1 Nā, he whanaunga tō Naomi arā tō tāna tahu, he tangata taonga nui, nō te hapū o Erimereke; ko Poaha tōna ingoa.

2 Nā, ka mea a Rutu Moapi ki a Naomi, "Kia haere ahau ki te māra ki te hamu i ngā puku pārei i muri i te tangata e manakohia mai ai ahau."

Anō rā ko tērā, "Haere, e tāku tamāhine." 3 Nā, haere ana ia, ā, nō te taenga atu, ka hamu i te māra i muri i ngā kaikokoti; ā, tūpono noa ia ko te wāhi o te māra i a Poaha o te hapū o Erimereke.

4 Nā, ko te taenga o Poaha i Pēterehema, ka mea ki ngā kaikokoti, "Kia noho a Ihowā ki a koutou."

Anō rā ko rātou ki a ia, "Kia manaakitia koe e Ihowā."

5 Kātahi ka mea a Poaha ki tāna tangata i tohutohu nei i ngā kaikokoti, "Nā wai tēnei kōtiro?"

6 Nā, ka whakahoki te kaitohutohu i ngā kaikokoti, ka mea, "Ko te kōtiro Moapi tēnei i hoki tahi mai nei rāua ko Naomi i te whenua o Moapa. 7 I mea mai hoki ia, ‘Tukua ahau kia hamu, kia kohikohi i roto i ngā paihere, i muri i ngā kaikokoti.’ Heoi, haere ana ia, ā, i konei tonu ia o te ata iho anō ā tae mai ki nāianei; he iti nei tōna noho i te whare."

8 Nā, ka mea a Poaha ki a Rutu, "E kore rānei koe e rongo mai, e tāku tamāhine? Kaua e haere ki tētahi māra kē hamu ai; kaua anō e haere atu i konei; engari me noho tonu ki konei, ki āku kōtiro. 9 Kia matatau ōu kanohi ki te māra e kotia ana e rātou, ka whai i a rātou; kāhore ianei ahau i kī atu ki ngā taitamariki kia kaua rātou e pā ki a koe? E matewai hoki koe, haere ki ngā oko, inu ai i tā ngā taitamariki i utu mai ai."

10 Nā, ka tāpapa iho tērā, ka piko iho ki te whenua, ā, ka mea ki a ia, "Nā te aha koe i manako mai ai ki ahau, i mōhio ai hoki ki ahau, he manene nei hoki ahau?"

11 Nā, ka whakahoki a Poaha ka mea ki a ia, "Kua āta kōrerotia mai ki ahau ngā mea katoa i mea ai koe ki tōu hungawai i muri i te matenga o tāu tahu, tāu whakarerenga hoki i tōu pāpā, i tōu whaea, i te whenua anō i whānau ai koe, ā, haere mai ana ki te iwi kīhai i mōhiotia e koe i mua ake nei. 12 Mā Ihowā e utu tāu mahi; kia āta rite hoki te utu e hōmai ki a koe e Ihowā, e te Atua o Īharaira, kua tae mai nei hoki koe ki raro ki ōna parirau okioki ai."

13 Anō rā ko tērā, "Kia manakohia mai ahau, e tōku ariki; ka ora nei hoki tōku ngākau i a koe, he pai hoki tāu kupu ki tāu pononga; ko ahau ia kāhore e rite ki tētahi o āu pononga wāhine."

14 I mea anō a Poaha ki a ia i te wā i kai ai, "Haere mai ki konei, ki te kai taro māu, ka tuku hoki i tāu kongakonga ki roto ki te winika."

Nā, ka noho ia ki te taha o ngā kaikokoti, i hōmai anō e rātou he wīti pāhūhū māna. Nā, kai ana ia, ā, ka mākona, ā, toe ake. 15 Ā, i tōna whakatikanga ki te hamu, ka ako a Poaha i āna taitamariki, ka mea, "Kia hamu anō ia i roto i ngā paihere; kaua anō hoki ia e meinga kia whakamā. 16 Whakangahorotia anō ētahi kapunga māna, whakarērea atu kia kohia e ia, kaua hoki e rīria."

17 Nā, ka hamu ia i te māra ā ahiahi noa, ā, patupatua ana e ia āna i hamu ai; ā, me te mea kotahi te epa pārei. 18 Nā, tangohia ana e ia, ā, haere ana ki te pā, ā, ka kite tōna hungawai i āna i hamu ai; i whakaputaina anō e ia, i hōmai ki a ia ngā toenga i a ia kua mākona.

19 Nā, ka mea tōna hungawai ki a ia, "I hamu koe ki hea ināianei? I hea hoki, koe e mahi ana? Kia manaakitia te tangata i mōhio nā ki a koe."

Nā, kōrerotia ana e ia ki tōna hungawai te tangata i mahi nei ia ki a ia, ā, ka mea, "Ko te ingoa o te tangata i mahi nei ahau ki a ia ināianei ko Poaha."

20 Anō rā ko Naomi ki tāna hunaonga, "Kia manaakitia ia e Ihowā, kīhai nei tōna aroha i mahue ki te hunga ora, ki te hunga mate." Nā, ka mea a Naomi ki a ia, "He tata taua tangata ki a tāua, nō ō tāua whanaunga tupu."

21 Nā, ka mea anō a Rutu Moapi, "I mea mai anō hoki ia ki ahau, ‘Kia tata tonu koe ki āku tāngata, kia poto rā anō āku mea katoa te kokoti.’ "

22 Nā, ka mea a Naomi ki a Rutu, ki tāna hunaonga, "He pai, e tāku tamāhine, ki te haere tahi koe me āna kōtiro, kei rīria koe i te māra kē."

23 Nā, kei te whai tonu ia i ngā kōtiro a Poaha, ka hamu ā poto noa ngā pārei te kokoti, me te wīti hoki te kokoti; i tōna hungawai ia tōna nohoanga.

1 *Matt 1:5. Noomi hade en släkting på sin mans sida, en mäktig man i Elimeleks släkt. Hans namn var Boas.*2:1BoasBetyder "hos honom finns styrka" (senare namn på pelare i Salomos tempel, 1 Kung 7:21).2 *3 Mos 19:9f, 23:22. Moabitiskan Rut sade till Noomi: "Låt mig gå ut på åkern och plocka ax efter någon*2:2plocka ax efter någonDe fattiga fick sin försörjning genom att ta det överblivna efter skörden (se 3 Mos 23:22, 5 Mos 24:19). som ser på mig med välvilja." Hon svarade henne: "Ja, gå, min dotter." 3 Då gick hon i väg och kom till en åker och plockade där ax efter skördemännen. Det föll sig så att åkermarken tillhörde Boas, som var av Elimeleks släkt.

4 Boas kom just då dit från Betlehem. "Herren vare med er!", hälsade han skördemännen. De svarade honom: "Herren välsigne dig!" 5 Boas frågade den tjänare som var förman för skördemännen: "Vem tillhör den där unga kvinnan?" 6 Tjänaren som var förman för skördemännen svarade: "Det är en moabitisk kvinna som kom hit tillsammans med Noomi från Moabs land. 7 Hon bad att få plocka och samla ax bland kärvarna efter skördemännen. Sedan hon kom hit i morse har hon hållit på ända till nu, förutom att hon nyss vilade en liten stund i hyddan."

8 Då sade Boas till Rut: "Lyssna på mig, min dotter: Gå inte och plocka ax på någon annan åker och gå inte härifrån, utan håll dig till mina tjänstekvinnor här. 9 Se var skördemännen arbetar på åkern och följ efter dem. Jag har förbjudit männen att röra dig. Om du blir törstig, så gå till krukorna och drick av det som männen öser upp." 10 Då föll hon ner på sitt ansikte och bugade sig mot jorden och sade till honom: "Varför ser du på mig med välvilja och tar dig an mig, fast jag är en främling?" 11 Boas svarade henne: "Man har berättat för mig allt vad du har gjort för din svärmor efter din mans död, hur du har lämnat din far och din mor och ditt hemland och följt med till ett folk som du inte kände förut. 12 *Ps 17:8, 36:8, 57:2, 91:4, Matt 23:37. Må Herren löna dig för det du har gjort, må du få full lön från Herren, Israels Gud, som du har kommit till för att söka skydd under hans vingar." 13 Hon sade: "Herre, du har varit god mot mig. Du har tröstat mig och talat till din tjänarinnas hjärta, trots att jag inte är som någon av dina tjänstekvinnor."

14 När det var dags att äta sade Boas till henne: "Kom hit och ät av brödet och doppa ditt brödstycke i vinättikan." Då satte hon sig vid sidan av skördemännen. Han räckte henne rostade ax, och hon åt och blev mätt och fick över. 15 När hon sedan reste sig för att plocka, befallde Boas sina män och sade: "Låt henne få plocka mellan kärvarna också, och behandla henne inte illa. 16 Ni kan till och med dra ut strån ur knipporna åt henne och låta dem ligga så att hon får plocka upp dem, och ni får inte klandra henne för det."

17 Hon plockade ax på åkern ända till kvällen. När hon sedan hade klappat ut det som hon hade plockat var det ungefär en efa*2:17en efaCa 22 liter säd, vilket räckte ungefär tre veckor för en person. korn. 18 Hon tog det med sig och gick in i staden, och hennes svärmor fick se vad hon hade plockat. Hon tog också fram och gav henne det hon hade fått över efter att ha ätit sig mätt. 19 Då sade hennes svärmor till henne: "Var har du plockat i dag? Var har du arbetat? Välsignad vare han som har tagit sig an dig!" Då berättade hon för sin svärmor vem hon hade arbetat hos, hon sade: "Mannen som jag har arbetat hos i dag heter Boas." 20 Då sade Noomi till sin sonhustru: "Välsignad vare han av Herren, som inte har tagit bort sin nåd från vare sig de levande eller de döda!" Och Noomi tillade: "Den mannen är vår nära släkting. Han är en av våra återlösare*2:20återlösareHebr. goél syftar på en släkting med rätt och skyldighet att återlösa en anhörig som blivit såld till slav, eller inlösa en fattig eller avliden anhörigs egendom (se 3 Mos 25:25f, 5 Mos 25:5f).."

21 Moabitiskan Rut sade: "Han sade också till mig: Håll dig till mina män tills de är färdiga med hela min skörd." 22 Då sade Noomi till sin sonhustru Rut: "Det är bra, min dotter, att du går med hans tjänstekvinnor, för på en annan åker kunde du bli antastad." 23 Så höll hon sig till Boas tjänstekvinnor och plockade ax där tills både kornskörden och veteskörden*2:23veteskördenÄgde rum vid pingst i maj-juni. var klara. Men hon bodde hos sin svärmor.