1 Nā, kia rua ake ngā rā ko te Kapenga me te Hākari o te Taro Rēwenakore. Nā, ka rapu ngā tohunga nui me ngā karaipi i tētahi tinihanga e mau ai ia, e whakamatea ai. 2 I mea hoki rātou, "Kauaka i te hākari, kei ngangau te iwi."
3 Ā, i a ia i Petani i te whare o Haimona repera, i a ia anō e noho ana ka haere mai tētahi wahine me tētahi pouaka kōhatu, kī tonu i te hinu kakara, he tino nara, he mea utu nui; ā, wāhia ana e ia te pouaka kōhatu, ringihia ana ki tōna mātenga.
4 I riri anō ētahi i roto i a rātou, i mea, "Hei aha tēnei maumau o te hinu kakara? 5 Maha atu hoki i te toru rau ngā pene te utu me i hokona tēnei hinu, nā, ka hoatu ki te hunga rawakore." Nā, ka amuamu rātou ki a ia.
6 Ka mea atu a Īhu, "Waiho atu ū āna! He aha tā koutou e whakapāwerawera nā i a ia? He mahi pai tāna i mea nei ki ahau. 7 Kei a koutou tonu hoki te hunga rawakore i ngā wā katoa, hei atawhaitanga hoki rātou mā koutou i ngā wā e pai ai koutou; e kore ia ahau e noho tonu ki a koutou. 8 Kua mahia e ia te mea e taea e ia; kua whakawahia e ia i mua nei tōku tinana mō te tanumanga. 9 He pono tāku e mea nei ki a koutou, Ko ngā wāhi katoa o te ao e kauwhautia ai tēnei rongopai, ka kōrerotia anō tā tēnei wahine i mea ai, hei whakamahara ki a ia."
10 Nā, ka haere a Hūrā Ikariote, tētahi o te tekau mā rua, ki ngā tohunga nui, ki te tuku i a ia ki a rātou. 11 Ā, nō ka rongo rātou, ka hari, ka whakaae kia hoatu he moni māna. Nā, ka rapu ia ki te wā pai e tukua ai ia.
12 Ā, i te rā tuatahi o te Taro Rēwenakore, i te wā e patua ai te Kapenga, ka mea āna ākonga ki a ia, "Ko hea koe pai ai kia haere mātou ki te taka, kia kai ai koe i te Kapenga?"
13 Nā, ka tonoa e ia tokorua o āna ākonga, ka mea ki a rāua, "Haere ki te pā, ā, ka tūtaki mai ki a kōrua he tangata e mau ana i te tahā wai: haere i muri i a ia. 14 Ā, ka mea ki te tangata o te whare e tomo ai ia, ‘E mea ana te Kaiwhakaako, "Kei hea te rūma e kai ai mātou ko āku ākonga i te Kapenga?" ’ 15 Ā, māna tonu e whakaatu ki a kōrua he rūma nui i runga, oti rawa te whāriki, te whakapai. Hei reira taka ai mā tātou."
16 Nā, haere ana āna ākonga, ā, nō te taenga ki te pā, ka kite i tāna i kōrero ai ki a rāua; ā, takā ana e rāua te Kapenga.
17 Ā, nō ka ahiahi, ka haere atu ia me te tekau mā rua. 18 I a rātou e noho ana, e kai ana, ka mea a Īhu, "He pono tāku e mea nei ki a koutou, Ko tētahi o koutou, kei tōku taha nei e kai ana, māna ahau e tuku."
19 Nā, ka pā te pōuri ki a rātou, ka kī takitahi ki a ia, "Ko ahau koia?"
20 Nā, ka mea ia ki a rātou, "Ko tētahi o te tekau mā rua, ko ia e toutou tahi nei māua ki te rīhi. 21 E haere ana te Tama a te tangata, e pērā ana me te mea i tuhituhia mōna; otiia, auē te mate mō te tangata e tukua ai te Tama a te tangata! He mea pai kē mō taua tangata me i kaua ia e whānau."
22 Ā, i a rātou e kai ana, ka mau ia ki te taro, ā, ka mutu te whakapai, ka whawhati, nā, ka hoatu ki a rātou, ka mea, "Tangohia, kainga: ko tōku tinana tēnei."
23 Nā, ka mau ia ki te kapu, ā, ka mutu te whakawhetai, ka hoatu ki a rātou; ā, ka inumia e rātou katoa.
24 Ā, ka mea ia ki a rātou, "Ko ōku toto ēnei, ko ō te kawenata hou, e whakahekea ana mō te tini. 25 He pono tāku e mea nei ki a koutou, E kore ahau e inu atu anō i te hua o te wāina, kia taea rā anō taua rā e inumia houtia ai e ahau i te rangatiratanga o te Atua."
26 Ā, nō ka mutu tā rātou hīmene, ka haere rātou ki Maunga Ōriwa.
27 Kātahi a Īhu ka mea ki a rātou, "Ko koutou katoa nā ka hē. Kua oti hoki te tuhituhi:
‘Ka patua e ahau te hēpara,
ā, ko ngā hipi ka whakamararatia.’
28 Otirā, muri iho i tōku aranga, ka haere ahau i mua i a koutou ki Karirī."
29 Nā, ka mea a Pita ki a ia, "Ahakoa hē te katoa, ko ahau e kore!"
30 Ā, ka mea a Īhu ki a ia, "He pono tāku e mea nei ki a koe, ko ākuanei, i tēnei pō anō, i te mea kāhore anō kia rua ngā tangihanga o te tīkaokao, ka toru āu whakakorenga i ahau."
31 Kātahi, ka tino ārita rawa tāna meatanga atu, "Ahakoa kua takoto te tikanga kia mate tahi au me koe, e kore ahau e whakakāhore i a koe." I pērā anō te kōrero a rātou katoa.
32 Ā, ka tae rātou ki tētahi wāhi, e huaina ana ko Kehemane. Nā, ka mea atu ia ki āna ākonga, "Hei konei koutou noho ai, kia īnoi ahau." 33 Nā, ka mau ia ki a Pita rātou ko Hēmi, ko Hoani, ā, ka tīmata te koera, te tūmatatenga; 34 nā, ka mea ia ki a rātou, "Kei te tino pēhia tōku wairua e te pōuri, tata pū ki te mate; noho iho koutou i konei, kia mataara."
35 Nā, ka haere ia ki pahaki tata atu, ka hinga ki te whenua, ka īnoi, me kāhore e āhei kia pahemo atu tēnei hāora i a ia. 36 Ā, ka mea ia, "E Apa, e Pā, ka taea e koe ngā mea katoa; tangohia atu tēnei kapu i ahau. Otiia, kaua e waiho i tāku e pai ai, engari, i tāu."
37 Nā, ka haere ia, ka rokohanga atu e moe ana rātou, ā, ka mea ia ki a Pita, "E Haimona, kei te moe ia koe? E kore rānei e taea e koe te mataara kia kotahi hāora? 38 Kia mataara, me te īnoi, kei uru koutou ki te whakamātautauranga. Kei te hihiko te wairua, ko te kikokiko ia kei te ngoikore."
39 Nā, ka haere atu anō ia, ka īnoi, me te whakahua i aua kupu anō. 40 Nā, ka hoki mai anō ia, ka rokohanga e moe ana rātou, he nui hoki te taimaha o ō rātou kanohi; ā, kīhai rātou i mātau ki tā rātou e whakahoki ai ki a ia.
41 Nā, haere ana anō ia, ko te toru o ngā haerenga, ka mea ki a rātou, "E moe rā, whakatā i a koutou? Heoi rā, kua taea te hāora; nā, ka tukua te Tama a te tangata ki ngā ringa o te hunga hara. 42 Maranga, ka haere tātou; nā, ka tata te kaituku i ahau."
43 Nā, inamata, i a ia tonu e kōrero ana, kua puta a Hūrā, tētahi o te tekau mā rua, me te tini o te tangata, me ngā hoari, me ngā patu, i ahu mai i ngā tohunga nui, i ngā karaipi, i ngā kaumātua.
44 Nā, kua oti tētahi tohu te whakarite ki a rātou e tōna kaituku; i mea ia, "Ko tāku tangata e kihi ai, ko ia tērā; hopukina, kia mau te ārahi atu." 45 Nā, i tōna taenga mai, tika tonu ki a ia, ka mea, "E Rapi!" ā, kihi ana i a ia. 46 Nā, ka mau ō rātou ringa ki a ia, ā, hopukina ana ia. 47 Nā, ka unuhia e tētahi o te hunga e tū ana i reira tāna hoari, hāua iho e ia te pononga a te tohunga nui, poroa ana tōna taringa.
48 Nā, ka whakahoki a Īhu, ka mea ki a rātou, "He tāhae ahau, i haere mai ai koutou me ngā hoari, me ngā patu, ki te hopu i ahau? 49 I a koutou ahau e whakaako ana i te temepara i tēnā rā, i tēnā rā, ā, kīhai koutou i hopu i ahau. Otirā, i mahia tēnei mea kia rite ai ngā karaipiture." 50 Nā, whakarere ana rātou katoa i a ia, oma ana.
51 Nā, tērā tētahi taitamariki i aru tahi mai me ia, takaia ai he kākahu rīnena ki runga ake i tōna kirikau. Nā, ka hopukina ia e rātou, 52 otirā, i whakarērea atu e ia te kākahu rīnena, ā, oma tahanga atu ana.
53 Nā, ka ārahina atu e rātou a Īhu ki te tino tohunga: ā, ka huihui mai ki a ia ngā tohunga nui katoa, ngā kaumātua me ngā karaipi. 54 Nā, tērā a Pita te aru rā i a ia i tawhiti, tae noa ki roto, ki te marae o te tino tohunga; ā, tērā te noho rā me ngā kaimahi, pāinaina ai i a ia i te taha o te ahi.
55 Nā, i rapu ngā tohunga nui me te rūnanga katoa i te kōrero mō Īhu, e whakamatea ai; heoi, kīhai i kitea. 56 He tokomaha hoki ngā kaiwhakapae teka mōna, otiia, kīhai i rite ā rātou kōrero.
57 Nā, ka whakatika ētahi, ka whakapae teka ki a ia, ka mea, 58 "I rongo mātou ki a ia e mea ana, ‘Māku e whakahoro tēnei whare tapu i hangā nei e te ringa, ā, kia toru ngā rā ka hangā e ahau tētahi atu, ehara i te ringa i mahi.’ " 59 Ā, ahakoa tērā kīhai ā rātou kōrero i riterite.
60 Nā, ka whakatika te tohunga nui i waenganui, ka ui ki a Īhu, ka mea, "Kāhore āu kupu? He aha tā ēnei e whakaatu nei mōu?"
61 Heoi, kīhai ia i kuihi, kāhore hoki he kupu i whakahokia e ia. Nā, ka ui anō te tino tohunga ka mea ki a ia, "Ko koe rānei a te Karaiti, te Tama a tērā e Whakapaingia nei?"
62 Ka mea a Īhu ki a ia, "Ko ahau ia, ā, tērā koutou e kite i te Tama a te tangata e noho ana i te ringa matau o te kaha, e haere mai ana me ngā kapua o te rangi."
63 Kātahi, ka haehae te tino tohunga i ōna kākahu, ka mea, "Hei aha atu mā tātou ētahi kaiwhakaatu anō? 64 Kua rongo koutou ki te kohukohu. E pēhea ana ō koutou whakaaro?"
Nā, ka whakaae rātou katoa ka tika te mate mōna. 65 Kātahi, ka anga ētahi, ka tuwha ki a ia, ka ārai i tōna kanohi, ka kuru i a ia, ā, ka mea ki a ia, "Poropiti mai!" Ā, ka pakipakia ia e ngā kaimahi ki ō rātou ringa.
66 Ā, i a Pita i te marae i raro, ka haere mai tētahi o ngā kōtiro a te tino tohunga. 67 Ā, i tōna kitenga i a Pita e pāinaina ana, ka titiro atu ki a ia, ā, ka mea, "Ko koe anō tētahi i te tangata o Nahareta, arā i a Īhu."
68 Otirā, ka whakakāhore ia, ka mea, "Kāhore rawa ahau i mātau, i mārama rānei ki tāu e kōrero mai nā." Nā, ka puta atu ia ki te whakamahau, ā, ka tangi te tīkaokao.
69 Ā, ka kite te kōtiro i a ia, ka anga anō, ka kōrero ki te hunga e tū tata ana, "Nō rātou hoki tēnei." 70 Otirā, ka whakakāhore anō ia.
Ā muri tata iho ka kōrero anō ki a Pita te hunga e tū tata ana, "He pono ko koe tētahi o rātou; nō Karirī hoki koe."
71 Kātahi ia ka tīmata te kanga, te oati, "Kāhore ahau e mātau ki tēnā tangata e kōrero nā koutou."
72 I reira ka tangi anō te tīkaokao, ko te tuarua o ngā tangihanga. Nā, ka mahara a Pita ki te kupu i kōrero ai a Īhu ki a ia, "E kore e tuarua te tangi o te tīkaokao, ka toru āu whakakāhoretanga i ahau." Ā, ka whakaaroa iho e ia, nā, ka tangi.
1 2 Mos 12:2f, Matt 26:1f, Luk 22:1f. Det var nu två dagar kvar till påsken14:1påskenHebr. pésachbetyder "passera", "skona" (2 Mos 12:13), och firas till minne av Israels räddning ur Egypten. I fullmånens sken den 14:e Nisan (mars-april) åt man det offrade påskalammet och firade sedan "det osyrade brödets högtid" i sju dagar (2 Mos 12:17). och det osyrade brödets högtid. Översteprästerna och de skriftlärda sökte efter ett sätt att gripa Jesus med list och döda honom. 2 Men de sade: "Inte under högtiden, då kan det bli upplopp bland folket."
3 Matt 26:6f, Joh 12:1f. När Jesus var i Betania14:3Betaniakan översättas "fattighuset" (jfr vers 5 och 7). och låg till bords i Simon den spetälskes hus, kom det en kvinna som hade en alabasterflaska med dyrbar äkta nardusolja14:3dyrbar äkta nardusoljaDen väldoftande nardusoljan importerades ända från Himalayas sluttningar och var därför mycket dyr. 300 denarer (vers 5) motsvarade en hel årslön för arbetaren.. Hon bröt upp flaskan och hällde ut oljan över hans huvud. 4 Några blev upprörda och sade till varandra: "Varför detta slöseri med oljan? 5 Den kunde man ha sålt för mer än tre hundra denarer och gett till de fattiga." Och de grälade på henne.
6 Men Jesus sade: "Låt henne vara! Varför besvärar ni henne? Hon har gjort en god gärning mot mig. 7 De fattiga har ni alltid hos er, och ni kan göra gott mot dem när ni vill. Men mig har ni inte alltid. 8 Hon har gjort vad hon kunde, hon har i förväg smort min kropp för begravningen14:8smort min kropp för begravningenJesus knyter an till seden att behandla den som dött med väldoftande ämnen före begravningen (jfr Joh 19:39f).. 9 Jag säger er sanningen: Överallt i hela världen där evangeliet förkunnas ska man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne."
10 Matt 26:14f, Luk 22:3f. Men Judas Iskariot, en av de tolv, gick bort till översteprästerna för att utlämna Jesus åt dem. 11 När de hörde det, blev de glada och lovade att ge honom pengar. Sedan sökte han efter ett lämpligt tillfälle att förråda honom.
12 2 Mos 12:3f, 14f, Matt 26:17f, Luk 22:7f. På första dagen i det osyrade brödets högtid, när man slaktade påskalammet, frågade hans lärjungar honom: "Vart vill du att vi ska gå och göra i ordning så att du kan äta påskalammet?" 13 Då sände han i väg två av sina lärjungar och sade till dem: "Gå in i staden. Där ska ni mötas av en man som bär en vattenkruka14:13en man som bär en vattenkrukaNormalt en kvinnlig uppgift (jfr 1 Mos 24:11, Joh 4:7). Kanske tillhörde mannen esseerna, en from munkliknande grupp inom judendomen.. Följ honom. 14 Där han går in ska ni säga till husets ägare: Mästaren frågar: Var är mitt gästrum där jag kan äta påskalammet med mina lärjungar? 15 Då ska han visa er en stor sal på övervåningen som står inredd14:15inreddmed textilier och liggmöbler för måltiden. Vid finare måltider, som vid påsk, åt man på grekiskt manér halvliggande på divaner, stödd på vänster armbåge. och färdig. Gör i ordning för oss där." 16 Lärjungarna gick och kom in i staden, och de fann att det var som Jesus hade sagt. Och de gjorde i ordning påskalammet.
17 Matt 26:20f, Luk 22:14, 21f. När det blev kväll kom Jesus dit med de tolv. 18 Ps 41:10, Joh 13:21. Medan de låg till bords och åt, sade Jesus: "Jag säger er sanningen: En av er kommer att förråda mig, en som äter med mig." 19 Då blev de bedrövade och frågade honom en efter en: "Det är väl inte jag?" 20 Jesus svarade dem: "Det är en av de tolv, den som doppar i skålen tillsammans med mig. 21 Människosonen går bort som det står skrivet om honom, men ve den människa genom vilken Människosonen blir förrådd! Det hade varit bättre för den människan att aldrig ha blivit född."
22 Matt 26:26f, Luk 22:19f, 1 Kor 11:23f. Medan de åt tog Jesus ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: "Ta detta, det är min kropp." 23 Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem, och de drack alla ur den. 24 Och han sade till dem: "Detta är mitt blod, förbundsblodet, som blir utgjutet för många. 25 Jag säger er sanningen: Jag ska inte dricka av vinstockens frukt förrän den dag då jag dricker det nytt i Guds rike."
26 Matt 26:30f. När de sedan hade sjungit lovsången, gick de ut till Olivberget.14:26lovsångenPs 115-118 som sjungs vid slutet av varje judisk påskmåltid.
27 Joh 16:32. Jesus sade till dem: "Ni kommer alla att överge mig. Det står skrivet: Jag ska slå herden, och fåren ska skingras.14:27 Sak 13:7.28 Mark 16:7. Men när jag har uppstått, ska jag gå före er till Galileen."
29 Luk 22:33, Joh 13:37f. Då sade Petrus till honom: "Även om alla andra överger dig, så ska jag inte göra det." 30 Mark 14:72. Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: Just denna natt, innan tuppen gal två gånger, kommer du att tre gånger förneka mig." 31 Men Petrus försäkrade ännu ivrigare: "Även om jag måste dö med dig kommer jag aldrig att förneka dig!" Samma sak sade alla de andra också.
32 Matt 26:36f, Luk 22:39f, Joh 18:1. De kom till en plats som kallas Getsemane14:32GetsemaneOlivlund strax öster om Jerusalem. Hebr. gat shémen betyder "oljepress".. Jesus sade till sina lärjungar: "Sätt er här medan jag ber." 33 Han tog med sig Petrus, Jakob och Johannes, och han greps av bävan och ångest 34 Joh 12:27. och sade till dem: "Min själ är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna här och vaka."
35 Han gick lite längre fram och föll ner på marken och bad att om möjligt få bli förskonad från denna stund. 36 Joh 6:38, Hebr 5:7. Han sade: "Abba14:36AbbaArameiska för "far", ett förtroligt tilltalsord (jfr Rom 8:15, Gal 4:6)., Far! Allt är möjligt för dig. Ta den här bägaren ifrån mig. Men inte som jag vill, utan som du vill."
37 När Jesus kom tillbaka fann han att de sov. Då sade han till Petrus: "Simon, sover du? Kunde du inte vaka en enda timme? 38 Gal 5:17, 1 Petr 5:8. Vaka och be att14:38be attAnnan översättning: "be så att". ni inte kommer i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt." 39 Han gick bort igen och bad med samma ord.
40 När han kom tillbaka fann han återigen att de sov. Deras ögon var tunga av sömn, och de visste inte vad de skulle svara honom.
41 Sedan kom han tillbaka för tredje gången och sade till dem: "Sover ni än och vilar er?14:41Sover ni än och vilar er?Annan översättning: "Sov ni vidare och vila er!". Det räcker, stunden har kommit. Nu överlämnas Människosonen i syndarnas händer. 42 Res på er, nu går vi. Han som förråder mig är här."
43 Matt 26:47f, Luk 22:47f, Joh 18:2f. Medan han ännu talade kom Judas, en av de tolv, och med honom en folkhop med svärd och påkar från översteprästerna och de skriftlärda och de äldste. 44 Förrädaren hade avtalat ett tecken med dem och sagt: "Den jag kysser är det. Grip honom och för bort honom under säker bevakning." 45 När Judas kom, gick han genast fram till Jesus och sade: "Rabbi!" och kysste honom. 46 Då grep de Jesus och höll fast honom.
47 Matt 26:51f, Luk 22:49f, Joh 18:10f. Men en av dem som stod bredvid drog sitt svärd och slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom örat. 48 Matt 26:55f, Luk 22:52f. Och Jesus sade till dem: "Som mot en rövare har ni gått ut med svärd och påkar för att gripa mig. 49 Jag har varit hos er i templet varje dag och undervisat utan att ni grep mig. Men Skrifterna skulle uppfyllas." 50 Matt 26:56. Då övergav alla honom och flydde.
51 En ung man, klädd i ett linneskynke14:51linneskynkeEtt löst sittande sovplagg. över bara kroppen, följde efter Jesus. Honom grep de tag i, 52 men han lämnade linneskynket kvar och flydde därifrån naken.
53 Matt 26:57f, Luk 22:54f, Joh 18:12f. De förde Jesus till översteprästen, och där samlades alla översteprästerna och de äldste och de skriftlärda.14:53alla översteprästernaSe not till Matt 2:4, Luk 3:2.54 Petrus följde efter Jesus på avstånd ända in på översteprästens gård. Där satt han sedan bland rättstjänarna och värmde sig vid elden.
55 Matt 26:59f, Luk 22:66f. Översteprästerna och hela Stora rådet försökte få fram ett vittnesmål mot Jesus för att kunna döma honom till döden, men de fann inget. 56 Många vittnade falskt mot honom, men deras vittnesmål stämde inte överens14:56deras vittnesmål stämde inte överensDet krävdes två samstämmiga vittnesmål för att dödsstraff skulle kunna utdömas (5 Mos 17:6, 19:15). För rättssäkerhetens skull förhördes vittnena vanligtvis separat.. 57 Då trädde några fram och vittnade falskt mot honom och sade: 58 Mark 15:29, Joh 2:19f. "Vi har hört honom säga: Jag ska riva ner det här templet som är gjort av människohand, och på tre dagar bygga upp ett annat som inte är gjort av människohand." 59 Men inte heller denna gång stämde deras vittnesmål överens.
60 Då reste sig översteprästen och steg fram och frågade Jesus: "Svarar du inte på vad de vittnar mot dig?" 61 Jes 53:7. Men Jesus var tyst och svarade inte. Återigen frågade översteprästen honom: "Är du Messias, den Välsignades son?" 62 Ps 110:1, Dan 7:13, Mark 13:26. Jesus svarade: "Jag Är14:62Jag ÄrAnspelning på det högsta gudsnamnet Jhvh, "Jag Är" (jfr 2 Mos 3:14, Joh 8:24 med not).. Och ni ska få se14:62seMänniskosonen sitta på Maktens högra sida och komma bland himlens molnMed dessa ord identifierar sig Jesus, den jordiske Människosonen (Matt 26:45 etc), med den gudomliga Messiasgestalten i Dan 7:13 och Ps 110:1. Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma bland himlens moln."
63 Då rev översteprästen sönder sina kläder och sade: "Behöver vi några fler vittnen?14:63rev … sönder sina kläderEtt uttryck för fasa och sorg (jfr t ex 1 Mos 37:29). Enligt lagen var översteprästen förbjuden att göra så (3 Mos 21:10).64 Joh 19:7. Ni har hört hädelsen! Vad anser ni?" Alla dömde honom skyldig till döden. 65 Jes 50:6, Luk 22:63f. Några började spotta på honom, täckte över hans ansikte och slog honom med knytnävarna och sade: "Profetera!" Och rättstjänarna tog emot honom med slag i ansiktet.
66 Matt 26:69f, Luk 22:55f, Joh 18:16f, 25f. Medan Petrus var nere på gården kom en av översteprästens tjänsteflickor dit. 67 När hon fick se Petrus där han satt och värmde sig, såg hon på honom och sade: "Du var också med den där Jesus från Nasaret." 68 Men han nekade: "Jag vet inte vad du pratar om, jag förstår inte." Han gick ut på yttergården. Då gol tuppen.14:68Då gol tuppenVissa handskrifter saknar dessa ord.
69 Tjänsteflickan såg honom och sade igen till dem som stod där: "Han är en av dem." 70 Men Petrus nekade igen. Strax därefter sade de som stod där återigen till Petrus: "Visst är du en av dem. Du är ju galilé!" 71 Men han började förbanna och svära: "Jag känner inte den där mannen som ni talar om!" 72 Och strax gol tuppen för andra gången.
Då kom Petrus ihåg orden som Jesus hade sagt till honom: "Innan tuppen gal två gånger ska du tre gånger förneka mig." Och han brast i gråt.