1 Nā, ka huihui ki a ia ngā Parihi, me ētahi o ngā karaipi i haere mai i Hiruhārama. 2 Ā, nō tō rātou kitenga i ētahi o āna ākonga e kai taro ana me te noa anō ngā ringa, arā, kīhai i horoia, ka whakahē rātou.
3 E kore hoki ngā Parihi me ngā Hūrai katoa e kai, ki te kāhore i āta horoia ngā ringa, e pupuri ana hoki i te whakarerenga iho a ngā kaumātua. 4 E kore anō rātou e kai ina hoki mai i te kāinga hokohoko, ki te mea kāhore i horoi. He maha hoki ērā atu mea tuku iho kia puritia e rātou, ngā horoinga o ngā kapu, o ngā pāta, o ngā mea parāhi, o ngā nohoanga.
5 Kātahi, ka ui ngā Parihi me ngā karaipi ki a ia, "He aha āu ākonga tē haere ai i runga i te whakarerenga iho a ngā kaumātua, ā, kāhore e horoi i ngā ringa ina kai taro?"
6 Nā, ka mea ia ki a rātou: "Tika rawa tā Ihāia i poropiti ai mō koutou, mō te hunga tinihanga, te mea hoki i tuhituhia,
‘Ko te iwi nei, ko ō rātou ngutu hei whakahōnore i ahau,
ko ō rātou ngākau ia matara noa atu i ahau.
7 Otirā, maumau karakia noa rātou ki ahau,
ko tā rātou nei hoki e whakaako ai
ko ngā whakahau a te tāngata.’
8 Kei te whakarere hoki koutou i tā te Atua kupu ako, ka mau ki te waihotanga iho a te tāngata."
9 Ā, ka mea ia ki a rātou, "Tēnā rā tā koutou hanga ki te whakakāhore i te whakahau a te Atua, kia mau ai koutou ki tā koutou whakarerenga iho. 10 I mea hoki a Mohi, ‘Whakahōnoretia tōu pāpā me tōu whaea’; me tēnei, ‘Ki te kōrero kino tētahi mō tōna pāpā, mō tōna whaea rānei, kia mate ia, mate rawa.’ 11 Ko koutou ia hei mea, ‘Ki te mea tētahi ki tōna pāpā, ki tōna whaea rānei, "Ko tāku mea hei atawhainga mōu he Koropana," ’ (arā, he mea i hoatu ki te Atua). 12 Kāhore koutou āianei i te tuku i a ia ki te mea i tētahi aha mā tōna pāpā, mā tōna whaea rānei; 13 ka waiho e koutou tā koutou whakarerenga iho, i whakarērea iho nei e koutou, hei whakakāhore mō tā te Atua kupu. He maha hoki ngā mea pēnā e meinga ana e koutou."
14 Nā, karangatia ana anō e ia te mano ki a ia, ā, mea ana ki a rātou, "Whakarongo mai koutou katoa, kia mātau hoki. 15 Kāhore he mea o waho o te tāngata ka tapoko nei ki roto ki a ia hei whakanoa i a ia; engari, ngā mea e puta ana mai i roto i a ia, mā ēnā e noa ai te tāngata. 16 Ki te whai taringa tētahi hei whakarongo, kia rongo ia."
17 Ā, nō ka mawehe kē ia i te mano ki te whare, ka ui āna ākonga ki a ia ki te tikanga o tēnā kupu whakarite. 18 Nā, ka mea ia ki a rātou, "Ha, he kūware anō koutou? Kāhore koutou i mātau, ko ngā mea katoa o waho e tapoko nei ki te tangata, e kore ia e noa i ērā; 19 Nō te mea e kore e tapoko ki tōna ngākau, engari, ki te kōpū a puta ana ki te poka?" He kōrero tēnei nāna kia kīia ai he mā ngā kai katoa.
20 I mea anō ia, "Ko te mea e puta ake ana i te tangata, mā tērā e noa ai te tangata. 21 Nō roto hoki, nō te ngākau o ngā tāngata te putanga o ngā whakaaro kino, o ngā moepuku, 22 o ngā tāhae, o ngā kōhuru, o ngā pūremu, o ngā hiahia apo, o ngā kino, o te tinihanga, o te hiahia taikaha, o te kanohi kino, o te kohukohu, o te whakapehapeha, o te wairangi. 23 Nō roto te putanga ake o ēnei kino katoa, ā, mā reira e noa ai te tangata."
24 Nā, ka whakatika atu ia i reira, ka haere ki ngā wāhi o Tāira, o Hairona; ā, tomo ana ki tētahi whare, kīhai hoki ia i pai kia rongo tētahi tangata. Otiia, kīhai ia i ngaro. 25 I reira hoki, ka rangona ia e tētahi wahine, he wairua poke tō tāna kōtiro, ā, haere ana mai, takoto ana ki ōna waewae. 26 He wahine Kariki hoki ia, ko Hairopinihia tōna iwi. Ka īnoi ki a ia kia peia e ia te rēwera i roto i tāna kōtiro.
27 Nā, ka mea a Īhu ki a ia, "Tukua kia mātua mākona ngā tamariki. E kore hoki e pai kia tangohia te taro a ngā tamariki, kia makā mā ngā kurī."
28 Otirā, ka whakahoki ia, ka mea ki a ia, "Āe rā, e te Ariki, e kai ana anō ngā kurī i raro i te tēpu i ngā kongakonga a ngā tamariki."
29 Nā, ka mea ia ki a ia, "Koia kei tēnā kupu, haere; kua puta te rēwera i roto i tāu kōtiro."
30 Ā, ka haere atu ia ki tōna whare, nā, rokohanga atu e takoto ana tāna kōtiro i runga i te moenga, kua puta te rēwera.
31 Ā, i hoki anō ia i ngā wāhi o Tāira, o Hairona, haere ana ki te moana o Karirī, rā waenga o ngā wāhi o Rekaporihi. 32 Nā, ka mauria mai ki a ia he turi e whango ana; ka tohe ki a ia kia whakapākia iho tōna ringa ki a ia.
33 Nā, ka tangohia ia e ia i roto i te mano ki tahaki, ā, kuhua ana ōna maihao ki ōna taringa, nā, ka tuwha, ka whakapā ki tōna arero. 34 Ka titiro ki te rangi, ka whakapūmanawa, ka mea ki a ia, "Epata," arā, "Kia puare." 35 Nā, puare tonu iho ōna taringa, korokoro noa ana te here o tōna arero, nā, kua tika āna kōrero.
36 Kātahi ia ka whakatūpato i a rātou kia kaua e kōrerotia ki te tangata. Otirā, ahakoa te nui o tāna whakatūpato i a rātou, nui noa atu tā rātou kōrero haere. 37 Ā, tino mīharo rawa rātou, ka mea, "Pai tonu tāna meatanga i ngā mea katoa; e mea ana ia i ngā turi kia rongo, i ngā wahangū kia kōrero."
1 Matt 15:1f. Fariseerna och några skriftlärda som hade kommit från Jerusalem samlades runt honom. 2 Luk 11:38. De hade sett att några av hans lärjungar åt7:2åtOrdagrant: "åt brödet" (även i vers 5), ett vanligt hebreiskt uttryck för en hel måltid (jfr t ex 1 Mos 31:54, 43:25). med orena händer, alltså utan att ha tvättat dem. 3 Fariseerna och alla andra judar äter nämligen inte utan att först tvätta händerna med en handfull vatten7:3med en handfull vattenOrdagrant: "med en näve" (en symbolisk mängd vatten). Andra handskrifter: "ofta".. De håller fast vid de äldstes stadgar7:3de äldstes stadgarTolkning och tillämpning av Mose lag som hade växt fram bland de skriftlärda efter den babyloniska fångenskapen. Fariseerna betraktade dem som lika bindande som Guds lag i Skriften, medan Jesus liksom saddukeerna såg dem som enbart människors bud.. 4 Och när de kommer från torget äter de inte utan att först ha tvättat sig7:4tvättat sigAnnan översättning: "badat" (grek. baptísontai). Jfr 3 Mos 15. En samvetsgrann farisé som kom i beröring med någon som inte följde renhetsreglerna, t ex en hedning på torget, skulle rena sig innan han åt.. Det finns många andra traditioner som de håller fast vid, som att skölja bägare, kannor och kopparkärl7:4kopparkärlAndra handskrifter tillägger: "och bänkar" (jfr 3 Mos 15:4)..
5 Fariseerna och de skriftlärda frågade honom: "Varför följer inte dina lärjungar de äldstes stadgar utan äter med orena händer?" 6 Matt 15:8f. Han svarade dem: "Jesaja profeterade rätt om er, ni hycklare7:6hycklareAnnan översättning: "skådespelare".. Det står skrivet: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. 7 Deras vördnad för mig är meningslös, för lärorna de lär ut är människobud.7:6f Jes 29:13.8 Ni överger Guds bud och håller er till människors stadgar."
9 Han sade också till dem: "Ni upphäver skickligt Guds bud för att upprätthålla era egna stadgar. 10 2 Mos 20:12, 21:17. Mose har sagt: Hedra din far och din mor, och: Den som förbannar sin far eller sin mor ska straffas med döden.7:10 2 Mos 20:12, 21:17.11 Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: Det du kunde fått som hjälp av mig låter jag i stället bli ’korban’, alltså en tempelgåva7:11tempelgåvaEgendom kunde förklaras invigd åt Gud (hebr. korbán, se t ex 4 Mos 7:3). Därmed hade man enligt de äldstes stadgar löst sig från förpliktelsen att hjälpa sina föräldrar., 12 då tillåter ni inte längre att han gör något för sin far eller mor. 13 Ni upphäver Guds ord genom era stadgar som ni för vidare. Och ni gör många andra liknande saker."
14 Matt 15:10f. Jesus kallade till sig folket igen och sade: "Lyssna på mig allihop och förstå: 15 Tit 1:15. Inget som går in i människan utifrån kan göra henne oren. Det är det som kommer ut ur människan som gör henne oren.7:15 En del handskrifter tillägger (vers 16): "Hör, du som har öron att höra med!""
17 Matt 15:15f. När han hade lämnat folket och kommit inomhus, frågade hans lärjungar honom om liknelsen. 18 Han svarade dem: "Så ni förstår inte heller? Inser ni inte att inget som går in i människan utifrån kan göra henne oren, 19 Rom 14:14, Tit 1:15. eftersom det inte går in i hennes hjärta utan ner i magen och ut på avträdet?" Därmed förklarade han all mat ren.7:19förklarade han all mat renAnnan översättning: "blir all mat ren".20 Och han fortsatte: "Det är det som kommer ut ur människan som gör henne oren. 21 1 Mos 6:5, 8:21. Inifrån, från människornas hjärtan, kommer de onda tankarna: sexuell omoral, stöld, mord, 22 äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, orgier, avund7:22avundOrdagrant: "det onda ögat"., hädelse, högmod och dårskap. 23 Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren."
24 Matt 15:21f. Sedan gick han därifrån och kom till trakten runt Tyrus. Där gick han in i ett hus. Han ville inte att någon skulle få veta det, men det gick inte att hålla hemligt. 25 En kvinna vars dotter hade en oren ande fick höra om honom, och hon kom genast och föll ner för hans fötter. 26 Det var en grekisktalande kvinna av syrisk-fenicisk7:26syrisk-feniciskFenicien motsvarade dagens Libanon, kustdelen av den romerska provinsen Syrien. härkomst. Hon bad att Jesus skulle driva ut den onda anden ur hennes dotter.
27 Jesus sade till henne: "Låt först7:27förstEvangeliets välsignelser skulle först erbjudas barnen, dvs judarna (jfr Matt 15:24). Fenicien nåddes av evangeliet genom apostlarna några år senare (se Apg 11:19-20, 21:3-4). barnen få äta sig mätta. Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna." 28 Hon svarade honom: "Herre, även hundarna under bordet äter av barnens smulor." 29 Då sade han till henne: "För det svarets skull säger jag dig: Gå hem, den onda anden har lämnat din dotter." 30 Och hon gick hem och fann barnet liggande på sängen. Den onda anden var borta.
31 Matt 15:29f. Därefter lämnade han trakten runt Tyrus och gick över Sidon och sedan genom Dekapolisområdet till Galileiska sjön. 32 Man kom till honom med en som var döv och knappt kunde tala och bad att han skulle lägga handen på honom.
33 Då tog han honom åt sidan, bort från folket. Han stoppade fingrarna i hans öron, spottade och rörde vid hans tunga. 34 Sedan såg han upp mot himlen, suckade och sade: "Effata!" – det betyder: Öppna dig! 35 Genast öppnades hans öron och hans tunga löstes, och han talade tydligt och klart.
36 Mark 1:43f. Jesus förbjöd dem att tala om det för någon. Men ju mer han förbjöd dem, desto ivrigare berättade de. 37 1 Mos 1:31. Och folk blev helt utom sig av häpnad och sade: "Allt han har gjort är gott7:37Allt han har gjort är gottAnnan översättning: "Allt har han gjort väl".! Han får till och med de döva att höra och de stumma att tala."