäders Gud, som hade fört dem ut ur Egyptens land, och höll sig till andra gudar och tillbad och tjänade dem, därför har han låtit allt detta onda drabba dem."