1 Nā, ka mea a Horomona, "I mea a Ihowā, ka noho ia ki te pōuri nui. 2 Otiia, kua oti i ahau te hanga he whare hei nohoanga mōu, he kāinga pūmau mōu mō ake tonu atu."

3 Nā, ka tahuri te aroaro o te kīngi, ā, manaakitia ana e ia te huihui katoa o Īharaira, me te tū anō tērā te huihui katoa o Īharaira. 4 I mea ia:

"Kia whakapaingia a Ihowā, te Atua o Īharaira, nā tōna māngai nei te kupu ki tōku pāpā, ki a Rāwiri, ā, kua rite nei i tōna ringa; i mea hoki ia, 5 ‘Mai o te rā i whakaputaina mai ai e ahau tāku iwi i te whenua o Īhipa, kīhai i whiriwhiria e ahau he pā i roto i ngā iwi katoa o Īharaira e hangā ai he whare hei waihotanga iho mō tōku ingoa ki reira; kīhai hoki i whiriwhiria e ahau tētahi tangata hei rangatira mō tāku iwi, mō Īharaira. 6 Otiia, kua whiriwhiria nei e ahau a Hiruhārama hei waihotanga iho mō tōku ingoa; kua whiriwhiria anō e ahau a Rāwiri hei rangatira mō tāku iwi, mō Īharaira.’

7 "Nā, i whai ngākau tōku pāpā, a Rāwiri, ki te hanga whare mō te ingoa o Ihowā, o te Atua o Īharaira. 8 Otiia i mea a Ihowā ki a Rāwiri, ki tōku pāpā, ‘I te mea i roto i tōu ngākau kia hangā he whare mō tōku ingoa, he pai tāu, arā te whakaaro a tōu ngākau; 9 otiia e kore taua whare e hangā e koe; engari tāu tama e puta mai i tōu hope, māna e hanga te whare mō tōku ingoa.’

10 "Nā, kua mana nei i a Ihowā tāna kupu i kōrero ai ia; ā, kua ara tēnei ahau i muri i a Rāwiri, i tōku pāpā, ā, noho ana i runga i te torōna o Īharaira, pērā ana me tā Ihowā i kōrero ai, ā, hangā ana e ahau he whare mō te ingoa o Ihowā, o te Atua o Īharaira. 11 Nā, kua whakatakotoria e ahau ki reira te āka, kei roto nei tā Ihowā kawenata, i whakaritea e ia ki ngā tama a Īharaira."

12 Nā, ka tū ia ki mua i te āta a Ihowā, i te aroaro o te huihui katoa o Īharaira, ā, wherahia ana ōna ringa. 13 Kua hangā hoki e Horomona he tūranga parāhi, e rima whatīanga te roa, e rima whatīanga te whānui, e toru whatīanga te tiketike, ā, kua whakatūria e ia ki waenganui o te marae; tū ana ia ki runga ki taua tūranga. Nā, kua tūturi ōna turi i te aroaro o te whakaminenga katoa o Īharaira, wherahia ana ōna ringa whaka te rangi. 14 Nā, ka mea ia:

"E Ihowā, e te Atua o Īharaira, kāhore he Atua hei rite mōu i te rangi, i te whenua; e pupuri nei i te kawenata, i te aroha ki āu pononga, ina whakapaua ō rātou ngākau ki te haere i tōu aroaro. 15 I mau tonu rā i a koe ngā mea i kōrerotia e koe ki tāu pononga, ki tōku pāpā, ki a Rāwiri. Āe rā, i kōrerotia e tōu māngai, ā, kua rite nei i tōu ringa; koia anō tēnei ināianei.

16 "Nā, kia mau, e Ihowā, e te Atua o Īharaira, āianei tāu i kōrero ai ki tāu pononga, ki tōku pāpā, ki a Rāwiri, i a koe i kī rā, ‘E kore e whakakorea he tangata māu i tōku aroaro hei noho ki te torōna o Īharaira; ki te mahara rāia āu tama ki tō rātou ara, ki te haere i runga i tāku ture, ki te pērā me koe i haere nā i tōku aroaro.’ 17 Nā, kia mana āianei, e Ihowā, e te Atua o Īharaira, āu kupu i kōrero ai koe ki tāu pononga, ki a Rāwiri.

18 "Otiia he pono rānei, tērā rānei te Atua e noho ki ngā tāngata, ki te whenua? Nanā, kāhore e nui hei nohoanga mōu te rangi me te rangi o ngā rangi; ā, he aha rā tēnei whare kua oti nei i ahau te hanga? 19 He ahakoa rā, kia anga mai koe ki te īnoi a tāu pononga, ki tāna karanga, e Ihowā, e tōku Atua, whakarongo ki te karanga, ki te īnoi e īnoi nei tāu pononga ki tōu aroaro. 20 Kia titiro mai ōu kanohi ki tēnei whare i te pō, i te ao, ki te wāhi i kī ai koe, ko reira hei waihotanga iho mō tōu ingoa. Whakarongo hoki ki te īnoi e īnoi ai tāu pononga ki te ritenga mai o tēnei wāhi. 21 Kia rongo hoki koe ki ngā karanga a tāu pononga, a tāu iwi hoki, a Īharaira, ina īnoi ki te ritenga mai o tēnei wāhi; āe rā kia rongo koe i te wāhi e noho nā koe, arā i te rangi; ā, ka rongo, murua tō rātou kino.

22 "Ki te hara tētahi tangata ki tōna hoa, ā, ka meinga he oati hei oati māna, ā, ka tae te oati ki mua i tōu āta i tēnei whare; 23 nā, māu e whakarongo mai i te rangi, e mahi, e whakarite tā āu pononga, māu e utu te tangata hē, e mea iho tōna ara ki runga ki tōna māhunga. Māu anō e whakatika tā te tika, e hoatu ki a ia ngā mea e rite ana ki tōna tika.

24 "Ā, ki te patua tāu iwi, a Īharaira, e te hoariri, mō rātou i hara ki a koe, ā, ka hoki ki a koe, ka whakaae ki tōu ingoa, ka īnoi, ka karanga ki tōu aroaro i roto i tēnei whare; 25 nā, māu e whakarongo i ngā rangi, e muru te hara o tāu iwi, o Īharaira, e whakahoki mai anō rātou ki te whenua i hōmai e koe ki a rātou ko ō rātou mātua.

26 "Ki te tūtakina te rangi, ā, kāhore he ua, mō rātou i hara ki a koe; ā, ka īnoi rātou ki te ritenga mai o tēnei wāhi, ka whakaae ki tōu ingoa, ka tahuri kē i tō rātou hara, nō rātou ka whakawhiua e koe; 27 nā, māu e whakarongo i te rangi, e muru te hara o āu pononga, o tāu iwi hoki, o Īharaira, ina whakaakona rātou e koe ki te ara pai e haere ai rātou. Māu hoki e tuku mai he ua ki tōu whenua i hōmai nei e koe hei kāinga pūmau mō tāu iwi.

28 "Ki te mea he matekai tō te whenua, he mate urutā, ki te mea he ngingio, he koriri, he māwhitiwhiti rānei, he whē rānei; ki te whakapaea rānei rātou e ō rātou hoariri ki te whenua o ō rātou pā; ki te pā mai he whiu, he mate tūroro rānei; 29 ki te mea he īnoi, he karanga rānei nā tētahi tangata, nā tāu iwi katoa rānei, nā Īharaira, ina mōhio tēnei, tēnei, ki tōna pōuri, ki tōna whiu, ā, ka wherahia ōna ringa ki te ritenga mai o tēnei whare. 30 Nā, māu e whakarongo i te rangi, i tōu nohoanga, e muru te hē, e hoatu ki ngā tāngata ngā mea e rite ana ki ngā huarahi katoa o tēnei, o tēnei; e mōhio ana hoki koe ki tōna ngākau. Ko koe anake nei hoki te mōhio ana ki ngā ngākau o ngā tama a te tangata. 31 Kia wehi ai rātou i a koe, kia haere ai i āu ara i ngā rā katoa e ora ai rātou i te whenua i hōmai nei e koe ki ō mātou mātua.

32 "Nā, ko te tangata iwi kē, ehara nei i tāu iwi i a Īharaira, ā, ka tae mai i te whenua mamao, he whakaaro ki tōu ingoa nui, ki tōu ringa kaha, ki tōu tākakau mārō, ā, ka haere mai, ka īnoi ki te ritenga mai o tēnei whare, 33 māu e whakarongo mai i ngā rangi, i tōu wāhi e noho nā koe, e mea ngā mea katoa i karanga ai te tangata iwi kē ki a koe. Kia mōhio ai ngā iwi katoa o te whenua ki tōu ingoa, kia wehi ai i a koe, kia pērā ai me tāu iwi, me Īharaira; kia mōhio ai hoki ka oti tōu ingoa te karanga ki runga ki tēnei whare kua oti nei i ahau te hanga.

34 "Ki te haere tāu iwi ki te whawhai ki ōna hoariri i te ara e tonoa ai rātou e koe, ā, ka īnoi ki a koe ki te ritenga mai o tēnei pā kua whiriwhiria nei e koe, o te whare anō kua hangā nei e ahau mō tōu ingoa. 35 Nā, māu e whakarongo mai i ngā rangi ki tā rātou īnoi, ki tā rātou karanga, e whakatika tā rātou.

36 "Ki te hara rātou ki a koe, kāhore hoki he tangata i hapa i te hara, ā, ka riri koe ki a rātou, ka tuku i a rātou ki te hoa whawhai, ā, ka whakaraua atu rātou hei whakarau ki tētahi whenua e mamao atu ana, e tata ana rānei; 37 otirā, ki te hoki ake tō rātou mahara i te whenua i whakaraua atu ai rātou, ā, ka rīpenetā rātou, ka īnoi ki a koe i te whenua i whakaraua atu ai, ka mea, ‘Kua hara mātou, kua parori kē tā mātou mahi, kua mahi i te kino’; 38 ki te tahuri ō rātou ngākau katoa, ō rātou wairua katoa, ki a koe i te whenua o tō rātou whakaraunga i whakaraua atu ai rātou, ā, ka īnoi ki te ritenga mai o tō rātou nei whenua i hōmai e koe ki ō rātou mātua, o te pā anō i whiriwhiria nei e koe, o tēnei whare anō i hangā nei e ahau mō tōu ingoa; 39 nā, māu e whakarongo mai i ngā rangi, i tōu wāhi e noho nā koe, ki tā rātou īnoi, ki tā rātou karanga, māu hoki e whakatika tā rātou; me muru hoki e koe te hē o tāu iwi i hara nei ki a koe.

40 "Nā, e tōku Atua, kia titiro mai rā ōu kanohi, kia rongo ōu taringa ki te īnoi e īnoia ana i tēnei wāhi.

41 Nā, e ara, e Ihowā, e te Atua, ki tōu okiokinga,

a koe anō, me te āka o tōu kaha.

Kia whakakākahuria āu tohunga, e Ihowā, e te Atua, ki te whakaoranga;

ā, kia koa tāu hunga tapu ki te pai.

42 E Ihowā, e te Atua, kaua e whakahokia te kanohi o tāu i whakawahi ai;

maharatia ngā mahi atawhai i tāu pononga, i a Rāwiri."

1 *2 Mos 20:21, 1 Kung 8:12f. Då sade Salomo:

"Herren har sagt

att han vill bo i dunklet.

2 Jag har nu byggt ett hus

till boning åt dig,

en plats där du kan bo till evig tid."

3 *2 Sam 6:18. Sedan vände kungen sig om och välsignade Israels hela församling medan allt folket stod. 4 Han sade: "Välsignad är Herren, Israels Gud, som med sina händer har fullbordat vad han med sin mun lovade min far David, när han sade: 5 *2 Sam 7:6. Från den dag då jag förde mitt folk ut ur Egyptens land har jag inte i någon av Israels stammar utvalt en stad för att i den bygga ett hus där mitt namn skulle vara, och jag har inte heller utvalt någon man till att vara furste över mitt folk Israel.

6 Men Jerusalem har jag utvalt för att mitt namn ska vara där, och David har jag utvalt till att råda över mitt folk Israel. 7 *2 Sam 7:2f, 1 Kung 5:3, 1 Krön 28:2f. Min far David hade i sinnet att bygga ett hus åt Herrens, Israels Guds, namn. 8 Men Herren sade till min far David: Då du nu har i sinnet att bygga ett hus åt mitt namn, så gör du rätt i att ha detta i sinnet. 9 *2 Sam 7:12f. Men det är inte du som ska bygga detta hus, utan din son som ska utgå från dig, han ska bygga huset åt mitt namn. 10 Och Herren har hållit det löfte han gav, för jag har kommit i min far Davids ställe och sitter nu på Israels tron, så som Herren lovade, och jag har byggt huset åt Herrens, Israels Guds, namn. 11 Där har jag ställt arken, och i den förvaras det förbund som Herren har slutit med Israels barn."

12 *1 Kung 8:22f. Därefter ställde Salomo sig framför Herrens altare inför Israels hela församling och räckte ut sina händer. 13 Han hade gjort en talarstol av koppar, fem alnar lång, fem alnar bred och tre alnar*6:13talarstol … fem … tre alnarNästan 2,5 x 2,5 x 1,5 meter. Jfr en liknande talarstol i Neh 8:4. hög, och ställt den mitt på den yttre förgården, och han stod nu i talarstolen. Sedan föll han ner på knä inför Israels hela församling, räckte ut sina händer mot himlen 14 *2 Mos 15:11, 5 Mos 4:39, 7:9, Luk 1:72. och sade:

"Herre, Israels Gud, det finns ingen Gud som du, varken i himlen eller på jorden, du som håller förbundet och bevarar nåden mot dina tjänare när de vandrar inför dig av hela sitt hjärta. 15 *1 Krön 22:9. Du har hållit vad du lovade din tjänare, min far David. Vad du lovade med din mun har du fullbordat med din hand, så som nu har skett. 16 *2 Sam 7:16, 1 Kung 2:4, Ps 132:11f. Håll nu, Herre, Israels Gud, vad du lovade din tjänare, min far David, när du sade till honom: Det ska aldrig saknas en avkomling av dig inför mig på Israels tron, om dina barn ger akt på sin väg och vandrar efter min lag, så som du har vandrat inför mig. 17 Och nu, Herre, Israels Gud, förverkliga det ord som du har talat till din tjänare David.

18 *2 Krön 2:6, Job 11:7f, Jes 66:1, Apg 7:48f, 17:24. Men kan Gud verkligen bo bland människorna på jorden? Se, himlarna och himlarnas himmel rymmer dig inte. Hur mycket mindre då detta hus som jag har byggt! 19 Men vänd dig ändå till din tjänares bön och åkallan, Herre min Gud, så att du hör det rop och den bön som din tjänare sänder upp till dig 20 *2 Mos 20:24, 5 Mos 12:5, 11. och låter dina ögon dag och natt vara öppna mot detta hus, den plats om vilken du har sagt att du där vill fästa ditt namn, så att du hör den bön som din tjänare ber när han vänder sig mot denna plats.*6:20vänder sig mot denna platsJudar vänder sig normalt mot Jerusalem under sin bön (Dan 6:10).21 Ja, hör de böner som din tjänare och ditt folk Israel sänder upp, när de vänder sig mot denna plats. Hör dem från den plats där du bor, från himlen. Och när du hör, må du förlåta.

22 *2 Mos 22:10f. Om någon syndar mot sin nästa och man föreskriver honom en ed och låter honom svära den, och han kommer och svär eden inför ditt altare i detta hus, 23 hör det då från himlen och utför ditt verk och skaffa dina tjänare rätt. Straffa den skyldige och låt hans gärningar komma över hans huvud, men förklara den rättfärdige rättfärdig och låt honom få efter hans rättfärdighet.

24 *5 Mos 28:23f. Om ditt folk Israel blir slaget inför en fiende, därför att de har syndat mot dig, men de vänder om och prisar ditt namn och ber och åkallar inför ditt ansikte i detta hus, 25 hör det då från himlen och förlåt ditt folk Israels synd och låt dem komma tillbaka till det land som du har gett till dem och deras fäder.

26 *5 Mos 28:23f. Om himlen stängs till och inget regn faller, därför att de har syndat mot dig, men de då ber vända mot denna plats och prisar ditt namn och vänder om från sin synd, eftersom du har ödmjukat dem*6:26ödmjukat demAnnan översättning: "bönhört dem"., 27 hör det då i himlen och förlåt dina tjänares och ditt folk Israels synd och lär dem den goda väg de ska vandra. Och låt det regna över ditt land som du gett åt ditt folk till arvedel.

28 *2 Krön 20:9. Om det blir svält i landet, om det blir pest, om det blir sot och rost*6:28sot och rostSädessjukdomar som orsakades av ökenvindar och svampangrepp., om det kommer gräshoppor och gräsmaskar, om fienderna tränger in i deras land och belägrar deras städer, ja, vilken plåga och sjukdom som än kommer, 29 om då någon människa eller hela ditt folk Israel ber och ropar till dig när de var för sig känner plågan och smärtan som har drabbat dem, och de räcker ut sina händer mot detta hus, 30 *1 Sam 16:7, 1 Krön 28:9, Ps 7:10, 17:3, Jer 11:20, 17:10, 20:12. hör det då från himlen där du bor, och förlåt och ge var och en efter alla hans gärningar, eftersom du känner hans hjärta. För det är bara du som känner människornas hjärtan. 31 *1 Kung 11:33. Så ska de frukta dig och vandra på dina vägar, så länge de lever i det land som du har gett åt våra fäder.

32 *Jes 56:6f. Också om en främling, en som inte är av ditt folk Israel, kommer från något land långt borta på grund av ditt stora namn och din starka hand och din uträckta arm, om han kommer och ber vänd mot detta hus, 33 hör det då från himlen där du bor och gör allt som främlingen ropar till dig om. Så ska alla folk på jorden lära känna ditt namn och frukta dig, som ditt folk Israel gör, och förstå att detta hus som jag har byggt är uppkallat efter ditt namn.

34 Om ditt folk drar ut till strid mot sina fiender på den väg du sänder dem och de ber till dig, vända i riktning mot denna stad som du utvalt och det hus som jag byggt åt ditt namn, 35 hör då från himlen deras bön och åkallan och skaffa dem rätt.

36 *Ords 20:9, Pred 7:21, Rom 3:23, 1 Joh 1:8, Jak 3:2. Om de syndar mot dig – och det finns ingen människa som inte syndar – och du blir vred på dem och ger dem i fiendens våld, och man tar dem till fånga och för bort dem till något land, långt borta eller nära, 37 *Ps 106:6, Dan 9:5. men de då kommer till besinning i det land där de är fångar och vänder om och ropar till dig om nåd i fångenskapens land och säger: Vi har syndat, vi har gjort fel och varit ogudaktiga, 38 *Dan 6:11. om de då vänder om till dig av hela sitt hjärta och av hela sin själ i det land dit man fört dem som fångar, och de ber vända mot sitt land som du gett deras fäder, mot den stad som du utvalt och det hus som jag byggt åt ditt namn, 39 hör då från himlen där du bor deras bön och deras rop om nåd och skaffa dem rätt, och förlåt ditt folk som har syndat mot dig. 40 Så, min Gud, låt dina ögon vara öppna och dina öron lyssna till vad som bes på denna plats.

41 *4 Mos 10:35, Ps 132:8f, 16. Och nu: Res dig, Herre Gud, och kom till din vilostad, du och din makts ark! Låt dina präster, Herre Gud, vara klädda i frälsning, och låt dina fromma glädja sig över ditt goda. 42 *1 Kung 2:16, 2 Sam 7:13f.Herre Gud, visa inte tillbaka din smorde. Tänk på den nåd du har lovat din tjänare David."