1 Nā, ka tīmata anō ia te whakaako i te taha o te moana. He nui hoki te tangata i huihui ki a ia, nō ka eke ia ki runga ki te kaipuke, ka noho ki te moana; i uta te mano katoa i te taha o te moana. 2 Ā, he maha āna mea i whakaako ai ki a rātou, he mea whakarite, i mea hoki ki a rātou i a ia e ako ana:

3 "Whakarongo! Nā, i haere atu te kairui ki te rui. 4 Ā, i a ia e rui ana, ka ngahoro ētahi ki te taha o te ara, ā, ko te rerenga mai o ngā manu o te rangi, nā, kainga ake. 5 Ko ētahi i ngahoro ki te wāhi kāmaka, ki te wāhi kīhai i nui te oneone; ā, pīhi tonu ake, kāhore hoki i hōhonu te oneone. 6 Ā, nō te whitinga o te rā, ngaua iho; ā, nō te mea kāhore he pūtake, memenge noa iho. 7 Ko ētahi i ngahoro ki roto ki ngā tātarāmoa, ā, nō te tupunga ake o ngā tātarāmoa, kōwaowaotia ana ngā purapura, ā, kore ake he hua. 8 Ko ētahi i ngahoro ki te oneone pai, ā, whai hua ana; ka tupu, ka nui, ka ea ake, nō ētahi e toru tekau, nō ētahi e ono tekau, nō ētahi kotahi rau."

9 I mea anō ia ki a rātou, "Ki te whai taringa tētahi hei whakarongo, kia rongo ia."

10 Nā, ka mahue ko ia anake, ka ui ki a ia ōna hoa me te tekau mā rua ki taua kupu whakarite. 11 Ka mea ia ki a rātou: "Kua hoatu ki a koutou te mātauranga ki te mea ngaro o te rangatiratanga o te Atua; ki te hunga ia o waho e rā rototia ana ngā mea katoa i te kupu whakarite, 12 mō,

‘Te titiro rawa atu rātou, nā, e kore e kite;

rongo rawa, nā, e kore e mātau;

kei tahuri, ā, ka murua ō rātou hara.’ "

13 I mea anō ia ki a rātou, "Kāhore rānei koutou e mātau ki tēnei kupu whakarite? Ā, me pēhea ka mātau ai koutou ki ngā kupu whakarite katoa? 14 Ko te kairui e rui ana i te kupu. 15 Ko ēnei te hunga i te taha o te ara, i te wāhi e ruia ana te kupu; i tō rātou rongonga, nā, haere tonu mai a Hātana, kapohia ake te kupu i ruia ki ō rātou ngākau. 16 Ko ēnei anō te hunga i ngā purapura i ngā wāhi kāmaka; ko te hunga, i tō rātou rongonga ai i te kupu, hohoro tonu te tango, hari tonu. 17 Nā, kāhore ō rātou pakiaka, ka whakapakari kau noa; heoi, i te pānga o te whakapāwera, o te whakatoi rānei mō te kupu, hē tonu iho. 18 Nā, ko ēnei te hunga i ngā purapura i roto i ngā tātarāmoa; ko ngā mea i rongo ki te kupu, 19 ā, i te putanga o te whakaaro ki tēnei ao, o te hangarau o ngā taonga, o ngā hiahia ki ērā atu mea, kōwaowaotia iho te kupu, ā, kore ake he hua. 20 Nā, ko ēnei te hunga i ngā purapura i te oneone pai: ko te hunga e rongo ana ki te kupu, ā, tango ana, ā, whai hua ana, o ētahi e toru tekau, o ētahi e ono tekau, o ētahi kotahi rau."

21 I mea anō ia ki a rātou, "Ko raro koia i te mēhua whakatū ai i te rama, ina mauria mai, ko raro rānei i te moenga? He teka ianei me whakatū ki runga ki te tūranga? 22 E kore hoki tētahi mea i huna e mahue te whakakite; kāhore hoki tētahi mea i huna, engari, kia puta ki te māramatanga. 23 Ki te mea he taringa o tētahi hei whakarongo, kia rongo ia."

24 I mea anō ia ki a rātou, "Kia tūpato ki tā koutou e rongo ai; ko te mēhua hoki e mēhua ai koutou, hei mēhua anō tēnā ki a koutou; ā, ka tāpiritia anō he mea mā koutou, mā ngā kaiwhakarongo. 25 Ki te whai mea hoki tētahi, ka hoatu anō ki a ia; ki te kāhore he mea a tētahi, ka tangohia i a ia āna ake."

26 I mea anō ia, "I rite hoki te rangatiratanga o te rangi ki te tangata i makā e ia he purapura ki te oneone; 27 ā, ka moe, ka ara, i te pō, i te ao, me te tupu anō tērā te purapura, tē mātau ia nā te aha. 28 E hua ana hoki te whenua i tōna kaha ake anō; ko te rau ki mua, ko reira te puku, muri iho ko te wīti pakari i roto i te puku. 29 Otirā, ka rite ngā hua, hohoro tonu tāna tuku atu i tāna toronaihi, kua taea hoki te kotinga."

30 I mea anō ia, "Me whakarite e tātou te rangatiratanga o te Atua ki te aha? He aha oti te kupu whakarite hei whakaahua atu mā tātou? 31 E rite ana ki te pua nanī, i tōna whakatōkanga ki te whenua, ko te iti rawa ia o ngā purapura katoa i runga i te whenua. 32 Otirā, ka oti te whakatō, ka tupu, ka nui ake i ngā otaota katoa, ā, ka nunui ōna manga; nō ka noho ngā manu o te rangi i tōna taumarumarutanga iho."

33 Nā, he maha āna kupu whakarite pērā, i kōrerotia ai e ia te kupu ki a rātou, ko ā rātou i āhei ai te whakarongo. 34 Ā, heoi āna kupu ki a rātou he kupu whakarite anake; otiia, ka noho ko rātou anake, ka whakaaturia e ia ngā mea katoa ki āna ākonga.

35 Nā, i taua rā, i te ahiahi, ka mea ia ki a rātou, "Tātou ka whakawhiti ki tāwāhi." 36 Nā, ka mahue iho te mano, ka mauria ia e rātou, i runga tonu anō ia i te kaipuke. I a ia anō ētahi atu kaipuke. 37 Nā, ko te putanga o tētahi hau, he tūpuhi, ā, eke ana ngā ngaru ki runga ki te kaipuke, ā, tomo noa. 38 Nā, ko ia i te kei i runga i te urunga e moe ana; ā, ka whakaara rātou i a ia, ka mea ki a ia, "E te Kaiwhakaako, kāhore ōu manawapā ki a tātou ka ngaro?"

39 Nā, ka ara ia, ā, rīria iho e ia te hau, ka mea ia ki te moana, "Kāti, whakamutua." Nā, māriri tonu iho te hau, takoto ana he marino nui.

40 Kātahi ia ka mea ki a rātou, "He aha tā koutou e mataku nei? He aha koutou tē whakapono ai?"

41 Nā, ka mataku whakaharahara rātou, ka mea tētahi ki tētahi, "Ko wai tēnei, inā ka rongo rawa te hau me te moana ki a ia?"

1 *Matt 13:1. Sedan började han undervisa vid sjön igen. Då samlades så mycket folk runt honom att han steg i en båt och satt i den ute på sjön medan allt folket stod på stranden. 2 *Luk 8:4. Han lärde dem mycket i liknelser, och i sin undervisning sade han till dem:

3 *Matt 13:3f, Luk 8:5f. "Lyssna! En såningsman gick ut för att så. 4 När han sådde föll en del vid vägen, och fåglarna kom och åt upp det. 5 En del föll på stenig mark där det inte hade mycket mylla, och det kom upp snabbt eftersom det inte hade djup jord. 6 Men när solen steg sveddes det, och eftersom det saknade rot vissnade det bort. 7 En del föll bland tistlar, och tistlarna sköt upp och kvävde det så att det inte gav någon skörd. 8 Men en del föll i god jord, och det sköt upp och växte och gav skörd, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt*4:8hundrafaltEn övernaturligt rik skörd (jfr 1 Mos 26:12). I förmodern tid har svenska skördar normalt gett mindre än tiofalt jämfört med utsädet.." 9 Och han sade: "Hör, du som har öron att höra med!"

10 *Matt 13:10f, Luk 8:9f. När han blev ensam, frågade de tolv och de andra som var med honom om liknelserna. 11 Då sade han till dem: "Ni har fått del i Guds rikes hemlighet. Men de som står utanför får allt i liknelser, 12 *Jes 6:9f, Joh 12:40, Apg 28:26f. för att de ska se och se och ändå inte se, och höra och höra och ändå inte förstå, så att de inte vänder om och får förlåtelse."*4:12 Jes 6:9-10.

13 Han sade sedan till dem: "Förstår ni inte den här liknelsen? Hur ska ni då kunna förstå några liknelser alls? 14 Såningsmannen sår ordet. 15 De vid vägen är de hos vilka ordet sås, men när de hör det kommer genast Satan och tar bort ordet som är sått i dem. 16 De som sås på stenig mark är de som genast tar emot ordet med glädje när de hör det, 17 men de har ingen rot inom sig utan tror bara för en tid. När de sedan möter lidande eller förföljelse för ordets skull så kommer de genast på fall. 18 Hos andra sås säden bland tistlar. Det är de som hör ordet, 19 *Mark 10:23, 1 Tim 6:9. men världsliga bekymmer, bedräglig rikedom och begär efter annat kommer in och kväver ordet så att det blir utan frukt. 20 Men de hos vilka säden faller i god jord, det är de som hör ordet och tar emot det och bär frukt, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt."

21 *Matt 5:15, Luk 8:16f, 11:33. Han sade också till dem: "Ett ljus*4:21Ett ljusTraditionell översättning. Troligen en oljelampa (vaxljus uppfanns först senare). bärs väl inte in för att sättas under skäppan*4:21skäppanEtt sädesmått om ca 9 liter. eller under bänken*4:21bänkenAnnan översättning: "sängen" eller "divanen".? Sätter man det inte på hållaren? 22 *Matt 10:26, Luk 12:2. Det finns inget dolt som inte ska uppenbaras, och inget gömt som inte ska bli synligt. 23 Hör, du som har öron att höra med!"

24 *Matt 7:2. Och han sade: "Var noga med vad ni hör! Med det mått som ni mäter med ska det mätas upp åt er. Och ännu mer ska ni få, 25 *Matt 25:29, Luk 19:26. för den som har ska få, men den som inte har ska bli fråntagen också det han har."

26 Jesus sade: "Guds rike är som när en man sår säd i jorden. 27 Han sover och stiger upp, natt blir dag och säden växer och skjuter i höjden, han vet inte hur. 28 Av sig själv ger jorden gröda: först strå, sedan ax och sedan moget vete i axet. 29 Och när grödan är mogen låter han genast skäran gå, för skördetiden är inne."

30 *Matt 13:31f, Luk 13:18f. Han sade också: "Vad ska vi likna Guds rike vid? Vilken liknelse ska vi använda? 31 Det är som ett senapskorn*4:31senapskornDet minsta (1-2 mm) av alla frön som såddes av jordbrukare i Israels land. Senapsplantan (brassica nigra) kan fullvuxen nå en höjd av nästan tre meter.. När man sår det är det minst av alla frön på jorden. 32 Men när det blivit sått, växer det upp och blir större än alla andra köksväxter och får så stora grenar att himlens fåglar kan bygga bo i dess skugga."

33 Med många sådana liknelser predikade han ordet för dem, på ett sådant sätt att de kunde förstå*4:33på ett sådant sätt att de kunde förståAnnan översättning: "så mycket som de klarade att höra".. 34 *Matt 13:34. Han talade bara i liknelser till dem. Men när han var ensam med sina lärjungar förklarade han allt.

35 *Matt 8:18, 23f, Luk 8:22f. På kvällen samma dag sade Jesus till sina lärjungar: "Vi far över till andra sidan." 36 De lämnade folket och tog med honom i båten som han var*4:36som han varAnnan översättning: "där han var" (i båten från vilken han predikade, jfr vers 1).. Även andra båtar följde med.

37 Då kom en stark stormvind, och vågorna slog in i båten så att den höll på att fyllas. 38 Själv låg han i aktern på en dyna och sov. De väckte honom och sade: "Mästare*4:38MästareAnnan översättning: "Lärare" (hederstitel, jfr latinets "magister").! Bryr du dig inte om att vi går under?" 39 Han vaknade och talade strängt till vinden och sade till sjön: "Tig! Var tyst!" Då lade sig vinden och det blev alldeles stilla. 40 Han sade till dem: "Varför är ni rädda? Har ni fortfarande ingen tro?" 41 *2 Mos 14:21, Ps 65:8, 89:10, 107:29. Då greps de av stor fruktan och sade till varandra: "Vem är han? Till och med vinden och sjön lyder ju honom!"