1 Nā, i te rā tuatahi o te wiki, i te tino ata pō, ka haere mai rātou ki te urupā, me te mau mai i ngā mea kakara kua mahia nei e rātou. 2 Ā, rokohanga atu e rātou kua hurihia te kāmaka i te urupā. 3 Ā, ka tomo rātou ki roto, kīhai i kitea te tinana o te Ariki, o Īhu. 4 Nā, i a rātou e pōkaikaha ana ki tēnei, nā, tū ana ngā tāngata tokorua i ō rātou taha, uira tonu ngā kākahu. 5 Nā, i a rātou e mataku ana, e kūpapa iho ana ō rātou kanohi ki te whenua, ka mea rāua ki a rātou, "He aha koutou ka rapu ai i te tangata ora i roto i te hunga mate? 6 Kāhore ia i konei, engari kua ara. Kia mahara ki tāna i mea ai ki a koutou i a ia anō i Karirī, 7 ki tāna meatanga, ‘Kua takoto te tikanga kia tukua te Tama a te tangata ki ngā ringa o te hunga hara, kia rīpekatia, ā, i te toru o ngā rā ka ara.’ "

8 Nā, ka mahara rātou ki āna kupu, 9 ā, hoki mai ana i te urupā, ka kōrero i ēnei mea katoa ki te tekau mā tahi, ki a rātou ko ērā atu katoa. 10 Nā, ko Meri Makarini rātou ko Hoana, ko Meri whaea o Hēmi, ko ō rātou hoa wāhine, ngā kaikōrero i ēnei mea ki ngā āpōtoro. 11 Ā, ko te āhua o aua kupu ki tā rātou whakaaro he mea tito noa; kīhai i whakaponohia e rātou. 12 Kātahi ka whakatika a Pita, ka oma ki te urupā. Ā, ko tōna pikonga iho ka kite, ko ngā kākahu tākai anake e takoto ana; ā, hoki ana ki tōna whare me te mīharo anō i roto i a ia ki taua mea i meatia.

13 Nā, tokorua o rātou e haere ana i taua rā ki tētahi kāinga, e ono tekau pāronga te matara i Hiruhārama, ko Emāuha te ingoa. 14 E kōrerorero ana hoki rāua tētahi ki tētahi ki ēnei mea katoa i meinga. 15 Ā, i a rāua e kōrerorero ana, e uiui ana ki a rāua, nā ko Īhu, ko ia tonu, kua whakatata, ā, haere tahi ana me rāua. 16 I puritia hoki ō rāua kanohi, i kore ai rāua e mōhio ki a ia.

17 Nā, ka mea ia ki a rāua, "He aha ēnei kupu e kōrero nei kōrua ki a kōrua, i a kōrua e haere nei?"

Nā, ka tū rāua, kīhai i korikori, me te āhua pōuri. 18 Nā, ka whakahoki tētahi, ko Kereopa te ingoa, ka mea ki a ia, "I Hiruhārama koe e noho ana, ā, ko koe anake kāhore i mōhio ki ngā mea kua meinga nei ki reira i ēnei rā?"

19 Ka mea ia ki a rāua, "Ki ēhea mea?"

Ka mea rāua ki a ia, "Ki ngā mea o Īhu o Nahareta, he poropiti hoki ia, he kaha tāna mahi, tāna kupu, i te aroaro o te Atua, o te iwi katoa. 20 Ki tōna hoatutanga e ngā tohunga nui, e ō mātou rangatira hoki kia tukua ki te mate, ā, rīpekatia ana ia. 21 I tūmanako anō mātou ki a ia, māna e whakaora a Īharaira. Nā, i te taha o ēnei mea katoa, ko te toru tēnei o ngā rā i meinga ai ēnei mea. 22 Ā, mīharo noa iho mātou ki ētahi wāhine o mātou, i haere i te atatū ki te urupā; 23 heoi, i te korenga i kitea e rātou tōna tinana, ka hoki mai, ka mea, i kitea anō e rātou he putanga anahera, e kī ana mai kei te ora ia. 24 Nā, ka haere atu ētahi o ō māua hoa ki te urupā, ā, rokohanga atu, rite tonu ki tā ngā wāhine i kōrero ai; otirā, kīhai ia i kitea."

25 Nā, ko tāna meatanga ki a rāua, "E te hunga whakaarokore, ngākau pūhoi ki te whakapono ki ngā mea katoa i kōrero ai ngā poropiti. 26 Kāhore ianei i takoto te tikanga kia pā ēnei mea ki a te Karaiti, kia tomo ia ki tōna korōria?" 27 Nā, ka tīmata ia ki tā Mohi, ki tā ngā poropiti katoa, whakaaturia ana ki a rāua ngā mea mōna o ngā karaipiture katoa.

28 Ā, ka tata ki te kāinga i haere ai rāua, nā, ka ahu atu ia, me te mea e haere tonu ana ia. 29 Nā, ka tohe rāua ki a ia, ka mea "E noho ki a māua; kua ahiahi hoki, kua tītaha te rā." Nā, ka tomo atu ia, ka noho ki a rāua.

30 Ā, i tōna nohoanga iho ki a rāua ki te kai, ka mau ia ki te taro, ka whakapai, ka whawhati, ā, hoatu ana ki a rāua. 31 Nā, kua kite ō rāua kanohi, ā, ka mōhio ki a ia; ā, ngaro whakarere atu ia i a rāua. 32 Ā, ka mea rāua ki a rāua, "Kīhai koia ō tāua ngākau i mumura i roto i a tāua, i a ia e kōrero ana ki a tāua i te ara, e whakaatu ana i ngā karaipiture ki a tāua?"

33 Nā, ka whakatika rāua i taua hāora anō, ā, hoki ana ki Hiruhārama, ā, rokohanga atu kua huihui te tekau mā tahi me ō rātou hoa. 34 E mea ana, "Koia rawa anō! Kua ara te Ariki, kua puta ki a Haimona." 35 Nā, ka kōrerotia e rāua ngā meatanga i te ara, tō rāua mōhiotanga hoki ki a ia i te whatiwhatinga o te taro.

36 Ā, i a rāua e kōrero ana i ēnei mea, nā tērā ia tū ana i waenganui o rātou, mea ana ki a rātou, "Kia tau te rangimārie ki a koutou."

37 Otirā, koera ana rātou, wehi ana; i mahara hoki he wairua tā rātou i kite ai. 38 Nā, ko tāna meatanga ki a rātou, "He aha koutou ka pororaru ai? Nā te aha hoki i puta ake ai ngā whakaaroaronga i roto i ō koutou ngākau? 39 Tirohia ōku ringa me ōku waewae, ko ahau tonu tēnei; whāwhākia ahau, kia kite ai koutou; kāhore hoki o te wairua kikokiko, wheua rānei, pēnei i ōku e kitea mai nā e koutou."

40 Ā, nō ka kōrerotia e ia tēnei, ka whakakitea e ia ki a rātou ōna ringa me ōna waewae. 41 Ā, i a rātou kāhore nei i whakapono i te hari, e mīharo ana hoki, ka mea ia ki a rātou, "He kai rānei tā koutou kei konei?" 42 Nā, ka hoatu e rātou ki a ia tētahi ika, he mea tunutunu. 43 Nā, ka tango ia, ā, kainga ana e ia i tō rātou aroaro.

44 I mea anō ia ki a rātou, "Ko ngā kupu ēnei i kōrero ai ahau ki a koutou, i ahau anō i a koutou, me whakarite ngā mea katoa kua oti te tuhituhi i roto i te ture a Mohi, i ngā poropiti, i ngā waiata, mōku."

45 Kātahi ia ka whakamakoha i ō rātou hinengaro, kia mātau ai ki ngā karaipiture, 46 ka mea ki a rātou, "Ko te mea tēnei i tuhituhia: ko te tikanga anō tēnei, ko te Karaiti kia whakamamaetia, kia ara anō i te hunga mate i te toru o ngā rā; 47 kia kauwhautia hoki te rīpenetā me te murunga hara i runga i tōna ingoa ki ngā tauiwi katoa, ki Hiruhārama tīmata ai. 48 Nā, ko koutou hei kaiwhakaatu mō ēnei mea. 49 Nanā, māku e tuku ki a koutou te mea i kōrerotia i mua e tōku Matua; otiia, e noho koutou ki te pā, ki Hiruhārama, kia whiwhi rā anō ki te kaha i runga."

50 Nā, ārahina ana rātou e ia ki waho, ki Petani, nā, kua ara ōna ringa, whakapaingia ana rātou e ia. 51 Ā, i a ia e whakapai ana i a rātou, ka mawehe atu ia i a rātou, kāhakina atu ana ki te rangi. 52 Nā, ka koropiko rātou ki a ia, ā, hoki ana ki Hiruhārama, he nui hoki te koa. 53 Ā, noho tonu ai rātou i te temepara, me te whakapai ki te Atua. Āmine.

1 *Matt 28:1f, Mark 16:1f, Joh 20:1f. Den första veckodagen*24:1den första veckodagenSöndagen enligt judisk tideräkning. kom de tidigt i gryningen till graven med de väldoftande oljorna som de hade gjort i ordning. 2 Då fann de att stenen var bortrullad från graven. 3 De gick in, men fann inte Herren Jesu kropp.

4 *Apg 1:10. När de inte visste vad de skulle tro, då stod plötsligt två män i skinande kläder framför dem. 5 Kvinnorna blev rädda och böjde ansiktet mot marken, men männen sade: "Varför söker ni den levande bland de döda? 6 *Luk 9:22, 18:33. Han är inte här, han har uppstått! Kom ihåg vad han sade till er*24:6vad han sade till erSe Luk 9:22, 9:44, 18:31f. medan han fortfarande var i Galileen: 7 *Matt 17:22f. Människosonen måste utlämnas i syndares händer och bli korsfäst och uppstå på tredje dagen." 8 Då kom de ihåg hans ord.

9 Och de återvände från graven och berättade allt detta för de elva och för alla de andra. 10 Det var Maria Magdalena och Johanna och Maria, Jakobs mor. Även de andra kvinnorna som var med dem talade om det för apostlarna, 11 men de tyckte deras ord var tomt prat och trodde inte på dem.

12 Men Petrus reste sig och sprang till graven, och när han lutade sig in såg han bara linnebindlarna. Och han gick hem, full av förundran över det som hade hänt.

13 *Mark 16:12. Samma dag var två av dem på väg till en by som heter Emmaus och ligger drygt en mil*24:13Emmaus … drygt en milByns exakta plats är okänd men traditionen utpekar flera byar på detta avstånd, ordagrant "sextio stadier", väster om Jerusalem. Några handskrifter har i stället "hundrasextio stadier" vilket motsvarar drygt tre mil. från Jerusalem. 14 De gick och samtalade med varandra om allt som hade hänt. 15 Medan de samtalade och diskuterade närmade sig Jesus själv och vandrade med dem. 16 Men deras ögon var slutna så att de inte kände igen honom. 17 Han frågade dem: "Vad är det ni går och samtalar med varandra om?"

Då stannade de och såg bedrövade ut. 18 Och den ene som hette Kleopas*24:18KleopasTroligen identisk med Klopas, som enligt fornkyrkliga källor var bror till Josef, Jesu adoptivfar. Hans hustru Maria var med vid Jesu kors (Joh 19:25). Enligt traditionen efterträdde deras son Simon på 60-talet e Kr sin kusin Jakob som ledare för församlingen i Jerusalem (jfr not till Apg 21:18). sade till honom: "Är du den ende som har besökt Jerusalem och inte vet vad som hänt de här dagarna?" 19 *Matt 21:11, Luk 7:16. Han frågade dem: "Vad då?" De svarade: "Detta med Jesus från Nasaret. Han var en profet, mäktig i ord och gärning inför Gud och hela folket. 20 Våra överstepräster och rådsherrar utlämnade honom till en dödsdom och korsfäste honom. 21 *Luk 1:68, 2:38, Apg 1:6. Men vi hade hoppats att han var den som skulle frälsa Israel.

Förutom allt detta är det nu den tredje dagen*24:21är det nu den tredje dagenAnnan översättning: "har han nu låtit den tredje dagen gå". sedan det hände, 22 *Matt 28:8, Mark 16:10, Joh 20:18. och dessutom har några kvinnor bland oss gjort oss uppskakade. De gick till graven tidigt på morgonen 23 men fann inte hans kropp. De kom och berättade att de hade sett en syn med änglar som sade att han lever. 24 *Joh 20:3f. Då gick några av de våra till graven, och de fann att det var som kvinnorna hade sagt. Men honom själv såg de inte."

25 Då sade han till dem: "Så tröga ni är i tanke och hjärta till att tro på allt som profeterna har sagt! 26 *Luk 9:22, 17:25. Måste inte Messias lida det här för att sedan gå in i sin härlighet?" 27 *1 Mos 1:1, 3:15, 22:18, 2 Sam 7:12, Ps 22, Dan 9:24, Joh 1:45, Apg 17:3. Och han började med Mose och alla profeterna och förklarade för dem vad det stod om honom i alla Skrifterna.

28 De närmade sig byn dit de var på väg, och han verkade vilja gå vidare. 29 Men de bad honom ivrigt: "Stanna kvar hos oss! Det är snart kväll och dagen går mot sitt slut." Då gick han in och stannade hos dem. 30 Och när han låg till bords med dem tog han brödet, tackade Gud, bröt det och gav åt dem. 31 Då öppnades deras ögon och de kände igen honom, men han försvann ur deras åsyn*24:31försvann ur deras åsynAnnan översättning: "blev osynlig för dem"..

32 De sade till varandra: "Brann inte våra hjärtan i oss när han talade med oss på vägen, när han öppnade Skrifterna för oss?" 33 De bröt upp i samma stund och återvände till Jerusalem, där de fann de elva och de andra lärjungarna samlade. 34 *1 Kor 15:4f. Dessa sade: "Herren har verkligen uppstått, och han har visat sig för Simon!" 35 Och själva berättade de vad som hade hänt på vägen och hur han hade låtit dem känna igen honom vid brödsbrytelsen.

36 *Mark 16:14, Joh 20:19. Medan de talade om detta, stod Jesus själv mitt ibland dem och sade till dem: "Frid vare med er!" 37 Uppskakade och rädda trodde de att det var en ande de såg. 38 Men han sade till dem: "Varför är ni så oroliga? Varför kommer det upp tvivel i era hjärtan? 39 Se på mina händer och mina fötter att det verkligen är jag. Rör vid mig och se! En ande har inte kött och ben som ni ser att jag har." 40 När han hade sagt detta visade han dem sina händer och fötter. 41 *Joh 21:5, 9f. När de i sin glädje och förundran fortfarande inte kunde tro, frågade han dem: "Har ni något ätbart*24:41 något ätbartDet ansågs allmänt att änglar och andevarelser inte åt människors mat (jfr Dom 13:16). här?" 42 Då räckte de honom en bit stekt fisk*24:42en bit stekt fiskSenare handskrifter tillägger: "och en bit vaxkaka med honung"., 43 och han tog den och åt inför deras ögon.

44 *Luk 18:31f, 24:27. Och han sade till dem: "Detta är vad jag sade till er medan jag ännu var hos er: Allt måste uppfyllas som är skrivet om mig i Mose lag, profeterna och psalmerna." 45 Sedan öppnade han deras sinnen så att de förstod Skrifterna. 46 Och han sade till dem: "Det står skrivet att Messias ska lida och på tredje dagen uppstå från de döda, 47 *Joh 15:27, Apg 13:38, 1 Joh 2:12. och att omvändelse och syndernas förlåtelse*24:47och syndernas förlåtelseAndra handskrifter: "till syndernas förlåtelse". ska förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. 48 *Apg 1:22. Ni är vittnen om detta. 49 *Joel 3:1f, Joh 14:26, 16:7, Apg 1:4, 12, 2:1f. Och jag ska sända över er vad min Far har lovat. Men ni ska stanna här i staden tills ni har blivit rustade med kraft från höjden."

50 Sedan förde han dem ut till Betania, och han lyfte sina händer och välsignade dem. 51 *Mark 16:19, Apg 1:9. Och medan han välsignade dem, lämnade han dem och lyftes upp till himlen. 52 *Joh 14:28, 16:22. De tillbad honom och vände tillbaka till Jerusalem i stor glädje. 53 Och de var ständigt i templet och prisade Gud.