1 I aua rā, i te mea he nui rawa te mano, kāhore hoki he kai mā rātou, ka karanga a Īhu ki āna ākonga, ka mea ki a rātou, 2 "E aroha ana ahau ki ngā tāngata, ka toru nei hoki ō rātou rā e noho ana ki ahau, ā, kāhore ā rātou kai. 3 Ki te tonoa pukutia rātou e ahau ki tō rātou kāinga, ka hemo ki te ara; i haere mai hoki ētahi o rātou i tawhiti."

4 Nā, ka whakahokia e āna ākonga ki a ia, "Me aha e te tangata ka mākona ai ēnei i te taro i konei, i te koraha?"

5 Ka ui ia ki a rātou, "E hia ā koutou taro?"

Ka mea rātou, "E whitu."

6 Nā, ka mea ia ki te mano kia noho ki te whenua; ā, ka mau ki ngā taro e whitu, ka whakawhetai, ka whawhati, ā, hoatu ana e ia ki āna ākonga kia whakatakotoria ki mua i a rātou; whakatakotoria ana e rātou mā te mano. 7 He ika anō a rātou torutoru nei, he mea nonohi, ā, ka mutu te whakapai, ka mea ia kia whakatakotoria hoki ērā. 8 Nā, kai ana rātou, ā, ka mākona, ā, kohia ake ana o ngā whatiwhatinga i toe e whitu ngā kete. 9 Me te mea e whā mano te hunga i kai, ā, tonoa atu ana rātou e ia. 10 Nā, eke tonu ia rātou ko āna ākonga ki te kaipuke, ā, ka tae ki ngā wāhi o Taramanuta.

11 Nā, ka puta mai ngā Parihi, ka anga, ka totohe ki a ia, ka rapu tohu ki ia i te rangi, hei whakamātautau mōna. 12 Nā, ka hotu tōna wairua, ka mea ia, "He aha tēnei whakatupuranga ka rapu ai ki te tohu? He pono tāku e mea nei ki a koutou, e kore e hoatu he tohu ki tēnei whakatupuranga."

13 Nā, mahue ake rātou i a ia, ā, eke ana anō ki te kaipuke, rere ana ki tērā taha.

14 Nā, i wareware rātou ki te mau taro, kotahi tonu ā rātou taro i te kaipuke. 15 Nā, ka whakatūpato ia i a rātou, ka mea, "Kia mahara, kia tūpato i te rēwena a ngā Parihi, i te rēwena hoki a Herora."

16 Ā, ka kōrerorero rātou ki a rātou anō, ka mea, "Nō te mea kāhore ā tātou taro."

17 Ka mōhio a Īhu, ka mea ki a rātou, "He aha koutou ka kōrerorero ai nō te mea kāhore ā koutou taro? Kīanō koutou i mātau noa, kīanō i mahara? E pakeke tonu ana anō rānei ō koutou ngākau? 18 He kanohi nei ō koutou, ā, kāhore e kite? He taringa nei ō koutou, ā, kāhore e rongo? Kāhore e mahara? 19 I ahau i whawhati i ngā taro e rima mā ngā mano e rima, e hia ngā kete kī o ngā whatiwhatinga i kohia e koutou?"

Ka mea rātou ki a ia, "Kotahi tekau mā rua."

20 "Ā, i ngā taro hoki e whitu mā ngā mano e whā, e hia ngā kete kī o ngā whatiwhatinga i kohia e koutou?"

Ka mea rātou, "E whitu."

21 Nā, ka mea ia ki a rātou, "Kāhore anō ia koutou kia mātau noa?"

22 Ā, ka tae rātou ki Petahaira. Nā, ka kawea mai e rātou he matapō ki a ia, ka īnoi ki a ia kia whakapāngia e ia. 23 Nā, ka mau ia ki te ringa o te matapō, ka ārahi i a ia ki waho o te kāinga; ka tuwha ki ōna kanohi, ā, ka whakapā i ōna ringa ki a ia, ka ui ki a ia me kore ia e kite i tētahi mea.

24 Nā, ka titiro ake ia, ka mea, "E kite ana ahau i ngā tāngata e hāereere ana me te mea he rākau."

25 Me i reira, ka whakapākia anō ngā ringa ki ōna kanohi, ka mea i a ia kia titiro. Nā, ka ora ia, ā, ka mārama te titiro ki ngā mea katoa. 26 Nā, ka tono ia i a ia ki tōna whare, ka mea atu, "Kaua e tomo ki te kāinga."

27 Nā, ka haere a Īhu rātou ko āna ākonga ki ngā kāinga o Hiharia Piripai, ā, i te ara ka ui ia ki āna ākonga, ka mea ki a rātou, "Ki tā ngā tāngata kī, ko wai ahau?"

28 Nā, ko tā rātou whakahokinga, "Ko Hoani Kaiiriiri; ki tā ētahi, ko Irāia; ki tā ētahi, ko tētahi o ngā poropiti."

29 Nā, ka mea ia ki a rātou, "Ki tā koutou nā kī, ko wai ahau?"

Nā, ka whakahoki a Pita, ka mea ki a ia, "Ko te Karaiti koe."

30 Nā, ka whakatūpato ia i a rātou, kia kaua ia e kōrerotia ki te tangata.

31 Kātahi ia ka anga, ka whakaako i a rātou, kua takoto te tikanga kia maha ngā mamae o te Tama a te tangata, kia whakakinongia hoki e ngā kaumātua, e ngā tohunga nui, e ngā karaipi, ā, kia whakamatea, ā, kia ara anō ina pahure ngā rā e toru. 32 I kōrerotia matanuitia anō taua kupu e ia. Nā, ka mau a Pita ki a ia, ka anga, ka whakahē ki tāna.

33 Otirā, ka tahuri ia, ā, i te kitenga i āna ākonga, ka whakahē ki tā Pita, ka mea, "Haere ki muri i ahau, e Hātana. Kāhore hoki ōu ngākau ki ngā mea a te Atua, engari, ki a te tangata."

34 Nā, ka karangatia e ia te mano, rātou ko āna ākonga, ka mea ki a rātou, "Ki te mea tētahi tangata kia haere mai ki te whai i ahau, me whakakāhore ia i a ia anō, me amo i tōna rīpeka, ka aru ai i ahau. 35 Ki te whai tētahi kia ora, ka mate ia; ki te mate hoki tētahi, mōna i whakaaro ki ahau, ki te rongopai hoki, ka ora ia. 36 Ā, he aha te pai ki te tangata, ki te riro i a ia te ao katoa, ā, ka kore he ora mōna? 37 He aha hoki tā te tangata e hoatu ai hei utu mōna kia ora? 38 Ki te whakamā hoki tētahi ki ahau, ki āku kōrero, i tēnei whakatupuranga pūremu, kino, ka whakamā anō te Tama a te tangata ki a ia, ina haere mai i runga i te korōria o tōna Matua, rātou ko ngā anahera tapu."

1 *Matt 15:32f, Mark 6:34f. Vid den tiden hände det återigen att mycket folk hade samlats, och de hade inget att äta. Då kallade Jesus till sig sina lärjungar och sade till dem: 2 "Jag lider med folket. Nu har de varit hos mig i tre dagar, och de har inget att äta. 3 Skickar jag hem dem hungriga blir de utmattade på vägen. Några av dem kommer långväga ifrån."

4 Hans lärjungar svarade honom: "Varifrån ska man få mat att mätta dem med här i ödemarken?" 5 Han frågade dem: "Hur många bröd har ni?" "Sju", svarade de.

6 Då befallde han folket att slå sig ner på marken. Han tog de sju bröden, tackade Gud, bröt dem och gav åt sina lärjungar för att de skulle dela ut dem, och de delade ut till folket. 7 De hade också några små fiskar, och han tackade Gud för dem*8:7tackade Gud för demAnnan översättning: "välsignade dem". Jfr not till 6:41 samt Ps 132:15. och sade att också de skulle delas ut. 8 Och alla åt och blev mätta, och de plockade upp bitarna som blivit över, sju korgar. 9 Det var omkring fyra tusen där. Sedan sände han i väg dem.

10 Strax därefter steg han i båten med sina lärjungar och for till trakten av Dalmanuta*8:10DalmanutaEn för oss okänd plats nära Magadan (Matt 15:39), som ofta identifieras med Magdala på Galileiska sjöns västkust.. 11 *Matt 12:38, Luk 11:16, Joh 6:30. Fariseerna kom dit och började diskutera med honom. För att pröva honom begärde de ett tecken från himlen. 12 Jesus suckade i sin ande och sade: "Varför begär det här släktet ett tecken? Jag säger er sanningen: Det här släktet kommer aldrig att få något tecken." 13 Och han lämnade dem och steg i båten igen och for över till andra sidan sjön.

14 *Matt 16:5f. Lärjungarna hade glömt att ta med sig bröd. De hade bara ett enda bröd med sig i båten. 15 *Luk 12:1. Då varnade Jesus dem och sade: "Se upp och akta er för fariseernas surdeg och för Herodes surdeg!" 16 De började då säga till varandra att de inte hade något bröd.

17 *Mark 6:52. Jesus märkte det och frågade dem: "Varför säger ni att ni inte har bröd? Förstår ni fortfarande inte, fattar ni inte? Har ni förhärdade hjärtan, 18 *Jer 5:21. ögon som inte ser och öron som inte hör? Kommer ni inte ihåg 19 *Matt 14:17f, Mark 6:41f, Luk 9:13f, Joh 6:9f. när jag bröt de fem bröden åt fem tusen? Hur många korgar fulla med brödbitar fick ni då?" De svarade: "Tolv." 20 *Matt 15:34f. "Och när jag bröt de sju bröden åt fyra tusen, hur många korgar fyllde ni då med brödbitar?" De svarade: "Sju." 21 Han sade till dem: "Förstår ni fortfarande inte?"

22 De kom till Betsaida. Där förde man fram en blind till Jesus och bad honom röra vid mannen. 23 *Mark 7:33, Joh 9:6. Då tog han den blindes hand och ledde honom ut ur byn. Sedan spottade han på hans ögon, lade händerna på honom och frågade: "Ser du något?"

24 Han öppnade ögonen och sade: "Jag ser människorna, de går omkring men de ser ut som träd." 25 Då lade Jesus händerna på hans ögon igen, och nu såg han bra och var återställd och såg allt tydligt och klart. 26 Jesus skickade hem honom med orden: "Gå inte ens in i byn!"

27 *Matt 16:13f, Luk 9:18f. Sedan gick Jesus och hans lärjungar ut till byarna runt Caesarea Filippi. På vägen frågade han sina lärjungar: "Vem säger människorna att jag är?" 28 De svarade: "Johannes Döparen. Men vissa säger Elia, och andra någon av profeterna."

29 Då frågade han dem: "Och ni? Vem säger ni att jag är?" Petrus svarade honom: "Du är Messias." 30 Men Jesus befallde dem strängt att inte säga det till någon.

31 *Matt 16:21f, Mark 9:31, 10:33f, Luk 9:22. Sedan började Jesus undervisa dem: "Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda. Han måste bli dödad, och efter tre dagar uppstå igen." 32 Rakt på sak talade han om detta.

Då tog Petrus honom åt sidan och började tillrättavisa honom. 33 Men Jesus vände sig om och såg på sina lärjungar och tillrättavisade Petrus med orden: "Gå bort från mig*8:33från migOrdagrant: "bakom mig" (dvs ur min åsyn)., Satan! Dina tankar är inte Guds utan människors."

34 *Matt 16:24f, Luk 9:23f. Och han kallade till sig folket och sina lärjungar och sade till dem: "Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv*8:34förneka sig självAnnan översättning: "säga nej till sig själv" (jfr Tit 2:12). och ta sitt kors och följa mig. 35 *Joh 12:25. Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min och för evangeliets skull ska rädda det. 36 För vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? 37 *Ps 49:8f. Vad kan en människa ge till lösen för sin själ? 38 *Matt 10:33, 25:31, Rom 1:16, 2 Tim 1:12, 2:12. Den som skäms för mig och mina ord i det här trolösa och syndiga släktet, honom ska också Människosonen skämmas för när han kommer i sin Fars härlighet med de heliga änglarna."