1 Nā, ka whakatika ia i reira, haere ana ki ngā wāhi o Hūria ki tērā taha o Horano. Nā, ka huihui mai anō ngā mano ki a ia; ka whakaako anō ia i a rātou, ko tāna tikanga hoki tērā.

2 Nā, ka haere mai ngā Parihi, ka ui ki a ia, "He mea tika rānei kia whakarere te tangata i tāna wahine?" He whakamātautau hoki mōna.

3 Nā, ka whakahoki ia, ka mea ki a rātou, "He aha tā Mohi i mea ai ki a koutou?"

4 Ka kī rātou, "I tukua e Mohi kia tuhituhia he pukapuka whakarere, ka whakarere ai."

5 Nā, ka whakahoki a Īhu, ka mea ki a rātou, "Nā te pakeke o ō koutou ngākau i tuhituhia ai e ia tēnei kupu ako ki a koutou. 6 I te orokohanganga ia, ‘I hangā rāua e te Atua he tāne, he wahine.’ 7 ‘Mō konei ka mahue i te tangata tōna pāpā me tōna whaea, ka piri ki tāna wahine; 8 hei kikokiko kotahi hoki rāua tokorua.’ Nā, heoi anō tō rāua tokoruatanga, engari, kotahi anō kikokiko. 9 Nā, ko ā te Atua i hono ai, kaua e wehea e te tangata."

10 Ā, i te whare ka ui anō āna ākonga ki a ia ki taua mea. 11 Ka mea ia ki a rātou, "Ki te whakarere tētahi i tāna wahine, ā, ka mārena i tētahi atu, e pūremu ana ia, e hara ana ki tērā. 12 Ki te whakarere hoki te wahine i tāna tāne, ā, ka mārenatia ki tētahi atu, e pūremu ana ia."

13 Nā, ka kawea mai ki a ia ētahi tamariki nonohi, kia pā ai ia ki a rātou; otirā, ka rīria e ngā ākonga te hunga nāna i kawe mai. 14 Nō te kitenga ia o Īhu, ka riri, ka mea ki a rātou, "Tukua ngā tamariki nonohi kia haere mai ki ahau, kaua hoki rātou e āraia atu; nō ngā pēnei hoki te rangatiratanga o te Atua. 15 He pono tāku e mea nei ki a koutou, ki te kāhore e rite te tango a tētahi i te rangatiratanga o te Atua ki tā te tamaiti nohinohi, e kore ia e tomo ki roto." 16 Nā, okookona ana rātou e ia, whakapākia iho ōna ringa ki a rātou, manaakitia ana rātou.

17 Nā, i a ia e haere ana i te huarahi, ka oma mai tētahi, ka tuku iho i ngā turi ki a ia, ka ui, "E te Kaiwhakaako pai, me aha ahau ka whiwhi ai ki te ora tonu?"

18 Nā, ka mea a Īhu ki a ia, "He aha ahau i kīia ai e koe he pai? Kāhore tētahi i pai, kotahi anake, ko te Atua. 19 E mātau ana koe ki ngā ture, ‘Kaua e pūremu. Kaua e patu tangata. Kaua e tāhae. Kaua e whakapae teka. Kaua e kaiā. Whakahōnoretia tōu pāpā me tōu whaea.’ "

20 Nā, ka whakahoki tērā, ka mea ki a ia, "E te Kaiwhakaako, kua rite katoa ēnei mea i ahau nō tōku tamarikitanga ake."

21 Nā, ka titiro a Īhu ki a ia, ka aroha ki a ia, ka mea ki a ia, "Kotahi te mea kāhore nei i a koe: haere, hokona āu mea, ka hoatu ki ngā rawakore, ā, e whai taonga koe ki te rangi. Kātahi ka haere mai, ka aru i ahau." 22 Otirā, ka tuku tōna mata i taua kupu, ā, haere pōuri atu ana; he maha hoki ōna taonga.

23 Nā, ka tirotiro a Īhu, ka mea ki āna ākonga, "Anō te whakauaua o te tapoko o te hunga taonga ki te rangatiratanga o te Atua!"

24 Nā, ka mīharo ngā ākonga ki āna kupu. Otirā, ka whakahoki anō a Īhu, ka mea ki a rātou, "E tama mā, anō te whakauaua o te tapoko ki tō te Atua rangatiratanga o te hunga e whakawhirinaki ana ki ngā taonga! 25 Erangi, te haere o te kāmera rā te kōwhao o te ngira he mea takoto noa, he whakauaua rawa ia te haere o te tangata taonga ki roto ki te rangatiratanga o te Atua."

26 Nā, rahi rawa tō rātou mīharo, ka mea ki a rātou anō, "Ko wai rā e ora?"

27 Nā, ka titiro a Īhu ki a rātou, ka mea, "E kore tēnei e taea e te tangata, ki te Atua ia ka taea; e taea hoki ngā mea katoa e te Atua."

28 Kātahi, ka anga a Pita, ka mea ki a ia, "Nā, kua mahue nei i a mātou ngā mea katoa, kua aru nei i a koe."

29 Nā, ka whakahoki a Īhu, ka mea, "He pono tāku e mea nei ki a koutou, ki te whakarērea e tētahi tangata, he whare, he tēina, he tuāhine, he whaea, he pāpā, he tamariki, he māra, he whakaaro nōna ki ahau, ki te rongopai hoki, 30 inā, tātakirau ngā mea e riro i a ia, i tēnei wā, he whare, he tēina, he tuāhine, he whaea, he tamariki, he māra, me te whakatoi; ā, i te ao meāke puta, he ora tonu. 31 He tokomaha ia ō mua e waiho ki muri; ko ō muri hoki ki mua."

32 Nā, i te huarahi rātou e haere ana ki Hiruhārama; me te haere anō a Īhu i mua i a rātou: nā, e mīharo ana rātou; e aru mataku ana. Heoi, ka mau anō ia i te tekau mā rua, ka anga, ka kōrero ki a rātou i ngā mea meāke pā ki a ia. 33 "Nanā, e haere ana tēnei tātou ki Hiruhārama; ā, ka tukua te Tama a te tangata ki ngā tohunga nui, ki ngā karaipi; ka kīia e rātou kia mate, ka tuku hoki rātou i a ia ki ngā tauiwi; 34 ka tāwaia ia, ka tuwhaina, ka whiua, ka whakamatea, ā, i te toru o ngā rā, ka ara."

35 Nā, ka whakatata mai ki a ia a Hēmi rāua ko Hoani, ngā tama a Heperi, ka mea, "E te Kaiwhakaako, e hiahia ana māua kia meatia e koe tā māua e īnoi ai."

36 Nā, ka mea ia ki a rāua, "He aha tā kōrua e hiahia ai kia meatia e ahau mā kōrua?"

37 Ka mea rāua ki a ia, "Tukua ki a māua kia noho, tētahi ki tōu matau, tētahi ki tōu mauī, i tōu korōria."

38 Nā, ko te meatanga a Īhu ki a rāua, "Kāhore kōrua e mātau ki tā kōrua e īnoi nei; e āhei rānei kōrua te inu i te kapu ka inumia nei e ahau? Kia iriiria ki te iriiringa ka iriiria nei ahau?"

39 Ka mea rāua ki a ia, "E āhei anō."

Ka kī atu a Īhu ki a rāua, "E inu anō kōrua i te kapu ka inumia e ahau; e iriiria kōrua ki te iriiringa e iriiria ai ahau. 40 Tēnā, ko te noho ki tōku matau, ki tōku mauī rānei, ehara i te mea māku e hoatu, engari, ka riro i te hunga i whakaritea nei mō rātou."

41 Ā, nō te rongonga o te tekau, ka anga ka riri ki a Hēmi rāua ko Hoani. 42 Nā, karangatia ana rātou e Īhu ki a ia, ka mea ki a rātou, "E mahara ana koutou, ko te hunga e kīia ana he kāwana nō ngā tauiwi hei whakatupu rangatira ki a rātou; ko ō rātou tāngata rarahi hoki hei akiaki i a rātou. 43 Otirā, e kore e pērā i roto i a koutou; engari, ki te mea tētahi kia whakatupu tangata rahi i roto i a koutou, me whakatupu kaimahi ia mā koutou. 44 Ki te mea hoki tētahi o koutou kia whakatupu tino tangata, me whakatupu pononga ia mā te katoa. 45 Kīhai nei hoki te Tama a te tangata i haere mai kia mahia he mea māna, engari, kia mahi ia, kia tuku hoki i a ia kia mate hei utu mō ngā tāngata tokomaha."

46 Nā, ka tae rātou ki Heriko. Ā, i a ia e haere atu ana i roto i Heriko, rātou ko āna ākonga me te mano tini, e noho ana a Paratimiuha, tama a Timiuha, he matapō, i te taha o te ara, ki te tono mea māna. 47 Ā, i tōna rongonga ko Īhu o Nahareta tēnā, ka anga ia, ka karanga, ka mea, "E Īhu, e te Tama a Rāwiri, kia aroha ki ahau."

48 Ā, he tokomaha ki te riri i a ia kia noho puku, heoi, tino rahi ake tāna karanga, "E te Tama a Rāwiri, kia aroha ki ahau."

49 Nā, ka tū a Īhu, ka mea kia karangatia ia.

Ā, karangatia ana e rātou te matapō, ka mea ki a ia, "Kia māia, whakatika; e karanga ana ia ki a koe." 50 Nā, ka whakarērea e ia tōna kākahu, ā, whakatika ana, haere ana ki a Īhu.

51 Nā, ka oho a Īhu, ka mea ki a ia, "He aha tāu e hiahia nā kia meatia e ahau māu?"

Ka kī te matapō ki a ia, "E te Ariki, kia titiro ahau."

52 Ka mea a Īhu ki a ia, "Haere; nā tōu whakapono koe i ora ai." Nā, titiro tonu iho ia, aru ana i a Īhu i te ara.

1 *Matt 19:1f. Sedan gav han sig av därifrån och gick på andra sidan Jordan till Judeens område*10:1på andra sidan Jordan till Judeens områdeDen vanligaste vägen till Jerusalem gick genom Jordandalen (se not till Joh 4:4). Annan översättning: "till Judeens område på andra sidan Jordan".. Folk samlades återigen i skaror omkring honom, och han undervisade dem som han brukade.

2 *Matt 19:3f. Några fariseer kom fram för att pröva honom och frågade honom: "Får en man skilja sig från sin hustru?" 3 Han svarade dem: "Vad har Mose befallt er?" 4 *5 Mos 24:1, Matt 5:31f. De sade: "Mose har tillåtit att mannen skriver ett skilsmässobrev*10:4skilsmässobrevEtt sådant gav kvinnan rätt att gifta om sig efter skilsmässan (5 Mos 24:1f). och skiljer sig."

5 Då sade Jesus till dem: "Det var för att era hjärtan är så hårda som han gav er den föreskriften. 6 *1 Mos 1:27, 5:2. Men från skapelsens början gjorde Gud dem till man och kvinna. 7 Därför ska en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru,8 och de två ska bli ett kött. Så är de inte längre två, utan ett kött.*10:6f 1 Mos 1:27, 2:24.9 Vad Gud har fogat samman ska människan alltså inte skilja åt."

10 När de var hemma igen frågade lärjungarna honom om detta. 11 *Luk 16:18, 1 Kor 7:10f. Han svarade dem: "Den som skiljer sig från sin hustru och gifter sig med en annan begår äktenskapsbrott mot henne.*10:11mot henneMot sin första hustru.12 Och om hon skiljer sig från sin man och gifter sig med en annan, begår hon äktenskapsbrott."

13 *Matt 19:13f, Luk 18:15f. Man bar fram små barn till Jesus för att han skulle röra vid dem. Men lärjungarna visade bort dem. 14 När Jesus såg det, blev han upprörd och sade till dem: "Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, för Guds rike tillhör sådana som de. 15 *Matt 18:3, 1 Kor 14:20. Jag säger er sanningen: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in." 16 Och han tog upp dem i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.

17 *Matt 19:16f, Luk 18:18f. När Jesus skulle vandra vidare, sprang det fram en man som föll på knä för honom och frågade: "Gode Mästare! Vad ska jag göra för att få evigt liv?" 18 Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud. 19 *5 Mos 5:16f. Buden kan du: Du ska inte mörda. Du ska inte begå äktenskapsbrott. Du ska inte stjäla. Du ska inte vittna falskt. Du ska inte ta ifrån någon det som är hans. Hedra din far och din mor."*10:19 2 Mos 20:12f.

20 Mannen sade: "Mästare, allt det har jag hållit sedan jag var ung*10:20sedan jag var ungEn judisk pojke ansågs moraliskt myndig först från tretton års ålder.." 21 *Matt 6:19f, Mark 8:34, Luk 12:33. Jesus såg på honom med kärlek och sade: "Ett saknar du. Gå och sälj allt du äger och ge till de fattiga, så kommer du att ha en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig." 22 Vid de orden mörknade mannen och gick bedrövad bort, för han ägde mycket.

23 Jesus såg sig omkring och sade till sina lärjungar: "Hur svårt är det inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike!" 24 Lärjungarna blev förskräckta över hans ord. Men Jesus sade än en gång till dem: "Mina barn, hur svårt är det inte att komma in i Guds rike! 25 *Ords 11:28, 1 Tim 6:9f, 6:17. Det är lättare för en kamel*10:25en kamelGrek. kámelos. Några handskrifter har kámilos, "rep" (se dock not till Luk 18:25). att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike." 26 Då blev de ännu mer förskräckta och sade till varandra: "Vem kan då bli frälst?" 27 *1 Mos 18:14, Matt 19:26. Jesus såg på dem och sade: "För människor är det omöjligt, men inte för Gud. För Gud är allting möjligt."

28 *Matt 19:27f, Luk 18:28f. Petrus sade till honom: "Vi har lämnat allt och följt dig." 29 Jesus sade: "Jag säger er sanningen: Ingen lämnar hus eller bröder eller systrar eller mor eller far eller barn eller åkrar för min och för evangeliets skull 30 utan att få hundrafalt igen. Här i världen får de hus, bröder, systrar, mödrar, barn och åkrar, mitt under förföljelser, och sedan i den kommande världen evigt liv. 31 Men många som är först ska bli sist, och de som är sist ska bli först."

32 *Matt 20:17f, Mark 8:31, Luk 18:31f. De var nu på väg upp till Jerusalem, och Jesus gick före dem. De var fyllda av bävan, och de som följde med var rädda. Då tog Jesus än en gång med sig de tolv och började berätta för dem vad som skulle hända honom: 33 "Se, vi går upp till Jerusalem, och Människosonen kommer att överlämnas till översteprästerna och de skriftlärda. De ska döma honom till döden och utlämna honom åt hedningarna, 34 som ska håna honom och spotta på honom, gissla och döda honom. Men efter tre dagar kommer han att uppstå."

35 Då kom Jakob och Johannes, Sebedeus söner, fram till Jesus och sade: "Mästare, vi vill att du ger oss vad vi ber dig om." 36 Han sade till dem: "Vad vill ni att jag ska göra för er?" 37 De svarade: "Låt oss få sitta bredvid dig i din härlighet, den ene på din högra sida och den andre på din vänstra."

38 *Matt 20:22, Mark 14:36, Luk 12:50, Joh 18:11. Jesus sade till dem: "Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den bägare*10:38dricka den bägareEn bild för Guds dom (jfr Jes 51:17, Jer 21:15f, Mark 14:36, Upp 16:19). som jag dricker? Eller döpas med det dop som jag döps med?" 39 *Apg 12:2. De svarade: "Det kan vi." Jesus sade till dem: "Ni ska få dricka den bägare som jag dricker och döpas med det dop som jag döps med. 40 Men platserna på min högra och min vänstra sida är det inte min sak att ge bort. De ska ges åt dem som de är beredda för."

41 När de tio andra fick höra det, blev de upprörda över Jakob och Johannes. 42 *Luk 22:25f. Då kallade Jesus till sig dem och sade: "Ni vet att de som anses vara folkens ledare beter sig som herrar över dem och att deras stormän härskar över dem. 43 *Matt 20:26, Mark 9:35. Men så är det inte hos er. Nej, den som vill vara störst bland er ska vara de andras tjänare, 44 och den som vill vara främst bland er ska vara allas slav. 45 Människosonen har inte kommit för att bli betjänad, utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många*10:45mångaEn anspelning på Jes 53:12, i betydelsen alla människor.."

46 *Matt 20:29f, Luk 18:35f. De kom fram till Jeriko. Och när Jesus lämnade Jeriko med sina lärjungar och en stor folkskara, satt det en blind tiggare vid vägen, Bartimeus, son till Timeus. 47 När han fick höra att det var Jesus från Nasaret som kom, började han ropa: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!" 48 Många sade åt honom strängt att vara tyst, men han ropade bara ännu högre: "Davids son, förbarma dig över mig!"

49 Jesus stannade och sade: "Kalla hit honom!" De gjorde det och sade till den blinde: "Lugn! Res dig, han kallar på dig." 50 Då kastade mannen av sig manteln, hoppade upp och kom fram till Jesus, 51 och Jesus frågade honom: "Vad vill du att jag ska göra för dig?" Den blinde sade: "Rabbuni, gör så att jag kan se igen!" 52 Jesus sade: "Gå, din tro har frälst dig." Och genast fick han sin syn och följde Jesus på vägen.