1 Ā, i tōna haerenga ki te whare o tētahi o ngā rangatira, he Parihi, ki te kai taro i te hāpati, nā titiro pū mai ana rātou ki a ia. 2 Nā, ko tētahi tangata i tōna aroaro, he kōpū tetere tōna mate. 3 Nā, ka oho a Īhu, ka kōrero ki ngā kaiwhakaako o te ture, ki ngā Parihi, ka mea, "He mea tika rānei te whakaora i te hāpati?" 4 Ā, kīhai rātou i kīkī. Nā, ka mau ia ki a ia, ā, whakaorangia ana, tukua ana kia haere.

5 Nā, ka whakahoki ia ki a rātou, ka mea, "Ki te taka te kāihe, te kau rānei, a tētahi o koutou ki te poka, e kore ianei e hūtia ake e ia i reira pū anō i te rā hāpati?" 6 Ā, kīhai i taea e rātou te utu ēnei kupu āna.

7 Nā, ka kōrerotia e ia tētahi kupu whakarite ki te hunga i karangatia, i tōna kitenga i a rātou e whiriwhiri ana i ngā nohoanga rangatira; i mea ia ki a rātou, 8 "Ki te karangatia koe e tētahi ki te mārena, kaua e noho ki te nohoanga rangatira, kei karangatia hoki e ia tētahi he nui atu i a koe, 9 ā, ka haere mai te tangata i karangatia ai kōrua, ka mea ki a koe, ‘Tukua he nohoanga mō tēnei,’ ā, ka whakamā koe, ka haere ki tō muri rawa nohoanga noho ai. 10 Engari, ka karangatia koe, haere, e noho ki tō muri rawa nohoanga. Mō te tae rawa mai o te tangata nāna koe i karanga, nā, ka mea ia ki a koe, ‘E hoa, neke ake.’ Ko reira hoki koe whai korōria ai i te aroaro o ngā tāngata e noho tahi ana koutou. 11 Ki te whakanui hoki tētahi i a ia, ka whakaititia; ki te whakaiti tētahi i a ia, ka whakanuia."

12 Nā, ka mea ia ki te tangata nāna nei ia i karanga, "E taka koe i te tina, i te hapa rānei, kaua e karangatia ōu hoa, kaua hoki ōu tēina, kaua hoki ōu whanaunga, kaua anō ngā tāngata taonga e noho tata ana; kei karangatia anō koe, ā, ka whai utu koe. 13 Engari, ka taka hākari koe, karangatia ngā rawakore, ngā hauā, ngā kopa, ngā matapō. 14 Ā, ka koa koe; kāhore hoki ā rātou utu ki a koe; engari, ka utua koe ā te aranga o te hunga tika."

15 Ā, nō ka rongo tētahi o te hunga e noho tahi ana ki te kai ki ēnei mea, ka mea ki a ia, "Ka koa te tangata kai taro i te rangatiratanga o te Atua."

16 Nā, ka mea ia ki a ia, "I takā he hapa nui e tētahi tangata, ā, he tokomaha i karangatia. 17 Ā, ka tonoa tāna pononga i te hāora o te hapa, hei mea ki te hunga i karangatia, ‘Haere mai; kua rite hoki ngā mea katoa.’

18 "Nā, ka anga rātou katoa ka whakakāhore ngātahi. Ka mea tō mua ki a ia, ‘Kua hokona e ahau he māra, me haere ahau kia kite. E mea ana ahau ki a koe, kia tukua ahau kia whakakāhore.’

19 "Nā, ko te meatanga a tētahi, ‘E rima takirua ngā ōkiha kua hokona e ahau, ka haere ahau ki te whakamātau. E mea ana ahau ki a koe, kia tukua ahau kia whakakāhore.’

20 "I mea anō tētahi, ‘Kua mārenatia ahau ki te wahine. He mea tēnei e kore ai ahau e āhei te haere atu.’

21 "Ā, ko te haerenga mai o taua pononga, ka kōrerotia ēnei mea ki tōna rangatira, nā, ka riri te tangata i te whare, ka mea ki tāna pononga, ‘Hohoro te haere ki ngā ara, ki ngā huarahi o te pā, ārahina mai ki konei ngā rawakore, ngā ngongengonge, ngā matapō, me ngā kopa.’ 22 Nā, ka mea te pononga, ‘E kara, kua rite tāu i mea ai, ā, tēnei anō he wāhi takoto noa.’

23 "Ā, ka mea te rangatira ki te pononga, ‘Haere ki ngā huarahi, ki ngā taiepa, tōia mai ki roto nei, kia kī ai tōku whare. 24 Ko tāku kupu hoki tēnei ki a koutou, e kore tētahi o aua tāngata i karangatia rā e kai i tāku hapa.’ "

25 Nā, he tini te tangata i haere tahi me ia, ā, ka tahuri ia, ka mea ki a rātou, 26 "Ki te haere mai tētahi ki ahau, ā, ka kore e whakakino ki tōna pāpā, whaea, wahine, tamariki, tēina, tuāhine, āe rā ki te ora anō mōna ake, e kore ia e āhei hei ākonga māku. 27 Ki te kore tētahi e mau ki tōna rīpeka, e haere mai i muri i ahau, e kore ia e āhei hei ākonga māku.

28 "Ko wai hoki o koutou, ki te mea ia ki te hanga taumaihi, e kore e mātua noho ki te tatau i ngā utu, mehemea e ranea ana āna mea hei whakaoti? 29 Kei whakatakoto ia i te tūranga, ka kore e taea te whakaoti, ā, ka tāwai mai ki a ia te hunga katoa e mātakitaki ana, 30 ka mea, ‘I tīmata te tangata nei te hanga whare, ā, kīhai i taea te i whakaoti.’

31 "Ko tēhea kīngi rānei e haere ana ki te whawhai ki tētahi atu kīngi, e kore e mātua noho, e whakaaro, e taea rānei e ia me ngā mano kotahi tekau te tū ki te riri ki tērā e haere mai rā ki a ia me ngā mano e rua tekau? 32 Ā, ki te kāhore, i te mea i tawhiti anō tērā, ka tukua atu e ia he karere, ka mea ki ngā kaupapa e houhia ai te rongo. 33 Waihoki, ko te tangata o koutou e kore e whakarere i āna mea katoa, e kore e āhei hei ākonga māku."

34 "Nō reira, he pai te tote; otirā ki te hemo te hā o te tote, mā te aha ka whai hā ai? 35 E kore e pai mō te whenua, e kore anō hei whakawairākau; ā, ka ākiritia ai e te tangata ki waho.

"Ko ia he taringa ōna hei whakarongo, kia rongo ia."

1 *Luk 6:7f. När Jesus en sabbat gick in för att äta*14:1ätaOrdagrant: "äta bröd", ett vanligt hebreiskt uttryck för en hel måltid (t ex 1 Mos 31:54, 43:25, även i Luk 14:15). hos en av de ledande fariseerna, vaktade de noga på honom. 2 Då stod en man som led av vatten i kroppen*14:2vatten i kroppenÖdem, en sjuklig vätskeansamling. framför honom. 3 *Matt 12:10f, Luk 6:9, 13:14f. Jesus frågade de laglärda och fariseerna: "Får man bota på sabbaten eller inte?" 4 Men de teg. Han rörde då vid mannen och botade honom och lät honom sedan gå. 5 Sedan sade han till dem: "Om någon av er har en son eller oxe som faller ner i en brunn, drar han då inte genast upp honom även om det är sabbat?" 6 Det kunde de inte svara på.

7 *Matt 23:6. När han märkte hur gästerna valde ut de finaste platserna*14:7de finaste platsernafanns närmast värden, särskilt vid hans högra sida. Bordsplaceringens sociala rangordning var ett ämne som diskuterades flitigt av antikens författare., berättade han en liknelse för dem: 8 *Ords 25:6f. "När någon bjuder dig till bröllop, ta då inte den finaste platsen vid bordet. Kanske någon annan av gästerna är mer ansedd än du? 9 I så fall kommer den som bjudit både dig och honom och säger till dig: Ge honom din plats, och då får du skamsen ta den nedersta platsen. 10 Nej, när du är bjuden, gå och sätt dig på den nedersta platsen. När värden kommer ska han då säga till dig: Min vän, sätt dig högre upp. Då blir du hedrad inför alla de andra gästerna. 11 *Ords 29:23, Matt 23:12, Luk 18:14, 1 Petr 5:5f. Var och en som upphöjer sig själv ska bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig ska bli upphöjd."

12 *Luk 6:33. Han sade också till den som bjudit honom: "När du bjuder på lunch eller middag, bjud då inte dina vänner eller syskon eller släktingar eller rika grannar, så att de bjuder tillbaka och det blir din belöning. 13 Nej, när du bjuder till fest, bjud fattiga, handikappade, lama och blinda. 14 *Joh 5:28f. Salig är du då, eftersom de inte kan ge dig någon belöning. Du ska få din lön vid de rättfärdigas uppståndelse."

15 En av gästerna som hörde detta sade till honom: "Salig är den som får äta vid måltiden i Guds rike!" 16 *Jes 25:6, Matt 22:2f. Jesus sade till honom: "En man ordnade en stor festmåltid och bjöd många. 17 När tiden för festen var inne, sände han sin tjänare för att säga till de inbjudna: Kom, nu är allt färdigt.

18 Men alla började ursäkta sig. Den förste sade till honom: Jag har köpt en åker och måste gå ut och se den. Jag hoppas du ursäktar. 19 En annan sade: Jag har köpt fem par oxar och ska ut och pröva dem. Jag hoppas du ursäktar. 20 *1 Kor 7:33. Ännu en annan sade: Jag har gift mig, så därför kan jag inte komma.

21 Tjänaren kom tillbaka och berättade detta för sin herre. Då blev husets herre vred och sade till sin tjänare: Gå genast ut på gator och gränder i staden och hämta hit fattiga, handikappade, blinda och lama. 22 Och tjänaren sade: Herre, vad du befallde är gjort, och det finns fortfarande plats. 23 *Apg 13:46. Då sade herren till sin tjänare: Gå ut på vägar och stigar och se till att människor kommer in, så att mitt hus blir fullt. 24 Jag säger er: Ingen av dem som var bjudna ska smaka min måltid."

25 Stora skaror vandrade med honom, och han vände sig om och sade till dem: 26 *5 Mos 13:6f, Matt 8:21f, 10:37f, 19:29. "Om någon kommer till mig och inte sätter mig högre än*14:26sätter mig högre änOrdagrant: "hatar". Grek. miséo och hebr. sané har dock en vidare betydelse än endast hat, och kan vid jämförelser snarast översättas med "sätta i andra hand" (jfr hur samma ord översätts i 1 Mos 29:31 och 5 Mos 21:15, samt parallell i Matt 10:37). sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar och även sitt eget liv, så kan han inte vara min lärjunge. 27 *Matt 16:24, Luk 9:23. Den som inte bär sitt kors och följer mig kan inte vara min lärjunge.

28 Om någon av er vill bygga ett torn, sätter han sig inte först ner och beräknar kostnaden och ser om han kan fullfölja bygget? 29 Annars, om han har lagt grunden men inte lyckas bygga färdigt, kan alla som ser det börja håna honom 30 och säga: Den mannen började bygga men lyckades inte bli färdig.

31 Eller vilken kung går ut i krig mot en annan kung utan att först sätta sig ner och tänka efter om han med tio tusen man kan möta den som kommer emot honom med tjugo tusen? 32 Kan han inte det, skickar han sändebud och ber om fred medan den andre ännu är långt borta. 33 På samma sätt kan ingen av er vara min lärjunge om han inte avstår från allt han äger.

34 *Matt 5:13, Mark 9:50. Salt är bra, men om saltet förlorar sin sälta, hur ska man då få det salt igen? 35 *Matt 11:15. Det duger varken för jorden eller gödselhögen. Man kastar bort det. Hör, du som har öron att höra med!"