1 Tekau mā rua ngā tau o Mānahi i tōna kīngitanga, ā, e rima tekau mā rima ōna tau i kīngi ai ia ki Hiruhārama. 2 Ā, he kino tāna mahi ki te titiro a Ihowā, i rite ki ngā mea whakarihariha a ngā iwi i peia nei e Ihowā i te aroaro o ngā tama a Īharaira. 3 I hangā anō hoki e ia ngā wāhi tiketike i wāhia e tōna pāpā, e Hetekia; i whakaara i ngā āta ki ngā Paara, i hangā Aherimi; koropiko ana ia ki te ope o te rangi, mahi ana ki a rātou. 4 I hangā anō e ia ētahi āta ki te whare o Ihowā, ki tā Ihowā i kī rā, "Ko Hiruhārama hei waihotanga mō tōku ingoa ake ake." 5 I hangā anō e ia ētahi āta mā te ope katoa o te rangi ki ngā marae e rua o te whare o Ihowā. 6 Meatia ana e ia āna tamariki kia tika nā waenganui i te ahi i te aroaro o te tama a Hinomo, rapua ana e ia he tohu i ngā kapua, i ngā nākahi. Kei te mākutu anō ia, kei te whai ki ngā atua māori, ki ngā mata māori. Nui atu tāna kino i mahi ai ki te titiro a Ihowā, hei whakapātaritari mōna.

7 I whakatūria anō e ia te whakapakoko, te āhua i hangā e ia, ki te whare o te Atua, ki tā te Atua i kī rā ki a Rāwiri rāua ko tāna tama, ko Horomona, "Hei tēnei whare, hei Hiruhārama i whiriwhiria nei e ahau i roto i ngā iwi katoa o Īharaira, ahau waiho ai i tōku ingoa ā ake ake; 8 ā, heoi āku whakanekehanga i te waewae o Īharaira i te whenua i whakaritea e ahau mō ō koutou mātua kia mau rāia rātou ki te mahi i ngā mea katoa i whakahaua e ahau ki a rātou, kia rite ki te ture katoa, ki ngā tikanga, ki ngā whakaritenga i whakapuakina nei e Mohi." 9 Heoi, whakakotititia ana e Mānahi a Hūrā me ngā tāngata o Hiruhārama kia nui atu tā rātou mahi kino i tā ngā iwi i hunā nei e Ihowā i te aroaro o ngā tama a Īharaira.

10 I kōrero hoki a Ihowā ki a Mānahi rātou ko tōna iwi; heoi kīhai rātou i rongo. 11 Nā reira i kawea mai ai e Ihowā ki runga ki a rātou ngā rangatira o te ope o te kīngi o Ahiria; ā, ka mau i a rātou a Mānahi i te taura maitai; herea iho ki te mekameka, kawea ana ki Papurōna. 12 Nā, i a ia i te hē, ka īnoi ia ki a Ihowā, ki tōna Atua, ka whakaiti rawa i a ia i te aroaro o te Atua o ōna mātua, 13 īnoi ana ki a ia; ā, ka tahuri tērā ki a ia, ka rongo ki tāna īnoi. Nā, ka whakahokia ia ki Hiruhārama, ki tōna kīngitanga. Kātahi ka mōhio a Mānahi ko Ihowā te Atua.

14 I muri i tēnei ka hangā e ia he taiepa i waho o te pā o Rāwiri, i te taha ki te hauāuru o Kihona, ki te awaawa, ā tae noa ki te tomokanga i te Kūwaha Ika; ā, taiepatia ana a Ōpere ā whawhe noa, hangā ana e ia kia tiketike rawa. I whakanohoia anō e ia ētahi rangatira māia ki ngā pā taiepa katoa o Hūrā.

15 I whakakāhoretia anō e ia ngā atua kē, me te whakapakoko i roto i te whare o Ihowā, me ngā āta katoa i hangā e ia ki te maunga o te whare o Ihowā ki Hiruhārama; ākiritia atu ana e ia ki waho o te pā. 16 I hangā anō e ia te āta a Ihowā; patua iho e ia ki runga he patunga mō te pai, ā, mō te whakawhetai, i kī atu anō ki a Hūrā kia mahi ki a Ihowā, ki te Atua o Īharaira. 17 I patu whakahere anō ia te iwi i runga i ngā wāhi tiketike; otiia ki a Ihowā, ki tō rātou Atua anake.

18 Nā, ko ērā atu meatanga a Mānahi, me tāna īnoi ki tōna Atua, me ngā kōrero a ngā matakite i kōrero nei ki a ia i runga i te ingoa o Ihowā, o te Atua o Īharaira, nanā, kei ngā pukapuka o ngā mahi a ngā kīngi o Īharaira. 19 Nā, ko tāna īnoi, me tō te Atua tahuritanga ki a ia, me tōna hara katoa, me tōna hē, me ngā wāhi i hangā ai e ia ngā wāhi tiketike, i whakatūria ai e ia ngā Aherimi, me ngā whakapakoko i te mea kīanō ia i whakaiti i a ia, nanā, kei te tuhituhi i roto i ngā kōrero a Hohai. 20 Heoi, kua moe a Mānahi ki ōna mātua, ā, tanumia iho ki tōna whare, ā, ko tāna tama, ko Amono, te kīngi i muri i a ia.

21 E rua tekau mā rua ngā tau o Amono i tōna kīngitanga, ā, e rua ngā tau i kīngi ai ia ki Hiruhārama. 22 Ā, he kino tāna mahi ki tā Ihowā titiro, i rite ki tā tōna pāpā, ki tā Mānahi i mea ai. I patu whakahere hoki a Amono ki ngā whakapakoko katoa i hangā e tōna pāpā, e Mānahi, ā, mahi ana ki a rātou. 23 Kīhai hoki i whakaiti i a ia ki te aroaro o Ihowā, kīhai i pērā me tōna pāpā, me Mānahi i whakaiti nei; heoi nui noa atu te hē o taua Amono nei.

24 Nā, kua whakatupuria he hē mōna e āna tāngata; patua iho ia ki roto ki tōna ake whare. 25 Otiia, i patua e te iwi o te whenua ngā tāngata katoa i whakatupuria ai te hē mō Kīngi Amono; ā, ka meinga e te iwi o te whenua tāna tama, a Hōhia, hei kīngi i muri i a ia.

1 *2 Kung 21:1f. Manasse var tolv år när han blev kung, och han regerade femtiofem år*33:1Manasse … femtiofem årCa 697-642 f Kr, samregent med sin far Hiskia till 687 f Kr. Manasse betyder "får att glömma" (jfr 1 Mos 41:51). Assyriska dokument noterar att Manasse sände tribut och byggmaterial. Se även 2 Kung 21. i Jerusalem. 2 *5 Mos 18:9, 1 Kung 14:24, 2 Krön 28:3, 36:14. Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, efter den avskyvärda seden hos de folk som Herren hade fördrivit för Israels barn. 3 *2 Kung 18:4, 23:5f, 2 Krön 31:1. Han byggde på nytt upp de offerhöjder som hans far Hiskia hade brutit ner. Och han reste altaren åt baalerna och gjorde asherapålar, och han tillbad och tjänade himlens hela härskara. 4 *5 Mos 12:5, 2 Sam 7:10, 13, 1 Kung 8:29, 9:3, 2 Krön 7:12, 28:24. Han byggde altaren i Herrens hus. Det var om detta hus som Herren hade sagt: "I Jerusalem ska mitt namn vara för evig tid." 5 Han byggde altaren åt himlens hela härskara på de båda förgårdarna till Herrens hus. 6 *3 Mos 18:21, 19:26, 20:2, 2 Krön 28:3. Han lät sina barn gå genom eld i Hinnoms sons dal och utövade teckentyderi, svartkonst och trolldom, skaffade sig andebesvärjare och spåmän och gjorde mycket som var ont i Herrens ögon, så att han väckte hans vrede.

7 *2 Krön 7:12, 16. Avgudabilden som han gjort ställde han in i Guds hus om vilket Gud hade sagt till David och hans son Salomo: "I detta hus och i Jerusalem som jag har utvalt bland alla Israels stammar, vill jag fästa mitt namn för evig tid. 8 Jag ska inte mer låta Israel vandra bort från det land som jag har bestämt åt era fäder, om de bara håller fast vid och följer allt jag befallt dem efter den lag och de stadgar och föreskrifter som de har fått genom Mose." 9 Men Manasse förledde Juda och Jerusalems invånare, så att de gjorde mer ont än de folk som Herren hade utrotat för Israels barn.

10 *2 Kung 21:10f, 2 Krön 24:19.Herren talade till Manasse och hans folk, men de gav inte akt på hans ord. 11 *5 Mos 28:36, 2 Kung 19:28, 2 Krön 36:6, Hes 19:4. Då lät Herren den assyriske kungens arméer*33:11den assyriske kungens arméerKanske Assurbanipal (ca 667-627 f Kr). Mellan 652-646 f Kr slog han ner ett stort uppror som Babel och dess allierade (araber, amoreer m fl) hade startat, och kanske hade Manasse gjort gemensam sak med dem liksom hans far Hiskia före honom (2 Kung 20:12). komma över dem. De slog Manasse i bojor och fängslade honom med kopparbojor och förde honom till Babel. 12 Men när han nu var i nöd, bönföll han inför Herren sin Gud och ödmjukade sig djupt för sina fäders Gud. 13 *Esra 8:23, Dan 4:32. Och när han bad så till honom, bönhörde Herren honom och lyssnade till hans bön och lät honom komma tillbaka till Jerusalem som kung. Då insåg Manasse att det är Herren som är Gud.

14 Han byggde en yttermur till Davids stad väster om Gihon i dalen, fram till ingången till Fiskporten och runt omkring Ofel och gjorde den mycket hög. Sedan tillsatte han befälhavare i alla befästa städer i Juda. 15 Han avlägsnade de främmande gudarna och avgudabilden från Herrens hus, liksom alla de altaren som han hade byggt på det berg där Herrens hus stod, och i Jerusalem, och han kastade ut dem utanför staden. 16 Sedan upprättade han Herrens altare och offrade gemenskapsoffer och tackoffer på det och uppmanade Juda att tjäna Herren, Israels Gud. 17 *1 Kung 3:2. Folket offrade ändå på höjderna, men bara åt Herren sin Gud.

18 *2 Kung 21:17f. Vad som mer finns att säga om Manasse och om hans bön till sin Gud och om de ord som siarna talade till honom i Herrens, Israels Guds, namn, det står i Israels kungars krönika. 19 Om hans bön och hur han blev bönhörd, om all hans synd och trolöshet och om de platser där han byggde offerhöjder och ställde upp asherapålar och gjutna bilder, innan han ödmjukade sig, är skrivet i Hosajs krönika. 20 Manasse gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom där han bodde. Hans son Amon blev kung efter honom.

21 *2 Kung 21:19f. Amon var tjugotvå år när han blev kung, och han regerade två år*33:21Amon … två årCa 642-640 f Kr. Amon betyder "betrodd" eller "hantverkare" och var också ett egyptiskt gudanamn (Jer 46:25). Se även 2 Kung 21:19f. i Jerusalem. 22 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, så som hans far Manasse hade gjort. Han offrade åt alla de avgudabilder som hans far Manasse hade tillverkat, och han dyrkade dem. 23 Men han ödmjukade sig inte inför Herren, så som hans far Manasse hade gjort, utan han hopade skuld på skuld. 24 *2 Kung 12:20, 2 Krön 25:27. Och hans tjänare sammansvor sig mot honom och dödade honom hemma i hans hus.

25 Men folket i landet dödade alla som hade sammansvurit sig mot kung Amon. Därefter gjorde folket i landet hans son Josia till kung efter honom.