1 Ā, i te mano e āki ana ki a ia ki te whakarongo ki te kupu a te Atua, nā, e tū ana ia i te taha o te roto o Kenehareta, 2 nā, ka kite ia i ētahi kaipuke e rua e tū ana i te taha o te roto; ko ngā kaihao ia kua riro i runga, e horoi ana i ā rātou kupenga. 3 Nā, ka eke ia ki tētahi o ngā kaipuke, ki tō Haimona, ka mea ki a ia kia neke atu ki waho tata. Nā, noho ana ia, whakaakona ana e ia te mano i runga i te kaipuke.

4 Ā, ka mutu tāna kōrero, ka mea ia ki a Haimona, "Neke atu ki te wāhi hōhonu, ka tuku ai i ā koutou kupenga ki te hao."

5 Nā, ka whakahoki a Haimona, ka mea ki a ia, "E kara, mahi noa mātou i te pō roa nei, tē mau tētahi; heoi, nāu nā te kupu me tuku e ahau te kupenga."

6 Ā, nō tā rātou meatanga i tēnei, he mano tini ngā ika i mau i a rātou; ka whakapakaru tā rātou kupenga. 7 Nā, ka tāwhiri rātou ki ō rātou hoa i tērā o ngā kaipuke kia hoe mai hei hoa mō rātou. Ā, i tō rātou taenga mai, whakakīia ana ngā kaipuke e rua, nō ka whakatotohu.

8 Otiia, nō te kitenga o Haimona Pita, ka hinga iho ki ngā turi o Īhu, ka mea, "Mawehe atu i ahau, e te Ariki, he tangata hara hoki ahau." 9 Mau tonu hoki tōna mīharo me tō ōna hoa katoa, ki te haonga o ngā ika i haoa nei e rātou; 10 i pērā anō hoki a Hēmi rāua ko Hoani, he tama rāua nā Heperi, he hoa hoki nō Haimona.

Nā, ka mea a Īhu ki a Haimona, "Kaua e mataku; i ēnei wā e takoto ake nei ka hao tāngata koe." 11 Ā, ka whakaūria ngā kaipuke ki uta, mahue ake ngā mea katoa i a rātou, ā, aru ana i a ia.

12 Nā, i a ia i tētahi o ngā pā, nā, ko tētahi tangata kapi tonu i te repera; ā, i tōna kitenga i a Īhu, ka takoto tāpapa, ka īnoi ki a ia, ka mea, "E te Ariki, ki te pai koe, e taea ahau e koe te mea kia mā."

13 Nā, ka totoro tōna ringa, ka pā ki a ia, ka mea, "E pai ana ahau. Kia mā koe." Ā, mutu tonu ake tōna repera.

14 Ā, ka whakatūpato ia i a ia kia kaua e kōrerotia ki te tangata, engari "Haere, kia kite te tohunga i a koe, kawea atu hoki mō tōu whakamākanga ngā mea i whakaritea e Mohi, hei mea whakaatu ki a rātou."

15 Heoi, tino pakū atu ana tōna rongo; he tokomaha noa atu hoki i huihui ki te whakarongo, kia whakaorangia ai e ia ō rātou ngoikoretanga. 16 Otirā, haere ana ia, ko ia anake ki te koraha ki te īnoi.

17 Ā, i tētahi o aua rā, e whakaako ana ia, me te noho anō ngā Parihi me ngā kaiwhakaako o te ture, i haere mai nei i ngā kāinga katoa o Karirī, o Hūria, o Hiruhārama; i reira anō te kaha o te Ariki hei whakaora i a rātou. 18 Nā, ka kawea mai e ētahi tāngata i runga i te moenga tētahi tangata, he pararūtiki; mea noa rātou kia kawea ia ki roto, kia whakatakotoria ki tōna aroaro. 19 Ā, i te korenga e kitea e rātou he huarahi hei kawenga mai i a ia ki roto, i te mano o te tangata, ka kakea te whare, ā, tukua iho ana ia rā ngā taera, me te moenga anō, ki waenganui, ki te aroaro o Īhu.

20 Ā, i tōna kitenga i tō rātou whakapono, ka mea ia ki a ia, "E hoa, ka oti ōu hara te muru."

21 Nā, ka anga, ka whakaaroaro ngā karaipi me ngā Parihi, ka mea, "Ko wai tēnei nāna ngā kupu kohukohu? Ko wai hei muru hara? Ko te Atua anake."

22 Otirā, i mōhio a Īhu ki ā rātou whakaaroaronga, ka oho, ka mea ki a rātou, "He aha tā koutou e whakaaroaro nā i roto i ō koutou ngākau? 23 Ko tēhea te mea takoto noa, ko te mea, ‘Ka oti ōu hara te muru,’ ko te mea rānei, ‘Whakatika, haere’? 24 Otiia, kia mātau ai koutou he mana muru hara tō te Tama a te tangata i runga i te whenua." Ka mea ia ki te pararūtiki, "Ko tāku kupu tēnei ki a koe, whakatika, tangohia ake tōu moenga, haere ki tōu whare."

25 Nā, whakatika tonu ake ia i tō rātou aroaro, tangohia ake ana te mea i takoto ai ia, haere ana ki tōna whare, me te whakakorōria i te Atua. 26 Nā, mīharo ana rātou katoa, ka whakakorōria i te Atua, kī tonu hoki rātou i te mataku, ka mea, "Puta kē ngā mea i kite nei tātou ināianei!"

27 Ā, i muri i ēnei mea, ka haere ia, ka kite i tētahi pupirikana, ko Rīwai te ingoa, e noho ana i te wāhi tango takoha, ka mea ki a ia, "Arumia mai ahau." 28 Nā, whakarērea ake e ia ngā mea katoa, whakatika ana, aru ana i a ia.

29 Nā, ka takā e Rīwai he hākari nui māna i tōna whare; he tokomaha hoki ngā pupirikana me ngā tāngata kē i noho tahi rātou. 30 Nā, ka amuamu ngā Parihi me ō rātou karaipi ki āna ākonga, ka mea, "He aha koutou ka kai tahi ai, ka inu tahi ai me ngā pupirikana, me ngā tāngata hara?"

31 Nā, ka whakahoki a Īhu, ka mea ki a rātou, "Kāhore he aha o ngā tāngata ora e meatia ai e te rata, engari o te hunga e mate ana. 32 Kīhai ahau i haere mai ki te karanga i te hunga tika, engari i te hunga hara, kia rīpenetā."

33 Nā, ka mea rātou ki a ia, "Ko ngā ākonga a Hoani hono tonu te nohopuku, te īnoi, me ngā ākonga anō a ngā Parihi; ko āu ia e kai ana, e inu ana."

34 Nā, ko te meatanga a Īhu ki a rātou, "E taea rānei e koutou te mea kia nohopuku ngā tama o te whare mārena, i te mea kei a rātou te tāne mārena hou? 35 Nā, tērā e tae mai ngā rā; ā, ina tangohia te tāne mārena hou i a rātou, kātahi rātou ka nohopuku i aua rā."

36 I kōrerotia anō e ia tētahi kupu whakarite ki a rātou: "E kore e haea e te tangata tētahi wāhi o te kahu hou hei pāpaki mō te kahu tawhito; kei pakaru te mea hou, ā, e kore te pāpaki i tangohia i te mea hou e hāngai ki te mea tawhito. 37 E kore hoki te tangata e riringi i te wāina hou ki ngā ipu tawhito; kei pakaru ngā ipu i te wāina hou, nā, ka maringi, ā, kore ake ngā ipu. 38 Engari me riringi te wāina hou ki ngā ipu hou. 39 Ka inu hoki te tangata i te wāina tawhito, e kore ia e hiahia ki te mea hou, e mea hoki ia, ‘Erangi te mea tawhito.’ "

1 En gång stod Jesus vid Gennesarets sjö, och folket trängde sig inpå honom för att få höra Guds ord. 2 *Matt 4:18f, Mark 1:16f. Då såg han två båtar ligga vid stranden. De som fiskade hade lämnat dem och höll på att skölja näten. 3 Jesus steg i en av båtarna, den som tillhörde Simon, och bad honom lägga ut lite från land. Sedan satte han sig och undervisade folket från båten.

4 *Joh 21:6. När han hade slutat tala, sade han till Simon: "Gå ut på djupet och lägg ut era nät till fångst." 5 Simon svarade: "Mästare, vi har arbetat hela natten och inte fått något. Men på ditt ord ska jag lägga ut näten." 6 De gjorde så, och de fick så mycket fisk att näten höll på att brista. 7 Då vinkade de åt sina vänner i den andra båten att komma och hjälpa dem. Och de kom och fyllde båda båtarna så att de var nära att sjunka.

8 *Jes 6:5, Matt 8:8. När Simon Petrus såg detta, föll han ner vid Jesu knän och sade: "Gå bort från mig, Herre! Jag är en syndig människa." 9 Han och alla som var med honom hade gripits av bävan inför fångsten de hade fått, 10 *Jer 16:16. även Jakob och Johannes, Sebedeus söner som fiskade i lag med Simon. Men Jesus sade till Simon: "Var inte rädd. Från och med nu ska du fånga människor." 11 Då drog de upp båtarna på land, lämnade allt och följde honom.

12 *Matt 8:2f, Mark 1:40f. När Jesus var i en av städerna fanns där en man som var full av spetälska*5:12spetälskaEn smittsam, långsamt dödande hudsjukdom. Den drabbade ansågs som "oren" och var därför utestängd från folkgemenskapen (3 Mos 13:45f).. Mannen fick se Jesus och föll ner på sitt ansikte och vädjade: "Herre, om du vill, så kan du göra mig ren." 13 Då räckte Jesus ut handen, rörde vid honom och sade: "Jag vill. Bli ren!" Genast försvann spetälskan från honom. 14 *3 Mos 14:2f. Jesus befallde honom att inte berätta det för någon: "Gå i stället och visa dig för prästen*5:14visa dig för prästenför att bli friskförklarad och återupptagen i folkets gemenskap (se 3 Mos 14:2f). och bär fram det offer för din rening som Mose har föreskrivit. Det blir ett vittnesbörd för dem."

15 Men ryktet om Jesus spreds ännu mer, och stora skaror samlades för att lyssna till honom och bli botade från sina sjukdomar. 16 Men han drog sig ofta undan ut i ödemarken och bad.

17 En dag när Jesus undervisade satt där fariseer*5:17fariseerEn folklig lagfromhetsrörelse som lade stor vikt vid religiösa renhetsregler (Matt 15:1f) och vakade över den religiösa ordningen i landet (Joh 1:24f). och laglärare som hade kommit från alla byar i Galileen och Judeen och från Jerusalem. Och han hade Herrens kraft att bota.

18 *Matt 9:2f, Mark 2:3f. Då kom några män som bar en förlamad man på en bår. De försökte komma in med honom och lägga ner honom framför Jesus. 19 Men när de för folkmassans skull inte fann något sätt att komma in med honom, gick de upp på taket och firade ner honom på båren mellan takteglen, mitt framför Jesus. 20 *Luk 7:48. Jesus såg deras tro och sade: "Min vän*5:20Min vänAnnan översättning: "Människa"., du har fått förlåtelse för dina synder."

21 De skriftlärda och fariseerna tänkte: "Vad är det för en hädare? Vem kan förlåta synder utom Gud?" 22 Men Jesus förstod deras tankar och svarade dem: "Vad är det ni tänker i era hjärtan? 23 Vad är lättast, att säga: Du har fått förlåtelse för dina synder, eller att säga: Res dig och gå? 24 Men för att ni ska veta att Människosonen*5:24MänniskosonenJesu dubbeltydiga titel: ordet är synonymt med "människa" (jfr Ps 8:5) men syftar också på profetians himmelska kungagestalt (Dan 7:13f). har makt här på jorden att förlåta synder, säger jag dig" – och nu talade han till den lame: "Res dig, ta din bår och gå hem!" 25 Genast ställde han sig upp i allas åsyn, tog det som han legat på och gick hem medan han prisade Gud. 26 Alla blev utom sig av häpnad och prisade Gud, och de fylldes av fruktan och sade: "Det vi har sett i dag är ofattbart*5:26ofattbartOrdagrant: "en paradox".!"

27 *Matt 9:9, Mark 2:14. Sedan gick Jesus ut, och han såg en tullindrivare som hette Levi*5:27Levikallades också Matteus (Matt 9:9). sitta vid tullhuset. Han sade till honom: "Följ mig!" 28 Då lämnade Levi allt och reste sig och följde honom.

29 *Matt 9:10f, Mark 2:15f, Luk 15:1f. Levi ordnade en stor fest för Jesus i sitt hem, och en stor mängd tullindrivare och andra låg till bords*5:29låg till bordsVid finare måltider åt man halvliggande på divaner enligt grekisk sed. med dem. 30 Fariseerna och deras skriftlärda kritiserade hans lärjungar och frågade: "Varför äter och dricker ni med tullindrivare och syndare?" 31 Jesus svarade dem: "Det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka. 32 *Luk 19:10, 1 Tim 1:15. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga till omvändelse, utan syndare."

33 *Matt 9:14f, Mark 2:18f. De sade till honom: "Johannes lärjungar fastar*5:33fastarSe not till Matt 6:16. ofta och ber böner, likaså fariseernas, men dina äter och dricker." 34 Jesus sade till dem: "Ni kan väl inte få bröllopsgästerna att fasta medan brudgummen är hos dem? 35 Men det ska komma dagar då brudgummen tas ifrån dem, och då under de dagarna kommer de att fasta."

36 Han berättade också en liknelse för dem: "Ingen skär en lapp från en ny mantel och sätter den på en gammal. I så fall skulle han förstöra den nya manteln, och lappen från den nya skulle inte passa på den gamla.

37 Och ingen häller nytt vin i gamla säckar*5:37nytt vin i gamla säckarDruvsaften jäste i täta skinnsäckar som spändes ut vid jäsningen (jfr Job 32:19). Efteråt kunde skinnet inte återanvändas till en andra jäsning.. I så fall skulle det nya vinet spränga säckarna, och vinet skulle rinna ut och säckarna bli förstörda. 38 Nej, nytt vin ska hällas i nya säckar. 39 Och ingen som har druckit gammalt vin vill ha nytt, för han säger: Det gamla är bäst.*5:39bästAndra handskrifter: "bra"."