1 Kīia iho e ngā pononga whai rangatira katoa he mea tika mō ō rātou rangatira ake ngā hōnore katoa, kei kōrerotia kinotia te ingoa o te Atua me tāna ako. 2 Kaua ērā i ngā rangatira whakapono e whakahāwea ki a rātou, nō te mea he tēina rātou; engari kia nui rawa te mahi, nō te mea e whakapono ana rātou, e arohaina ana, e uru ngātahi ana ki te mahi pai.

Me whakaako ēnei mea e koe, me whakahau atu. 3 Ki te whakaako kē tētahi, ki te kore e tahuri ki ngā kupu ora, ki ngā kupu a tō tātou Ariki, a Īhu Karaiti, ki te ako anō hoki e rite ai te karakia pai, 4 e whakakake ana ia, kāhore ōna mātauranga ki tētahi mea, heoi e hāwata ana ki ngā uiuinga, ki ngā tautohetohenga, nō reira nei te hae, te whawhai, ngā kōrero kino, ngā whakaaro kino, 5 ngā whakahokihoki kupu a ngā tāngata ngākau kino, kāhore nei he pono i a rātou. E mahara ana ki te karakia pai he huarahi e whiwhi ai ki te taonga.

6 He taonga nui anō ia te karakia pai hui tahi ki te ngākau tatū; 7 kāhore hoki he mea i mauria mai e tātou ki te ao, e kore hoki e āhei te mau atu e tātou tētahi mea. 8 Ki te mea ia he kai tā tātou, he hīpoki, ka mākona tātou i ēnā. 9 Ko te hunga ia e hiahia ana kia whai taonga, ka taka rātou ki te whakamātautauranga, ki te māhanga, ki te tini o ngā hiahia kūware e raru ai, e totohu ai ngā tāngata ki te whakangaromanga, ā, huna iho. 10 He pūtake hoki nō ngā kino katoa te aroha ki te moni; he minamina ki tēnei i kotiti kē ai ētahi i te whakapono, ā, werohia pūtia iho rātou e ngā mamae maha.

11 Ko koe ia, e tā te Atua tangata, oma atu i ēnei; whāia te tika, te karakia pai, te whakapono, te aroha, te manawanui, te ngākau māhaki. 12 Whawhaitia te whawhai pai o te whakapono, hopukia atu te ora tonu, ko te mea hoki tēnā i karangatia ai koe, ā, whakaaetia ana e koe te whakaaetanga pai i te aroaro o ngā kaititiro tokomaha. 13 Ko tāku ako atu tēnei ki a koe i te aroaro o te Atua, nāna nei ngā mea katoa i whai ora ai, o Karaiti Īhu anō hoki, nāna nei i whakapuaki te whakaaetanga pai i te aroaro o Ponotio Pirato; 14 puritia tēnei ture, kei whai koha, kei whai hē, ā taea noatia te putanga mai, o tō tātou Ariki, o Īhu Karaiti. 15 Māna e whakakite mai ā ōna ake wā, ko ia anake nei hoki te Mea kaha, te Mea koa, te Kīngi o ngā kīngi, te Ariki o ngā ariki. 16 Ko ia anake e kore e mate, e noho ana ia i te mārama e kore e taea atu e tētahi tangata, kāhore anō hoki e āhei kia kitea. Waiho atu i a ia te hōnore me te kaha ake ake. Āmine.

17 Ākona te hunga i ngā taonga o tēnei ao kia kaua e whakakake te ngākau, kia kaua e whakawhirinaki ki ngā taonga pahuhu noa, engari ki te Atua ora, ko ia hoki hei hōmai nui i ngā mea pai katoa hei mea mā tātou. 18 Kia mahi rātou i te pai, kia hua ā rātou mahi pai, kia tatanga ki te ohaoha, ki te whakawhiwhi i ētahi; 19 me te whakatakoto anō he kaupapa pai mō rātou mō ngā rā ki mua, kia mau-ā-ringa ai rātou ki te ora, arā ki te ora tūturu.

20 E Tīmoti, tiakina te mea kua tukua nā ki a koe; tahuri kē i ngā kōrero whakarihariha, i ngā kupu teka noa, i ngā whakaputanga kētanga a te mea e tekaia nei he mātauranga; 21 kua waiho nei hei tikanga mā ētahi, ā, hē ake rātou ki te whakapono.

Kia tau te aroha noa ki a koe. Āmine.

1 *Ef 6:5f, Kol 3:22f, Tit 2:9, 1 Petr 2:18. Alla som bär slaveriets ok ska anse sina herrar värda all respekt, så att Guds namn och läran inte smädas. 2 De som har troende herrar ska inte se ner på dem för att de är bröder, utan tvärtom tjäna dem så mycket villigare eftersom de som tar emot deras goda tjänst är troende och älskade. Så ska du undervisa och förmana.

3 *Gal 1:6f, 1 Tim 1:3f. Om någon sprider andra läror och inte håller sig till vår Herre Jesu Kristi sunda ord och den lära som hör till gudsfruktan, 4 *1 Tim 1:6. så är han högmodig och okunnig och har en sjuklig lust att diskutera och strida om ord. Sådant leder till avund, bråk, förtal, misstankar 5 *Rom 1:28f, 2 Tim 3:8. och ständiga strider mellan människor med fördärvat sinne som har tappat bort sanningen när de menar att gudsfruktan ska ge vinst.

6 *Ords 15:16, 1 Tim 4:8. Men gudsfruktan förenad med förnöjsamhet är verkligen en stor vinst. 7 *Job 1:21, Pred 5:14, Luk 12:20. Vi har ju inte fört något med oss in i världen, och inte heller kan vi ta med oss något härifrån. 8 *Ords 30:8, Matt 6:25. Har vi mat och kläder ska vi vara nöjda med det.

9 *Ords 28:22, Matt 13:22, Jak 5:1f. De som vill bli rika råkar ut för frestelser och snaror och många oförnuftiga och skadliga begär som störtar människor i fördärv och undergång. 10 *Matt 6:24, 1 Tim 1:19. Kärlek till pengar är en rot till allt ont. I sitt begär efter pengar har vissa kommit bort från tron och vållat sig själva mycket lidande.

11 *2 Tim 2:22. Men du gudsman, håll dig borta från sådant! Sträva efter rättfärdighet, gudsfruktan, tro, kärlek, uthållighet och ödmjukhet. 12 *1 Tim 1:18, 2 Tim 4:7. Kämpa trons goda kamp, grip det eviga livet som du blev kallad till och som du bekände dig till genom att avge den goda bekännelsen inför många vittnen.

13 *Joh 18:36f, 1 Tim 5:21. Jag uppmanar dig inför Gud, som ger liv åt allt, och inför Kristus Jesus som vittnade för Pontius Pilatus med den goda bekännelsen:  14 *Fil 1:10. bevara budskapet rent och oförfalskat till vår Herre Jesu Kristi ankomst, 15 *5 Mos 10:17, 1 Tim 1:11, Upp 17:14. som den salige, ende Härskaren ska låta oss få se när tiden är inne. Han är kungarnas Kung och herrarnas Herre, 16 *2 Mos 33:20, Joh 1:18. han som ensam är odödlig och bor i ett ljus dit ingen kan komma och som ingen människa har sett eller kan se. Honom tillhör ära och evig makt! Amen.

17 *Job 31:24, Jak 5:1f. Uppmana dem som är rika i den här världen att inte vara högmodiga eller sätta sitt hopp till något så osäkert som rikedom, utan till Gud som rikligt ger oss allt att njuta av. 18 *Gal 6:9f, Hebr 13:16. Uppmana dem att göra gott, att vara rika på goda gärningar, att vara generösa och dela med sig. 19 *Matt 6:20, Luk 16:9. Då samlar de åt sig en skatt som är en god grund för den kommande tidsåldern, så att de vinner det verkliga livet.

20 *1 Tim 4:6f, 2 Tim 2:14, 18. Käre Timoteus, bevara det som har anförtrotts dig. Och vänd dig bort från det oandliga, tomma pratet och invändningarna från det som kallas kunskap utan att vara det*6:20det som kallas kunskap utan att vara detGnostiska rörelser (grek. gnósis, "kunskap") som gjorde konkurrerande anspråk på särskild insikt i den andliga världen.. 21 Vissa har kommit bort från tron genom att bekänna sig till den kunskapen. Nåden vare med er.