1 Kātahi ka whakatika tō rātou huihui katoa, ā, ārahina ana ia ki a Pirato. 2 Nā, ka anga rātou, ka whakapā hē ki a ia, ka mea, "Kua mau i a mātou tēnei tangata e kukume kē ana i te iwi, e mea ana kia kaua e hoatu te takoha ki a Hīhā, e kī ana he kīngi ia, ko te Karaiti."

3 Nā, ka ui a Pirato ki a ia, ka mea, "Ko koe rānei te kīngi o ngā Hūrai?"

Ka whakahoki ia ki a ia, ka mea, "Kua kōrerotia mai nā e koe."

4 Nā, ko te meatanga a Pirato ki ngā tohunga nui, ki ngā mano, "Kāhore tētahi hē o tēnei tangata i mau i ahau."

5 Ā, nui atu tā rātou tohe ka mea, "E whakatūtehu ana ia i te iwi, e whakaako ana puta noa i Hūria, tīmata mai i Karirī, ā tae noa mai ki konei."

6 I te rongonga ia o Pirato ki Karirī, ka ui, "Nō Karirī rānei tēnei tangata?" 7 Ā, i tōna mōhiotanga nō te rangatiratanga ia o Herora, ka tonoa ia ki a Herora, i Hiruhārama hoki ia i aua rā. 8 Nā, i te kitenga o Herora i a Īhu, nui rawa tōna hari, kua roa ia e hiahia ana kia kite i a ia, he maha hoki ngā mea i rangona e ia mōna. Nā, ka tūmanako ia kia kite i tētahi merekara e meinga ana e ia. 9 Nā, he maha ngā kupu i ui ai ia ki a ia; heoi, kāhore kau he kupu i whakahokia e ia. 10 Nā, tū ana ngā tohunga nui me ngā karaipi, kaha rawa hoki tā rātou whakapā hē ki a ia. 11 Nā, ka whākorekore a Herora rātou ko āna hōia ki a ia, ka taunu, ā, ka oti ia te whakakākahu ki te kahu whakapaipai, ka whakahokia atu ki a Pirato. 12 I taua rangi anō ka houhia te rongo a Pirato rāua ko Herora; i mua hoki e mauāhara ana ki a rāua.

13 Nā, ka karangatia e Pirato ngā tohunga nui, ngā rangatira, me te iwi anō, 14 ka mea ia ki a rātou, "Kua kawea mai nei e koutou tēnei tangata ki ahau, me te kī anō kei te kukume kē ia i te iwi; ā, ka oti nei ia te uiui e ahau i tō koutou aroaro, nā, kīhai i mau i ahau tētahi hē o tēnei tangata i roto i ngā mea i whakapāngia nei e koutou ki a ia. 15 Ā, kīhai anō hoki a Herora, nāna ia i whakahoki mai ki a tātou, nā, kāhore āna mahi e tika ai kia mate ia. 16 Nā, me whiu ia e ahau, ka tuku atu ai." 17 Kua takoto hoki te tikanga kia tukua atu tētahi ki a rātou i te hākari.

18 Nā, ka pānui rātou ki te karanga, ka mea, "Whakamatea tēnei, ko Parapa te tuku mai ki a mātou." 19 (Ko tēnei hoki i makā ki te whare herehere mō te nananga i nanā ai ia i roto i te pā, mō te patu tangata.)

20 Nā, ka mea atu anō a Pirato, he mea hoki nāna kia tukua a Īhu. 21 Heoi, hāmama ana rātou, mea ana, "Rīpekatia ia, rīpekatia!"

22 Ka mea anō ia ki a rātou, ko te toru o ngā meatanga, "He aha rā te kino i meinga e tēnei tangata? Kāhore anō i mau i ahau tētahi hē ōna e mate ai; māku ia e whiu, ka tuku atu ai."

23 Otirā, nui atu ō rātou reo ki te tohe e tono ana kia rīpekatia ia. Ā, riro rawa i tā ō rātou reo. 24 Nā, ka whakaōtia e Pirato kia waiho i tā rātou i tono ai. 25 Nā, ka tukua anō ki a rātou te tangata i makā ki te whare herehere mō te nananga, mō te patu tangata, tā rātou hoki i tono ai; ko Īhu ia i tukua ki tā rātou i pai ai.

26 Ā, i a rātou e ārahi ana i a ia, ka mau rātou ki tētahi tangata o Hairini, ki a Haimona, e haere mai ana i ngā whenua, ā, utaina ana ki a ia te rīpeka, kia amohia i muri i a Īhu.

27 Nā, he nui te huihuinga o te iwi i aru i a ia, me ngā wāhine hoki e tangi ana, e auē ana ki a ia. 28 Nā, ka tahuri a Īhu ki a rātou, ka mea, "E ngā tamāhine o Hiruhārama, kaua e tangi ki ahau, engari me tangi ki a koutou anō, ki ā koutou tamariki. 29 Tērā hoki e puta ngā rā e mea ai rātou, ‘Koa tonu ngā pākoko, me ngā kōpū kāhore i whānau, me ngā ū kāhore i ngotea.’ 30 Ko reira tīmata ai rātou te mea ki ngā maunga,

‘Horo iho ki runga ki a mātou,’

ki ngā pukepuke hoki, ‘Hīpokina mātou.’

31 Ki te meinga hoki ēnei mea e rātou i te rākau e kaimata ana, ko te aha e meatia i te rākau ka maroke?"

32 Nā, tērā atu ētahi tokorua, he hunga mahi kino, e ārahina ngātahitia ana me ia kia whakamatea. 33 Ā, ka tae rātou ki te wāhi e kīia nei ko te Angaanga, ka rīpekatia ia ki reira, me aua kaimahi kino, kotahi ki matau, kotahi ki mauī. 34 Nā, ka mea a Īhu, "E Pā, houhia te rongo ki a rātou; kāhore hoki rātou e mōhio ki tā rātou e mea nei." Ā, wehewehea ana ōna kākahu e rātou he mea maka ki te rota.

35 Me te tū anō te iwi mātakitaki ai. Ko ngā rangatira hoki ka tāwai ki a ia, ka mea, "Ko ērā atu i whakaorangia e ia, māna anō ia e whakaora, ki te mea ia ko te Karaiti a te Atua, ko tāna i whiriwhiri ai!"

36 Ko ngā hōia ētahi i taunu ki a ia, ka haere mai me te kawe mai he winika ki a ia, 37 ka mea, "Ki te mea ko koe te Kīngi o ngā Hūrai, whakaora i a koe."

38 Ā, tērā te mea i tuhituhia ki runga ake i a ia, "Ko te Kīngi tēnei o ngā Hūrai."

39 Nā, ko tētahi o ngā kaimahi kino i whakairia rā i kohukohu ki a ia, i mea, "Ki te mea ko te Karaiti koe, whakaorangia koe, māua hoki."

40 Nā, ka whakahoki tētahi, ka riri ki a ia, ka mea, "E kore rānei koe e wehi ki te Atua, kei tēnei mate tahi nei hoki koe? 41 Ka tika rāia tō tāua; ka whiwhi hoki tāua ki ngā mea e tika ana mō ā tāua hanga; ko tēnei ia kāhore āna mahi hē."

42 Nā, ko tāna meatanga ki a Īhu, "E te Ariki, kia mahara koe ki ahau ina haere mai koe i runga i tōu rangatiratanga."

43 Anō rā ko Īhu ki a ia, "He pono tāku e mea nei ki a koe, ko āianei koe noho ai ki ahau ki Pararaiha."

44 Nā, kua tata ki te ono o ngā hāora, ā, ka pōuri a runga o te whenua katoa, tae noa ki te iwa o ngā hāora. 45 I pōuri hoki te rā, ā, i wāhia te ārai o te whare tapu i waenganui pū. 46 Ā, nui atu te reo o Īhu ki te karanga; i mea ia, "E Pā, tēnei tōku wairua ka tukua atu nei ki ōu ringa." Ka mutu ēnei kupu, ka hemo ia.

47 Ā, i te kitenga o te keneturio i taua mea, ka whakakorōria ia i te Atua, ka mea, "He pono he tangata tika tēnei." 48 Me te hunga katoa hoki i huihui mai ki te mātakitaki, i tō rātou kitenga i aua mea i meatia rā, ka pātuki i ō rātou uma, ā, hoki ana. 49 Ā, ko te hunga katoa i mōhio ki a ia, rātou ko ngā wāhine i aru mai i a ia i Karirī, i tū mai i tawhiti, mātakitaki ai ki ēnei mea.

50 Nā, tērā tētahi tangata, ko Hōhepa te ingoa, he tangata noho rūnanga; he tangata pai, he tangata tika. 51 Kīhai ia i whakaae ki tō rātou whakaaro, ki tā rātou mahi, nō Arimatia ia, nō tētahi pā o ngā Hūrai, ā, he tangata ia e tatari ana ki te rangatiratanga o te Atua. 52 I haere ia ki a Pirato, ā, tonoa ana e ia te tinana o Īhu. 53 Nā, ka tangohia iho e ia taua tinana, ā, takaia ana ki te rīnena, ka waiho ki te rua i hāua ki roto ki te kōhatu, kāhore hoki i takoto noa tētahi tangata ki reira. 54 Nā, ko te rā Takanga hākari ia, ā, meāke pūao te hāpati.

55 I aru anō ngā wāhine i haere tahi mai nei me ia i Karirī, ā, kite ana i te urupā, i te whakatakotoranga anō o tōna tinana. 56 Nā, ka hoki rātou, ka mahi i ngā mea kakara, i ngā hinu. Ā, noho ana i te hāpati, he whakaaro hoki ki te ture.

1 *Matt 27:2, Mark 15:1f, Joh 18:28f. Alla de församlade bröt nu upp och förde honom till Pilatus. 2 *Luk 20:25, Apg 17:7. Där började de anklaga honom och säga: "Vi har funnit att den här mannen förleder vårt folk. Han förbjuder att man betalar skatt till kejsaren, och han säger att han är Messias, en kung." 3 *Matt 27:11f, 1 Tim 6:13. Pilatus frågade honom: "Så du är judarnas kung?" Jesus svarade: "Du själv säger det." 4 *Joh 18:38. Pilatus sade då till översteprästerna och till folket: "Jag ser inget brottsligt hos den mannen."

5 Men de var påstridiga och sade: "Han hetsar upp folket med sin lära över hela Judeen, från Galileen och ända hit." 6 När Pilatus hörde detta, frågade han om mannen var galilé. 7 *Luk 3:1. Och när han fick veta att Jesus kom från Herodes myndighetsområde, skickade han honom till Herodes som också var i Jerusalem under de dagarna.

8 *Matt 14:1f, Luk 9:9. När Herodes fick se Jesus blev han mycket glad. Han hade länge velat träffa honom, för han hade hört om honom och hoppades nu få se honom göra något tecken. 9 Herodes ställde många frågor till honom, men Jesus svarade honom inte. 10 Översteprästerna och de skriftlärda stod där och anklagade honom häftigt.

11 Då fick Herodes och hans soldater förakt för honom, och han hånade honom genom att sätta på honom en praktfull dräkt innan han sände honom tillbaka till Pilatus. 12 *Apg 4:27. Den dagen blev Herodes och Pilatus vänner med varandra. Förut hade det rått fiendskap mellan dem.

13 Pilatus sammankallade översteprästerna och rådsherrarna och folket 14 *Matt 27:23, Mark 15:14, Joh 18:38. och sade till dem: "Ni har fört den här mannen till mig och sagt att han förvillar folket. Jag har nu förhört honom i er närvaro men inte funnit honom skyldig till det ni anklagar honom för. 15 Det gjorde inte Herodes heller, och därför sände han honom tillbaka till oss. Ni ser att han inte har gjort något som förtjänar döden. 16 *Matt 27:17f, Mark 15:9f, Joh 18:39f. Därför ska jag prygla honom och sedan släppa honom."*23:16 En del handskrifter tillägger (vers 17): "Vid varje högtid måste han frige en fånge åt dem." Jfr Matt 27:15, Mark 15:6, Joh 18:39.

18 *Apg 3:14. Då skrek hela hopen: "Bort med honom! Låt oss få Barabbas fri!" – 19 Barabbas var fängslad för ett upplopp i staden och för mord. – 20 Pilatus talade till dem igen, för han ville släppa Jesus. 21 Men de ropade: "Korsfäst! Korsfäst honom!" 22 För tredje gången sade han till dem: "Vad har han då gjort för ont? Jag har inte funnit honom skyldig till något som förtjänar döden. Därför ska jag prygla honom och sedan släppa honom." 23 Men de pressade honom med höga rop och krävde att Jesus skulle korsfästas, och deras rop blev allt starkare.

24 Pilatus beslöt då att det fick bli som de krävde. 25 Han släppte den som var fängslad för upplopp och mord, den som de ville ha, men utlämnade Jesus åt deras vilja.

26 *Matt 27:32, Mark 15:21. När de förde bort honom grep de en man som just kom in från landet, Simon från Kyrene. På honom lade de korset för att han skulle bära det efter Jesus. 27 En stor skara ur folket följde honom, även kvinnor som sörjde och grät över honom.

28 Då vände Jesus sig till dem och sade: "Jerusalems döttrar, gråt inte över mig, utan gråt över er själva och era barn. 29 *Luk 21:23. Det kommer dagar då man ska säga: Saliga är de ofruktsamma, de moderliv som inte fött och de bröst som inte ammat. 30 *Hos 10:8, Upp 6:16. Då ska man säga till bergen: Fall över oss, och till höjderna: Göm oss! 31 *1 Petr 4:17f. För om de gör så här med det friska trädet, vad ska då inte ske med det torra?"

32 Två andra brottslingar*23:32Två andra brottslingarFörutsagt i Jesajas profetia: "Han blev räknad bland förbrytare" (Jes 53:12, Luk 22:37). fördes också ut för att avrättas tillsammans med honom. 33 *Jes 53:12, Matt 27:33f, Mark 15:22f, Joh 19:17f. Och när de kom till den plats som kallas Dödskallen, korsfäste de honom och brottslingarna där, den ene på hans högra sida och den andre på hans vänstra. 34 *Ps 22:19, Matt 5:44, Apg 3:17, 7:60. Men Jesus sade: "Far, förlåt dem, för de vet inte vad de gör."*23:34Men Jesus sade: Far, förlåt dem, för de vet inte vad de görDessa ord saknas i vissa handskrifter. Och de delade hans kläder*23:34delade hans kläderJfr profetian i Ps 22:19. mellan sig och kastade lott om dem.

35 *Ps 22:7f. Folket stod där och såg på. Men rådsherrarna hånade honom och sade: "Andra har han frälst. Nu får han frälsa sig själv om han är Guds Messias, den Utvalde." 36 *Ps 69:22. Även soldaterna kom fram och hånade honom. De räckte honom surt vin*23:36surt vinSyrligt vin utspätt med vatten var en billig och populär törstsläckare under antiken.37 och sade: "Om du är judarnas kung, fräls då dig själv!" 38 Över honom fanns det också ett anslag: "Detta är judarnas kung."

39 *Matt 27:44, Mark 15:32. En av brottslingarna som var upphängda där hånade honom och sade: "Är inte du Messias? Fräls då dig själv, och oss också!" 40 Men den andre tillrättavisade honom och sade: "Fruktar du inte ens Gud, du som är under samma dom? 41 Vår dom är rättvis, vi får vad vi förtjänar för det vi gjort. Men han har inte gjort något ont." 42 Och han sade: "Jesus, tänk på mig när du kommer till ditt rike.*23:42till ditt rikeAndra handskrifter: "med ditt rike"." 43 *Upp 2:7. Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: I dag ska du vara med mig i paradiset."

44 *Matt 27:45f, Mark 15:33f. Det var nu omkring sjätte timmen. Då kom ett mörker över hela landet*23:44sjätte timmen … nionde timmenMotsvarar ca kl 12 och kl 15. som varade fram till nionde timmen.*23:44hela landetAnnan översättning: "hela jorden".45 *2 Mos 26:31f. Solen förmörkades, och förhänget*23:45förhängetEtt tio meter högt draperi som skärmade av "det allra heligaste", Guds uppenbarelseplats (se 2 Mos 26:31f, 3 Mos 16:2f, Hebr 9:3f, 10:20). i templet brast mitt itu. 46 *Apg 7:59. Och Jesus ropade med hög röst: "Far, i dina händer överlämnar jag min ande."*23:46 Ps 31:6. När han hade sagt detta, gav han upp andan.

47 När officeren såg vad som hände, ärade han Gud och sade: "Den mannen var verkligen rättfärdig."*23:47rättfärdigAnnan översättning: "oskyldig".48 När allt folket som hade samlats som åskådare såg vad som hände, slog de sig mot bröstet*23:48slog sig mot bröstetEtt uttryck för sorg (Jes 32:12, Luk 18:13). och vände hem igen. 49 *Luk 8:2f. Men alla hans vänner och kvinnorna som hade följt honom från Galileen stod på avstånd och såg detta.

50 *Matt 27:57f, Mark 15:42f, Joh 19:38f. Nu fanns där en rådsherre vid namn Josef, en god och rättfärdig man 51 *Luk 2:25, 38. som inte hade samtyckt till vad de hade beslutat och gjort. Han var från staden Arimatea*23:51ArimateaIdentifierades av fornkyrkan med Ramataim-Sofim eller Rama, profeten Samuels hemstad norr om Jerusalem (1 Sam 1:1, 25:1). i Judeen, och han väntade på Guds rike. 52 Josef gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp. 53 Han tog ner den, svepte den i linnetyg och lade den i en uthuggen klippgrav där ännu ingen blivit lagd. 54 Det var förberedelsedag*23:54förberedelsedagFredag, då alla förberedelser inför sabbaten gjordes., och sabbaten skulle just börja.

55 Kvinnorna som hade kommit med Jesus från Galileen följde efter och såg graven och hur hans kropp blev lagd där. 56 *2 Mos 20:10f. Sedan återvände de hem och gjorde i ordning väldoftande kryddor och oljor. Och under sabbaten var de i stillhet efter lagens bud.