1 Nā, ka haere a Poaha ki te kūwaha, ā, noho ana i reira. Nā, ko te whanaunga tata i kōrerotia rā e Poaha e haere ana. Kātahi tērā ka mea atu, "E! Ko koe tonu ia! Peka mai nei ki konei noho ai." Nā, ka peka atu ia, ā, noho ana.

2 Nā, ka tīkina e ia ētahi tāngata o ngā kaumātua o te pā, kotahi tekau, ā, ka mea, "E noho ki konei." Nā, noho ana rātou. 3 Nā, ka mea ia ki taua whanaunga tata, "E hokona ana e Naomi i haere mai nei i te whenua o Moapa, te wāhi o te māra i tō tātou tuakana, i a Erimereke. 4 Nā, ka whakaaro ahau, me whakaatu ki a koe, me te kī atu: Māu e hoko i te aroaro o ngā tāngata e noho nei, i te aroaro anō hoki o ngā kaumātua o tōku iwi. Ki te hokona e koe, hokona; ā, ki te kāhore e hokona, kōrerotia mai ki ahau, kia mōhio ai ahau; kāhore hoki he tangata hei hoko, ko koe anake, ā, ko ahau tō muri i a koe."

Nā, ka mea tērā, "Māku e hoko."

5 Kātahi a Poaha ka mea, "Ā te rā e hoko ai koe i te māra i te ringa o Naomi, e hoko ana hoki koe i a Rutu, i taua Moapi, i te wahine a te tūpāpaku, hei whakaara ingoa ake mō te tūpāpaku ki tōna wāhi tupu."

6 Nā, ka mea taua whanaunga tata, "E kore e taea te hoko e ahau māku; kei hē tōku kāinga tupu. Māu tāku hokonga e hoko; e kore hoki e taea te hoko e ahau."

7 Nā, i mua ko te tikanga tēnei i roto i a Īharaira mō ngā hoko mai anō, mō ngā whakawhiti, hei whakaū mō ngā mea katoa. Unuhia ai e tētahi tōna hū, ā, ka hoatu ki tōna hoa; ā, hei kaiwhakaatu tēnā i roto i a Īharaira.

8 Nā, ka mea taua whanaunga ki a Poaha, "Māu e hoko." Ā, unuhia ake e ia tōna hū.

9 Nā, ka mea a Poaha ki ngā kaumātua rātou ko te iwi katoa, "He kaititiro koutou i tēnei rā ki tāku hokonga mai i ngā mea katoa a Erimereke, i ngā mea katoa anō a Kiriono, a Maharono, i roto i te ringa o Naomi; 10 me Rutu Moapi hoki me te wahine a Maharono. Kua hokona mai ia e ahau hei wahine māku, hei whakaara ingoa ake mō te tūpāpaku ki tōna kāinga tupu, kei hautopea atu te ingoa o te tūpāpaku i roto i ōna tēina, i te kūwaha anō o tōna wāhi; ko koutou ngā kaititiro i tēnei rā."

11 Nā, ka mea ngā tāngata katoa i te kūwaha, rātou ko ngā kaumātua, "He kaititiro mātou. Mā Ihowā e mea tēnā wahine e haere mai nā ki tōu whare kia rite ki a Rahera rāua ko Rea, nā rāua nei i tū ai te whare o Īharaira. Kia nui anō hoki tāu mahi i Ēparata, kia whai ingoa koe i Pēterehema. 12 Hei te whare o Parete, whānau a Tāmara rāua ko Hūrā, te rite mō tōu whare, arā mō te uri e hōmai e Ihowā ki a koe i roto i tēnei kōtiro."

13 Nā, ka tango a Poaha i a Rutu, ā, waiho iho ia hei wahine māna. Nā, ka tae atu ia ki a ia, ā, ka meinga e Ihowā kia hapū; nā, kua whānau tāna tama. 14 Nā, ka mea ngā wāhine ki a Naomi, "Kia whakapaingia a Ihowā, kīhai nei i waiho i a koe i tēnei rā kia hapa i tētahi whanaunga tata; kia rangona anō tōna ingoa i roto i a Īharaira. 15 Māna hoki tōu wairua e whakahoki ake, ko ia hoki hei atawhai mō tōu rūruhitanga; he whānau hoki ia nā tāu hunaonga e aroha nei ki a koe, he nui kē nei tōna pai ki a koe i tō ngā tama tokowhitu."

16 Nā, ka tango a Naomi i taua tamaiti, ā, whakatakotoria ana ki tōna uma, ā, ko ia hei kaihikihiki mōna. 17 Nā, huaina ana he ingoa mōna e ngā wāhine e noho tata ana; i mea rātou, "Kua whānau tētahi tamaiti mā Naomi." Nā, huaina ana e rātou tōna ingoa ko Ōpere. Ko te pāpā tēnei o Hehe, pāpā o Rāwiri.

18 Nā, ko ngā whakatupuranga ēnei o Parete: 1 nā Parete ko Heterono; 19 nā Heterono ko Rame, nā Rame ko Aminarapa, 20 nā Aminarapa ko Nāhahona, nā Nāhahona ko Haramono, 21 nā Haramono ko Poaha, nā Poaha ko Ōpere, 22 nā Ōpere ko Hehe, nā Hehe ko Rāwiri.

1 Boas gick upp till stadsporten och satte sig där. Då kom återlösaren förbi, han som Boas hade talat om. Boas sade: "Kom och sätt dig här, min vän." Och han kom och satte sig. 2 Därefter hämtade Boas dit tio män av de äldste i staden och sade: "Sätt er här." Och de satte sig. 3 Sedan sade han till återlösaren: "Den åkermark som tillhörde vår broder Elimelek säljer nu Noomi, hon som kom tillbaka från Moabs land. 4 *5 Mos 25:5f. Därför tänkte jag meddela dig detta och säga: Köp marken inför dem som sitter här och inför mitt folks äldste. Vill du lösa in den, så gör det. Men om du inte vill lösa in den, så säg mig det så att jag vet. För ingen annan än du har den rätten, men jag har den näst efter dig." Han sade: "Jag löser in den."

5 Boas sade: "När du köper marken av Noomi och av moabitiskan Rut, då får du den också av den dödes hustru*4:5då får du den också av den dödes hustruAnnan översättning (enligt de syriska och latinska översättningarna): "då får du också den dödes hustru". Enligt en tillämpning av 5 Mos 25:5f var återlösaren skyldig att garantera änkans försörjning genom att gifta sig med henne (jfr vers 10). Den döde mannens namn skulle "uppväckas" genom att ges till änkans nästa son i det nya äktenskapet, som också skulle ärva marken. för att uppväcka den dödes namn över hans arvslott." 6 Återlösaren svarade: "Då kan jag inte lösa in den, för då skulle jag skada min egen arvslott. Lös du in det jag skulle ha löst in, för jag kan inte göra det."

7 Vid inlösen och ägarbyte var det förr i tiden sed i Israel att den ena parten, för att stadfästa avtalet, tog av sig sin sko*4:7tog av sig sin skoSom hade stått på den tidigare ägda marken. En liknande symbolhandling för ägarbyte finns belagd i Nuzitexterna från tiden strax före Rut. Jfr även budet i 5 Mos 24:7-10. och gav den åt den andre. Detta gällde som bekräftelse i Israel. 8 Återlösaren sade till Boas: "Köp det du!" Och han tog av sig skon.

9 Då sade Boas till de äldste och till allt folket: "Ni är i dag vittnen till att jag av Noomi har köpt allt det som tillhört Elimelek och allt det som tillhört Kiljon och Mahlon. 10 Samtidigt har jag också fått moabitiskan Rut, Mahlons hustru, till min hustru, för att uppväcka den dödes namn över hans arvslott så att den dödes namn inte utplånas bland hans bröder eller ur porten till hans stad. Ni är i dag vittnen till detta." 11 *1 Mos 29:31f, 30:22f. Allt folket i stadsporten liksom de äldste svarade: "Vi är vittnen. Må Herren låta den kvinna som nu kommer till ditt hem bli som Rakel och Lea*4:11Rakel och LeaIsraels berömda stammödrar (jfr 1 Mos 29:31f och 28:14)., som båda har byggt upp Israels hus. Bli framgångsrik i Efrata och berömd i Betlehem. 12 *1 Mos 38:29. Må ditt hus bli som Peres hus, honom som Tamar födde åt Juda, genom de barn som Herren ska ge dig med denna unga kvinna."*4:12Peres … Tamar … JudaSe 1 Mos 38. Péres betyder "bryta fram" eller "sprida sig".

13 *Ps 127:3. Boas tog Rut till sig och hon blev hans hustru. När han gick in till henne lät Herren henne bli havande, och hon födde en son. 14 Då sade kvinnorna till Noomi: "Lovad är Herren, som i dag inte har lämnat dig utan återlösare. Må hans namn bli prisat i Israel! 15 *1 Sam 1:8. Han ska ge dig nytt liv*4:15ge dig nytt livOrdagrant: "återföra din själ" (jfr Ps 23:3). och försörja dig på din ålderdom. Det är ju din sonhustru som har fött honom, hon som älskar dig och är mer för dig än sju söner." 16 Och Noomi tog barnet och lade det i sin famn och blev den som skötte det.

17 Grannkvinnorna gav honom ett namn och sade: "Noomi har fått en son!". De kallade honom Obed*4:17ObedBetyder "en som arbetar/tjänar/tillber"., och han blev far till Ishai, Davids far.

18 *1 Mos 46:12, 1 Krön 2:4f, Matt 1:3f. Detta är Peres fortsatta historia:

Peres blev far till Hesron,

19 *1 Krön 2:9f. Hesron till Ram,

Ram till Amminadab,

20 Amminadab till Nahshon,

Nahshon till Salmon,

21 *Matt 1:5. Salmon till Boas,

Boas till Obed,

22 *Luk 3:32. Obed till Ishai

och Ishai till David.