1 "Ā, ko ngā whakariteritenga ēnei e whakatakotoria e koe ki tō rātou aroaro: 2 Ki te hoko koe i tētahi pononga Hiperu, e ono ngā tau e mahi ai ia; ā, i te whitu ka haere noa atu, kaua he utu. 3 Ki te mea he takakau ia i tōna haerenga mai, me haere atu anō he takakau; ki te mea he wahine tāna, ko rāua ko tāna wahine e haere. 4 Ki te mea nā tōna ariki te wahine i hoatu ki a ia, ā, ka whānau ā rāua tama, tamāhine rānei; mā tōna ariki te wahine rātou ko āna tamariki, ko ia anake e haere.

5 "Ā, ki te mea matanui te pononga, ‘E aroha ana ahau ki tōku ariki, ki tāku wahine, ki āku tamariki; e kore ahau e haere noa atu,’ 6 nā, me kawe ia e tōna ariki ki te Atua. Me kawe hoki ia e ia ki te tatau, ki te pou rānei o te tatau; ā, ka pokaia tōna taringa e tōna ariki ki te oka; ā, ka oti iho ia hei kaimahi māna.

7 "Ki te hokona atu hoki e tētahi tangata tāna tamāhine hei pononga, e kore e rite tōna haerenga ki waho ki te haerenga o ngā pononga tāne. 8 Ki te kino ia ki te titiro a tōna ariki, i taumau nei i a ia māna, nā, me whakahoki ia mō tētahi utu; e kore e āhei te hoko i a ia ki tētahi iwi kē; mōna hoki i tinihanga ki a ia. 9 Ā, ki te taumautia ia e ia mā tāna tama, kia rite ki te tikanga ki ngā tamāhine tupu tāna e mea ai ki a ia. 10 Ki te tango ia i tētahi atu wahine māna kaua e whakaititia e ia te kai mā tērā, te kākahu mōna, me tā rāua moe tahi. 11 Ā, ki te kāhore ēnei mea e toru e meatia e ia ki a ia, nā, me haere noa atu ia, kaua he moni."

12 "Ki te patu tētahi i te tangata kia mate, me tino whakamate anō ia. 13 Ā, ki te kāhore tētahi e whanga atu, ā, ka mea te Atua kia tūpono ki tōna ringa; nā, māku e whakarite ki a koe te wāhi e rere ai ia. 14 Tēnā ko tēnei, i poka noa te tangata ki tōna hoa, ki te kōhuru tinihanga i a ia; me tango ia e koe i tāku āta, kia mate ai ia.

15 "Me tino whakamate anō hoki te tangata e patu ana i tōna pāpā, i tōna whaea rānei.

16 "Ko te tangata hoki e tāhae ana i tētahi tangata, ā, hokona ana e ia, e kitea ana rānei ki tōna ringa, me tino whakamate anō ia.

17 "Me tino whakamate anō hoki te tangata e kanga ana i tōna pāpā, i tōna whaea rānei.

18 "Ki te whawhai hoki ētahi tāngata ki a rāua, ā, ka ākina tōna hoa e tētahi ki te kōhatu, ka motokia rānei, ā, kāhore ia e mate, engari ka takoto i runga i te moenga; 19 ki te ara ake ia, ā, ka hāereere ki waho me te toko i tāna tokotoko, kātahi ka kore te hara o te tangata i patua ai ia; otiia me utu e ia tōna whakamāngeretanga ki te mahi, me mea hoki kia āta rongoātia kia ora ai.

20 "Ki te patu hoki te tangata i tāna pononga tāne, i tāna pononga wahine rānei, ki te rākau, ā, ka mate i raro iho i tōna ringa; me āta takitaki tōna matenga. 21 Otiia ki te ora ia, kotahi, e rua rānei, ngā rā, e kore e takitakina; nō te mea ko tāna moni ia.

22 "Ki te whawhai ētahi tāngata ki a rātou, ā, ka whara tētahi wahine e hapū ana, ā, ka materoto tāna tamaiti, otiia kāhore atu he hē, me tango he utu i a ia, arā tā te tahu o te wahine e whakarite ai ki a ia; hei tā ngā kaiwhakawā e mea ai tāna e hōmai ai. 23 Engari ki te mate, nā, me hōmai e koe he mate hei utu mō te mate, 24 he kanohi mō te kanohi, he niho mō te niho, he ringa mō te ringa, he waewae mō te waewae, 25 he wera mō te wera, he motu mō te motu, he kārawarawa mō te kārawarawa.

26 "Ki te patua e te tangata te kanohi o tāna pononga tāne, te kanohi rānei o tāna pononga wahine, ā, ka matapōtia; me tuku kia haere noa atu, hei utu mō tōna kanohi. 27 Ā, ki te patua e ia kia marere te niho o tāna pononga tāne, te niho rānei o tāna pononga wahine; me tuku kia haere noa atu, hei utu mō tōna niho."

28 "Ki te werohia tētahi tangata tētahi wahine rānei, e te kau, ā, ka mate; me tino āki te kau ki te kōhatu, kaua anō hoki ōna kikokiko e kainga; ā, ka tukua noatia atu te rangatira o te kau. 29 Otiia ki te mea he kau wero ia nō mua, ā, kua whakaaturia ki tōna rangatira, ā, kāhore ia e tiaki i a ia, ā, ka mate i a ia tētahi tangata, tētahi wahine rānei; me āki te kau ki te kōhatu, me whakamate anō hoki tōna rangatira. 30 Ki te whakaritea kia hōmai e ia he moni, me hōmai e ia hei utu mō tōna ora te mea i whakaritea ki a ia. 31 Ki te mea he tama, he kōtiro rānei i werohia e ia, kia rite anō ki tēnei tikanga te meatanga ki a ia. 32 Ki te wero te kau i tētahi pononga tāne, i tētahi pononga wahine rānei; kia toru tekau ngā hekere hiriwa e hōmai ki tō rāua ariki, me āki hoki te kau ki te kōhatu.

33 "Ki te whakatuwhera hoki te tangata i tētahi poka, ki te keria rānei e te tangata tētahi poka, ā, e kore e hīpokina e ia, ā, ka taka he kau, he kāihe rānei ki roto; 34 me utu e te tangata nāna te poka, me hōmai he moni e ia ki tō rāua ariki; ā, māna te mea mate.

35 "Ki te tukia te kau a tētahi tangata e te kau e tētahi, ā, ka mate; nā, me hoko e rāua te kau ora, ka wehe ai i ōna utu; me wehe anō hoki e rāua te mea kua mate. 36 Otiia ki te mea i mōhiotia he kau wero ia nō mua, ā, kāhore i tiakina e tōna ariki, me utu e ia te kau ki te kau; ā, māna te mea mate."

1 Detta är de lagar du ska lägga fram för dem: 2 *3 Mos 25:39f, 5 Mos 15:12, Jer 34:14. Om du köper en hebreisk slav ska han tjäna dig i sex år, men det sjunde året ska du ge honom fri utan lösen. 3 Om han kom ensam, ska han friges ensam. Om han var gift, ska hans hustru friges tillsammans med honom. 4 Om hans herre har gett honom en hustru och om hon har fött söner och döttrar åt honom, ska hustrun och hennes barn tillhöra hennes herre. Endast mannen ska ges fri.

5 Men om slaven säger: "Jag älskar min herre, min hustru och mina barn så mycket att jag inte vill bli fri", 6 *5 Mos 15:17. då ska hans herre föra fram honom inför Gud, ställa honom vid dörren eller dörrposten och genomborra hans öra med en syl. Sedan ska han för alltid vara sin herres slav.

7 Om någon säljer sin dotter till slavinna, ska hon inte ges fri*21:7inte ges friDet handlar här om ett arrangerat äktenskap (jfr vers 9-10) utan hemgift. En enbart arbetande slavinna skulle gå fri efter sex år liksom manliga slavar (jfr 5 Mos 15:12). som de andra slavarna. 8 Om hennes herre tycker illa om henne sedan han utsett henne åt sig själv, ska han låta henne bli friköpt. Till ett främmande folk har han inte rätt att sälja henne, eftersom han handlat trolöst mot henne. 9 Men om han utser henne åt sin son, ska han ge henne en dotters rätt. 10 Om han tar sig en hustru till, får han inte inskränka på den förras mat, kläder eller äktenskapliga rätt. 11 Om han inte låter henne få sin rätt i dessa tre avseenden, måste han frige henne utan ersättning och utan pengar.

12 *1 Mos 9:6, 3 Mos 24:17, 4 Mos 35:16f, Matt 26:52. Den som slår någon så att han dör ska straffas med döden. 13 *4 Mos 35:6, 5 Mos 4:41f, Jos 20:2f. Men om han inte avsåg att döda utan Gud lät det ske genom hans hand, ska jag anvisa dig en ort dit han kan fly*21:13en ort dit han kan flyDe levitiska fristäderna (4 Mos 35:11) erbjöd skydd undan blodshämnd från den dödes släktingar.. 14 *1 Kung 2:29f. Men om någon blir så hatisk mot sin nästa att han dödar honom med list, ska du gripa honom även om han är vid mitt altare. Han måste dö.

15 Den som slår sin far eller sin mor ska straffas med döden.

16 *5 Mos 24:7. Den som rövar bort en människa ska straffas med döden, vare sig han sedan säljer den han rövat bort eller denna blir funnen hos honom. 17 *3 Mos 20:9, 5 Mos 21:18f, 27:16, Ords 20:20, 30:17, Matt 15:4, Mark 7:10. Den som förbannar sin far eller mor*21:17förbannar sin far eller morEn hädelse mot Gud, "från vilken allt som kallas far i himlen och på jorden har sitt namn" (Ef 3:15). Citeras av Jesus i Matt 15:4, Mark 7:10. Även mesopotamiska lagar utdömde stränga straff för den som föraktade sina föräldrar (jfr Ords 30:17). ska straffas med döden.

18 Om män grälar med varandra och den ene slår den andre med en sten eller med knuten hand, så att han visserligen inte dör men blir sängliggande, 19 eller om han repar sig och kan gå ute med hjälp av sin stav, då ska den som slog honom vara fri från straff. Men han måste ersätta honom för den tid han varit sängliggande och sörja för att han verkligen blir botad. 20 Om någon slår sin slav eller slavinna med en käpp så att den slagne dör för hans hand, ska han straffas för det. 21 Men han ska inte straffas om den slagne lever en eller två dagar. Det är ju hans egna pengar.

22 Om män kommer i gräl med varandra och någon av dem stöter till en havande kvinna så att hon föder fram sitt foster, men ingen annan olycka sker, då ska han böta vad kvinnans man ålägger honom och betala efter skiljedomares prövning. 23 *3 Mos 24:20f, 5 Mos 19:21, Matt 5:38f. Men om det sker en olycka ska liv ges för liv, 24 öga för öga, tand för tand*21:24öga för öga, tand för tandCiteras av Jesus i Matt 5:38., hand för hand, fot för fot, 25 brännskada för brännskada, sår för sår och blåmärke för blåmärke.

26 Om någon slår sin slav eller slavinna i ögat och fördärvar det, ska han släppa den skadade fri som ersättning för ögat. 27 Och om någon slår ut en tand på sin slav eller slavinna, ska han släppa den skadade fri som ersättning för tanden.

28 Om en oxe stångar någon till döds, man eller kvinna, ska oxen stenas, och köttet får inte ätas. Men oxens ägare ska vara fri från straff. 29 *1 Mos 9:5f. Om oxen tidigare haft vanan att stångas och hans ägare har blivit varnad men ändå inte bevakat honom och oxen då dödar någon, man eller kvinna, ska oxen stenas och även hans ägare dödas. 30 Men om ägaren skulle bli ålagd att betala lösepenning, ska han ge så mycket som han blir ålagd till lösen för sitt liv. 31 Samma lag gäller om det är en son eller dotter som blivit stångad av oxen. 32 Men om oxen stångar en slav eller slavinna, ska ägaren betala trettio siklar silver*21:32trettio siklar silverDrygt 300 gram eller tre årslöner (Dom 17:10). Troligen det värde som Jesus såldes för (Matt 26:15, 27:9, Sak 11:13). till den stångades herre och oxen ska stenas.

33 Om någon öppnar en brunn eller gräver en ny brunn och inte täcker över den och sedan en oxe eller åsna faller ner i den, 34 ska brunnens ägare ge ersättning i pengar till djurets ägare, men den döda kroppen ska vara hans. 35 Om någon har en oxe som stångar en annan oxe så att den dör, ska de sälja den levande oxen och dela betalningen för den. Dessutom ska de dela den döda kroppen. 36 Men om det var känt att oxen redan tidigare brukade stångas och hans ägare ändå inte tog vara på honom, ska han ersätta oxe med oxe, men den döda kroppen ska vara hans.