1 Nā, ko Iehohāpata, ko tāna tama, te kīngi i muri i a ia, ā, ka tupu tōna kaha ki te whawhai ki a Īharaira. 2 Ā, i whakanohoia e ia he hōia ki ngā pā taiepa katoa o Hūrā; whakanohoia ana anō e ia he hōia tiaki ki te whenua o Hūrā, ki ngā pā hoki o Ēparaima i tangohia nei e tōna pāpā, e Aha.

3 Nā, i a Iehohāpata a Ihowā; mōna i haere i ngā ara tuatahi o tōna pāpā, o Rāwiri, kīhai hoki i rapu i tā ngā Paara; 4 otiia rapua ana e ia te Atua o tōna pāpā, haere ana i runga i āna whakahau, kīhai tāna i rite ki te mahi a Īharaira. 5 Mō reira ka whakatūturutia e Ihowā te kīngitanga ki tōna ringa, ā, mauria ana mai e Hūrā katoa he hākari ki a Iehohāpata; ā, he nui hoki āna taonga, tōna korōria. 6 I nui anō tōna ngākau i runga i ngā ara a Ihowā; i whakakāhoretia atu hoki e ia ngā wāhi tiketike, me ngā Aherimi i roto i a Hūrā.

7 Nā, i te toru o ngā tau o tōna kīngitanga ka tonoa e ia āna rangatira, a Penehaira, a Opāria, a Tekaria, a Netanēre, a Mikaia kia whakaako i roto i ngā pā o Hūrā. 8 Ā, hei hoa mō rātou ko ngā Rīwaiti, ko Hemaia, ko Netania, ko Tepāria, ko Atahere, ko Hemirāmoto, ko Honatana, ko Aronia, ko Tōpia, ko Topoaronia, he Rīwaiti rātou; hei hoa anō mō rātou ko Erihama, ko Iehorama, he tohunga ēnei. 9 Nā, kei te whakaako rātou i roto i a Hūrā; i a rātou anō te Pukapuka o te Ture a Ihowā; i hāereerea anō hoki e rātou ngā pā katoa o Hūrā ā taka noa, whakaako ai i te iwi.

10 Nā, i runga te wehi o Ihowā i ngā kīngitanga katoa o ngā whenua i tētahi taha o Hūrā i tētahi taha; heoi kīhai rātou i whawhai ki a Iehohāpata. 11 I mauria mai anō e ētahi o ngā Pirihitini he hākari ki a Iehohāpata, me te hiriwa hei takoha. I kawea mai anō hoki e ngā Ārapi he hipi ki a ia, e whitu rau e whitu mano ngā hipi toa, me ngā koati toa e whitu mano e whitu rau.

12 Nā, ka tino nui haere a Iehohāpata; i hangā hoki ētahi taumaihi e ia ki Hūrā, me ētahi pā taonga. 13 Ā, he nui āna mahi i roto i ngā pā o Hūrā, me ngā tāngata whawhai, ngā toa mārohirohi i Hiruhārama. 14 Ā, ko tō rātou tauanga tēnei, i ngā whare o ō rātou mātua: o Hūrā, ko ngā rangatira mano: ko Arana te rangatira, ā, ko ōna hoa e toru rau mano ngā toa mārohirohi. 15 Nā, i tōna taha ko Iehohanana, ko te rangatira; ko ōna hoa e rua rau e waru tekau mano. 16 Nā, i tōna taha ko Amahia tama a Tīkiri; he mea hihiko noa ia ki a Ihowā; ko ōna hoa e rua rau mano ngā toa mārohirohi. 17 Nā, o Pineamine: ko Eriara, he toa mārohirohi; ko ōna hoa he hunga hāpai i te kōpere, i te whakangungu rākau; e rua rau mano. 18 Nā, i tōna taha ko Iehotāpara; ko ōna hoa kotahi rau e waru tekau mano he hunga rite rawa i te patu mō te whawhai.

19 Mō tā te kīngi ake ēnei; hāunga a te kīngi i whakanoho ai ki ngā pā taiepa puta noa i a Hūrā.

1 *1 Kung 15:24, 22:41. Hans son Joshafat*17:1JoshafatBetyder "Herren dömer" (jfr Joel 3:2). Han regerade ca 872-848 f Kr och var samregent med Asa till 870 f Kr. Se även 1 Kung 22, 2 Kung 3. blev kung efter honom. Han stärkte sitt välde mot Israel 2 och förlade krigsfolk i alla befästa städer i Juda och trupper i Juda land och i de städer i Efraim som hans far Asa hade intagit. 3 Herren var med Joshafat, för han vandrade de vägar som hans fader David hade gått under sin första tid. Han sökte inte baalerna, 4 utan sin fars Gud sökte han. Han lydde Guds bud och gjorde inte som Israel. 5 *1 Sam 10:27, 2 Krön 18:1.Herren stärkte kungadömet i hans hand. Hela Juda gav gåvor åt Joshafat, och han fick stor rikedom och ära. 6 Han var stolt över att gå Herrens vägar och avlägsnade offerhöjderna och asherapålarna i Juda.

7 I sitt tredje regeringsår sände Joshafat ut sina hövdingar Ben-Hajil, Obadja*17:7ObadjaMöjligen den Obadja som senare skrev Obadjas bok (se not till 21:8)., Sakarja, Netanel och Mikaja för att undervisa i Juda städer. 8 Tillsammans med dem sände han leviterna Shemaja, Netanja, Sebadja, Asael, Shemiramot, Jonatan, Adonia, Tobia och Tob-Adonia, och de hade med sig prästerna Elishama och Joram. 9 Dessa undervisade i Juda och hade Herrens lagbok med sig. De reste omkring till alla Juda städer och undervisade folket.

10 *1 Mos 35:5, 2 Krön 14:14, 20:29. Fruktan för Herren kom över alla kungadömen i de länder som låg omkring Juda, så att de inte vågade föra krig mot Joshafat. 11 *1 Kung 4:21. Några av filisteerna förde gåvor till Joshafat och gav silver i skatt. Och araberna förde småboskap till honom, 7 700 baggar och 7 700 bockar.

12 Joshafat blev mäktigare och mäktigare och byggde borgar*17:12byggde borgarEtt flertal befästningar från denna tid har grävts ut vid Jordan och Döda havet. och förrådsstäder i Juda. 13 Han hade stora förråd i Juda städer och krigsfolk, tappra stridsmän, i Jerusalem. 14 Och detta var ordningen bland dem efter deras familjer. Till Juda hörde följande höga befäl: befälhavaren Adna och med honom 300 000 tappra stridsmän, 15 därefter befälhavaren Johanan och med honom 280 000 man 16 och efter honom Amasja, Sikris son, som frivilligt hade gett sig i Herrens tjänst, och med honom 200 000 tappra stridsmän. 17 Från Benjamin kom Eljada, en tapper stridsman, och med honom 200 000 man beväpnade med båge och sköld. 18 Därnäst kom Josabad och med honom 180 000 man, rustade till strid. 19 Det var dessa som gjorde tjänst hos kungen, och därtill kom de som kungen hade förlagt i de befästa städerna i hela Juda.