1 Ā, i te rongonga o te kuīni o Hēpā ki te rongo o Horomona, ka haere mai ki te whakamātau i a Horomona ki ngā kupu pakeke ki Hiruhārama. Nui atu hoki te tira, he kāmera anō e waha ana i ngā mea kakara, i tōna nui o te kōura, i te kōhatu utu nui. Ā, nō tōna taenga mai ki a Horomona, ka kōrerotia e ia ki a ia ngā mea katoa i tōna ngākau. 2 Ā, whakaaturia ana e Horomona ki a ia te tikanga o āna kupu katoa; kāhore he kupu i ngaro i a Horomona, i kore te whakaatu ki a ia. 3 Ā, nō te kitenga o te kuīni o Hēpā i te mōhio o Horomona, i te whare hoki i hangā e ia, 4 i te kai o tāna tēpu, i te nohoanga o āna tāngata, i te tūranga o āna kaimahi, i ō rātou kākahu, i āna kairiringi wāina, i ō rātou kākahu; i tōna pikitanga i piki atu ai ia ki te whare o Ihowā; kore ake he wairua i roto i a ia.

5 Nā, ka mea ia ki te kīngi, "Pono tonu ngā mea i rongo ai ahau i tōku whenua mō āu mahi, mō tōu mōhio. 6 Otiia, kīhai ahau i whakapono ki ā rātou kōrero, ā tae noa mai ahau, kite noa ōku kanohi. Nanā, kīhai te hāwhe o te nui o tōu mōhio i kōrerotia mai ki ahau; nui atu tāu i te rongo i rongo ai ahau. 7 Anō te hari o āu tāngata, te hari o ēnei pononga āu e tū tonu nei i tōu aroaro, e whakarongo nei ki tōu mōhio! 8 Kia whakapaingia a Ihowā, tōu Atua, i āhuareka nei ki a koe, i hōmai nei i a koe ki runga ki tōna torōna, hei kīngi mā Ihowā, mā tōu Atua; he aroha nā tōu Atua ki a Īharaira, he mea anō kia whakapūmautia ai rātou ake ake, koia koe i meinga ai e ia hei kīngi mō rātou, hei mahi i te whakawā, i te tika."

9 Nā, hōmai ana e ia ki te kīngi kotahi rau e rua tekau taranata kōura, tōna tini anō o ngā mea kakara, me ngā kōhatu utu nui. Kāhore anō he mea kakara hei rite mō ēnei i hōmai nei e te kuīni o Hēpā ki a Kīngi Horomona.

10 Nā, ko ngā tāngata a Hūrāma, rātou ko ngā tāngata a Horomona, i kawea mai ai te kōura i Ōpira, i kawea mai anō e rātou he rākau aramuka, he kōhatu utu nui hoki. 11 Nā, ka hangā e te kīngi aua rākau aramuka hei huarahi ki te whare o Ihowā, ki te whare hoki o te kīngi, ā, hei hāpa, hei hātere, hei mea mā ngā kaiwaiata; kāhore i kitea he pērā i mua, i te whenua o Hūrā.

12 Nā, ka hoatu e Kīngi Horomona ki te kuīni o Hēpā ngā mea katoa i pai ai ia, āna hoki i tono ai, hāunga ngā mea i mauria mai e ia ki te kīngi. Nā, ko tōna tahuritanga, ka haere ki tōna ake whenua, rātou ko āna tāngata.

13 Nā, ko te taimaha o te kōura i tae mai ki a Horomona i te tau kotahi, e ono rau e ono tekau mā ono taranata kōura; 14 hāunga ngā mea i mauria mai e ngā kairapu taonga, e ngā kaihokohoko. I kawea mai anō he kōura, he hiriwa, e ngā kīngi katoa o Arāpia, e ngā kāwana o te whenua, ki a Horomona. 15 Nā, ka hangā e Kīngi Horomona ētahi pukupuku, e rua rau, he mea patu te kōura; e ono rau hekere o te kōura patu i meatia ki te pukupuku kotahi; 16 me ētahi pukupuku iti iho, e toru rau, he mea patu anō te kōura. E toru rau hekere kōura i meatia ki te pukupuku kotahi; ā, whakatakotoria ana e te kīngi ki te whare o te ngahere o Repanōna.

17 I hangā anō e te kīngi he torōna nui ki te rei, whakakikoruatia iho ki te kōura parakore. 18 Ā, e ono ngā kurupae ki te torōna, me te tūranga waewae, he mea kōura, he mea hono ki te torōna, me ngā okiokinga anō i te wāhi e nohoia ana, i tētahi taha, i tētahi taha, e rua hoki ngā raiona e tū ana i te taha o ngā okiokinga. 19 Kotahi tekau mā rua ngā raiona i reira e tū ana i tētahi taha, i tētahi taha, i ngā kaupae e ono. Kāhore he mea pērā i hangā i tētahi atu rangatiratanga.

20 Nā, ko ngā oko inu katoa a Kīngi Horomona, he kōura kau; me ngā oko katoa o te whare o te ngahere o Repanōna, he kōura parakore; kāhore he mea hiriwa; kīhai te hiriwa i kīia he mea nui i ngā rā o Horomona. 21 He kaipuke hoki a te kīngi, rere ai ki Tarahihi me ngā tāngata a Hūrāma; kotahi te ūnga mai i ngā tau e toru o ngā kaipuke o Tarahihi, me te mau mai i te kōura, i te hiriwa, i te rei, i te makimaki, i te pīkake.

22 Nā, nui atu a Kīngi Horomona i ngā kīngi katoa o te whenua te whai taonga, te mōhio. 23 Ā, i whai ngā kīngi katoa o te whenua ki a Horomona, kia rongo i tōna mōhio i hōmai nei e te Atua ki tōna ngākau. 24 Ā, ka mauria mai e tēnā tāna hākari, tāna hākari, ngā oko hiriwa, ngā oko kōura, ngā kākahu, ngā mea mō te whawhai, ngā mea kakara, ngā hōiho, ngā muera, he mea tatau ā-tau tonu.

25 Nā, e whā mano ngā tūranga a Horomona mō ngā hōiho, mō ngā hāriata, tekau mā rua mano ngā kaieke hōiho, waiho ana e ia ki ngā pā hāriata, ki te kīngi anō ki Hiruhārama. 26 Nā, ko ia te kīngi mō ngā kīngi katoa, o te awa mai ā tae noa ki te whenua o ngā Pirihitini, ki te rohe rā anō ki Īhipa. 27 Nā, meinga ana e te kīngi te hiriwa o Hiruhārama kia rite ki te kōhatu; i meinga anō hoki e ia ngā hīta kia rite ki te hikamora i te raorao te tini. 28 Ā, mauria ana mai e rātou he hōiho mō Horomona i Īhipa, i ngā whenua katoa anō hoki.

29 Nā, ko ērā atu meatanga a Horomona, ō mua, ō muri, kāhore ianei i tuhituhia ki te pukapuka a Nātana poropiti, ki te poropititanga anō a Āhia Hironi, ki ngā kitenga anō a Iro matakite i ngā mea mō Ieropoama tama a Nēpata? 30 Nā, e whā tekau ngā tau i kīngi ai a Horomona i Hiruhārama ki a Īharaira katoa. 31 Nā, ka moe a Horomona ki ōna mātua, ā, tanumia ana ki te pā o tōna pāpā, o Rāwiri; ā, ka kīngi ko Rehopoama, ko tāna tama i muri i a ia.

1 *1 Kung 10:1f, Matt 12:32, Luk 11:31. När drottningen av Saba*9:1SabaTroligen Jemen i änden på arabiska halvön, ca 250 mil söder om Jerusalem. fick höra ryktet om Salomo, kom hon till Jerusalem för att sätta honom på prov med svåra frågor. Hon kom med ett mycket stort följe och med kameler som bar väldoftande kryddor och guld i stor mängd och dyrbara stenar. När hon kom inför Salomo, talade hon med honom om allt som låg på hennes hjärta. 2 Salomo svarade på alla hennes frågor. Ingenting var dolt för Salomo, utan han kunde ge henne svar på allt.

3 När drottningen av Saba såg Salomos vishet och såg huset han hade byggt, 4 rätterna på hans bord och hur hans tjänare satt där och hur de som betjänade honom skötte sina sysslor och hur de var klädda, och hans hovmän och hur de var klädda, och när hon såg trappan på vilken han gick upp till Herrens hus, då blev hon utom sig av förundran. 5 Och hon sade till kungen: "Så var det då sant, det jag i mitt land hörde om dina ord och om din vishet! 6 Jag trodde inte vad man sade förrän jag själv kom och fick se det med egna ögon. Men se, vidden av din vishet har inte ens till hälften blivit omtalad för mig. Du överträffar det rykte jag hade hört. 7 Lyckliga är dina män och lyckliga dessa dina tjänare som ständigt får stå inför dig och höra din vishet. 8 *1 Krön 28:5, 2 Krön 2:11. Välsignad är Herren din Gud som har funnit sådant behag i dig att han har satt dig på sin tron till att vara kung inför Herren din Gud! Eftersom din Gud älskar Israel och vill hålla det vid makt till evig tid, därför har han satt dig till kung över dem, för att du ska skipa lag och rätt."

9 Hon gav kungen hundratjugo talenter*9:9hundratjugo talenterCa 3,5 ton guld. guld samt väldoftande kryddor i stor mängd samt dyrbara stenar. Väldoftande kryddor av det slag som drottningen av Saba gav åt kung Salomo har aldrig mer funnits. 10 *2 Krön 8:18. När Hirams folk och Salomos folk hämtade guld från Ofir, förde de också hem algumträ*9:10algumträKanske aromatiskt sandelträ som växer i Indien. och dyrbara stenar. 11 Av algumträet lät kungen göra tillbehör till Herrens hus och till kungapalatset, samt harpor och lyror för sångarna. Sådant hade man aldrig tidigare sett i Juda land.

12 Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade och begärde, förutom gengåvor för det som hon hade fört med sig till kungen. Sedan vände hon om och reste hem med sina tjänare till sitt land igen.

13 Det guld som årligen kom in till Salomo vägde sexhundrasextiosex talenter*9:13sexhundrasextiosex talenterCa 20 ton guld., 14 förutom det som kringresande handelsmän och andra köpmän förde in. Också Arabiens alla kungar och ståthållarna i landet förde guld och silver till Salomo. 15 *1 Kung 10:16, 14:26. Kung Salomo lät göra tvåhundra stora sköldar av uthamrat guld och använde till varje sådan sköld sexhundra siklar uthamrat guld 16 samt trehundra mindre sköldar av uthamrat guld och använde till varje sådan sköld trehundra siklar*9:15fsexhundra … trehundra siklarCa 6 kg och 3 kg guld. guld. Kungen satte upp dem i Libanonskogshuset.*9:16LibanonskogshusetMöjligen en förhall till palatset (1 Kung 7:2f), byggt av cedrar från Libanon.17 Dessutom lät kungen göra en stor tron av elfenben och överdrog den med rent guld. 18 Tronen hade sex trappsteg och en pall av guld, fastsatta vid tronen. På båda sidor om sätet fanns armstöd, och två lejon stod utmed armstöden, 19 och tolv lejon stod där, ett på varje sida om de sex trappstegen. Något sådant hade aldrig tillverkats i något annat rike.

20 Alla kung Salomos dryckeskärl var av guld, och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Silver ansågs inte vara något värt på Salomos tid. 21 Kungen hade skepp som gick till Tarshish med Hurams folk, och en gång vart tredje år kom Tarshishskeppen*9:21TarshishskeppenLångdistansskepp som kunde segla över Medelhavet (se not till 1 Mos 10:4). hem och förde med sig guld och silver, elfenben, apor och påfåglar.

22 Kung Salomo blev större än någon annan kung på jorden*9:22större än någon annan kung på jordenSe Salomos messianska kungapsalm Ps 72 och Pred 1:16f., både i rikedom och i vishet. 23 Alla kungar på jorden kom för att besöka Salomo och höra den vishet som Gud hade lagt ner i hans hjärta. 24 Var och en av dem förde med sig gåvor: föremål av silver och guld, kläder, vapen, väldoftande kryddor, hästar och mulåsnor. Detta hände år efter år.

25 *1 Kung 4:26, 10:26, 2 Krön 1:14. Salomo hade 4 000 stallplatser för hästar med vagnar och 12 000 ridhästar, som han inrymde dels i vagnstäderna, dels i Jerusalem hos kungen själv. 26 *1 Kung 4:21. Han härskade över alla kungarna från floden*9:26flodenDvs Eufrat. till filisternas land och vidare ner till Egyptens gräns. 27 *1 Kung 10:27f, 2 Krön 1:15f. Kungen styrde så att silver blev lika vanligt i Jerusalem som sten och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet. 28 Och hästar fördes in till Salomo från Egypten och från alla andra länder.

29 *1 Kung 11:41f, 1 Krön 29:29f. Vad som mer finns att säga om Salomo, om hans första tid såväl som om hans sista, det är skrivet i profeten Natans krönika, i shiloniten Ahias profetia och i siaren Iddos*9:29IddosAndra handskrifter: "Jedais" (men jfr 12:15). syner om Jerobeam, Nebats son.

30 Salomo regerade i Jerusalem över hela Israel i fyrtio år.*9:30Salomo … fyrtio årCa 970-930 f Kr.31 Och Salomo gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom i hans far Davids stad. Hans son Rehabeam blev kung efter honom.