1 Ā muri iho, ka haere a Mohi rāua ko Ārona, ka kōrero ki a Parao, "Ko te kupu tēnei a Ihowā, a te Atua o Īharaira, ‘Tukua tāku iwi kia haere ki te taka hākari ki ahau i te koraha.’ "

2 Nā, ka mea a Parao, "Ko wai a Ihowā, kia rongo ahau ki tōna reo, kia tukua a Īharaira? Kāhore ahau e mōhio ki a Ihowā, e kore hoki e tukua atu e ahau a Īharaira."

3 Ā, ka mea rāua, "Kua tūtaki te Atua o ngā Hiperu ki a mātou. Kia haere rā mātou, kia toru ngā rā ki te ara i te koraha, ka mea patunga tapu ai mātou ki a Ihowā, ki tō mātou Atua; kei tōrere mai ia ki a mātou i te mate urutā rānei, i te hoari rānei."

4 Nā, ka mea te kīngi o Īhipa ki a rāua, "He aha kōrua, e Mohi kōrua ko Ārona, i whakaware ai i te iwi ki ā rātou mahi? Haere ki ā koutou kawenga." 5 I mea anō a Parao, "Nanā, ka tini nei ngā tāngata o te whenua, nā kōrua hoki rātou i noho ai i ā rātou kawenga."

6 Nā, ka ako a Parao i taua rā ki ngā kaiakiaki o te iwi, ki ō rātou rangatira, ka mea: 7 "Kaua e hoatu he tākakau ki te iwi ā muri ake nei, hei hanga pereki, pērā i ō mua rā; me haere rātou ki te kohikohi tākakau mā rātou. 8 Otiia, whakaritea ki a rātou kia rite tonu ngā pereki te maha ki ērā i hangā e rātou i mua; kaua e whakahokia iho te maha; he māngere hoki rātou; koia rātou i karanga ai, i mea ai, ‘Kia haere mātou ki te mea patunga tapu ki tō mātou Atua.’ 9 Whakanuia te mahi mā ngā tāngata rā, ā, ko tēnā hei mahi mā rātou; kaua hoki rātou e whakarongo ki ngā kupu horihori."

10 Nā, ka haere ngā kaiakiaki o te iwi, me ō rātou rangatira, ka kōrero ki te iwi, ka mea, "Ko te kupu tēnei a Parao, ‘E kore e hoatu e ahau he tākakau ki a koutou. 11 Haere ki te kohikohi tākakau mā koutou i te wāhi e kitea ai e koutou; otiia, kaua e whakahokia iho tētahi wāhi o tā koutou e mahi ai.’ " 12 Nā, ka marara noa atu te iwi ki te whenua katoa o Īhipa, ki te kohikohi pūtake wīti hei tākakau. 13 Ā, ka whakatatutatu ngā kaiakiaki, ka mea, "Whakaotia ā koutou mahi, tō tēnei rangi, tō tēnei rangi, kia rite ki ō te wā i whai tākakau ai." 14 Nā, ka whiua ngā rangatira o ngā tama a Īharaira i whakaritea mō rātou e ngā kaiakiaki a Parao, ka mea rātou, "He aha tē whakaotia ai inanahi, ināianei, ā koutou pereki i whakaritea ki a koutou, tē pērā ai me ō mua rā?"

15 Nā, ka haere ngā rangatira o ngā tama a Īharaira, me te tangi anō, ki a Parao, ka mea, "He aha koe i pēnei ai ki āu pononga? 16 Kāhore he tākakau i hōmai ki āu pononga, ā, e mea ana rātou ki a mātou, ‘Hangā he pereki!’ Nā, ka whiua āu pononga; nō āu tāngata ia te hē."

17 Nā, ka mea ia, "He māngere koutou, he māngere; nā reira koutou ka mea ai, ‘Tukua mātou kia haere ki te mea patunga tapu ki a Ihowā.’ 18 Nā, haere, e mahi; e kore hoki e hoatu he tākakau ki a koutou; otiia me hōmai anō ngā pereki i whakaritea rā."

19 Nā, ka kite ngā rangatira o ngā tama a Īharaira i te kino mō rātou, i te kīanga rā, "Kaua e whakaokuokutia iho ā koutou pereki, hei mahinga mā koutou i tēnei rā, i tēnei rā." 20 Ā, ka tūtaki rātou ki a Mohi rāua ko Ārona, e tū mai ana i mua i a rātou, i tō rātou haerenga mai i a Parao. 21 Ā, ka mea ki a rāua, "Mā Ihowā e titiro ki a kōrua, e whakawā. Nā kōrua hoki mātou i piro whakarihariha ai ki te aroaro o Parao, ki te aroaro hoki o āna pononga, nā kōrua i hoatu he hoari ki ō rātou ringa hei patu i a mātou."

22 Nā, ka hoki a Mohi ki a Ihowā, ā, ka mea, "E te Ariki, he aha koe i mahi hē ai ki tēnei iwi? He aha koe i unga ai i ahau? 23 Nō tōku haerenga atu hoki ki a Parao ki te kōrero i runga i tōu ingoa, i kino ai ia ki tēnei iwi; kāhore anō hoki koe kia whakaora noa i tāu iwi, kāhore rawa."

1 *2 Mos 3:18, 22f. Därefter gick Mose och Aron till farao*5:1faraoKanske Thutmose III (levde ca 1481-1427 f Kr), en av Egyptens största krigarkungar som härjade Kanaan och Syrien ett flertal gånger. Historikern Josefus kallar uttågets farao "Tethmosis". Innan Thutmose III blev farao var han överbefälhavare under sin styvmor Hatshepsut (regerade ca 1473-1458 f Kr), änka efter hans far Thutmose II (se 2:15 med not). Det har föreslagits att Hatshepsut var "faraos dotter" som adopterade Mose (2:5f), men hon föddes troligen först senare. och sade: "Så säger Herren, Israels Gud: Släpp mitt folk, så att de kan hålla högtid åt mig i öknen!" 2 *Job 21:15. Men farao svarade: "Vem är Herren? Skulle jag lyssna på honom och släppa Israel? Jag känner inte Herren, och jag tänker inte släppa Israel."

3 *2 Mos 3:18. Då sade de: "Hebreernas Gud har uppenbarat sig för oss. Låt oss få gå tre dagsresor in i öknen och offra åt Herren vår Gud, så att han inte kommer över oss med pest eller svärd." 4 Men kungen av Egypten sade till dem: "Mose och Aron, varför lockar ni bort folket från deras arbete? Gå till era dagsverken!" 5 *2 Mos 1:7f. Och farao fortsatte: "Folket är redan nu många i landet. Ändå vill ni att de ska sluta med sina dagsverken!"

6 Samma dag befallde farao slavdrivarna och folkets förmän: 7 "Ni ska inte ge dem halm*5:7halmHåller ihop lerteglet medan det soltorkar. till teglet som förut. Låt dem gå och skaffa halm själva. 8 Men samma mängd tegel som de gjort förut ska ni kräva av dem, utan något avdrag. De är lata, därför ropar de: Låt oss gå och offra åt vår Gud! 9 Man måste lägga hårt arbete på dessa människor, så att de har något att göra och inte lyssnar på lögner." 10 Då gick slavdrivarna och förmännen ut och sade till folket: "Så säger farao: Jag ger er inte längre halm. 11 Gå själva och skaffa halm där ni hittar det. Men det blir inget avdrag i ert arbete."

12 Då spred sig folket över hela Egyptens land och samlade strå för att använda som halm. 13 Slavdrivarna drev på dem och sade: "Gör färdigt ert arbete, full kvot för varje dag, precis som när ni fick halm!" 14 Och israeliternas förmän, de som faraos slavdrivare hade satt över dem, fick hugg och slag och man sade till dem: "Varför har ni inte tillverkat full mängd tegel som förut, varken i går eller i dag?"

15 Då kom israeliternas förmän och ropade till farao: "Varför gör du så mot dina tjänare? 16 Ingen halm får dina tjänare, och ändå säger de åt oss att skaffa fram tegel*5:16skaffa fram tegelEn samtida avbildning av semitiska slavar som slår tegel finns bevarad i graven för Rekhmire, rådgivare till Thutmose III i Thebes.. Se, dina tjänare får hugg och slag trots att skulden ligger hos ditt eget folk." 17 Men han svarade: "Lata är ni, lata! Det är därför ni säger: Låt oss gå och offra åt Herren! 18 Nej, gå nu och arbeta! Någon halm ska ni inte få, men full mängd tegel ska ni ändå lämna."

19 Israeliternas förmän insåg att de var illa ute, eftersom man hade sagt att de inte skulle få något avdrag i den dagliga tegelkvoten. 20 När de kom ut från farao träffade de Mose och Aron som stod där för att möta dem, 21 och de sade till dem: "Må Herren se vad ni har gjort och döma er! Ni har fått farao och hans tjänare att avsky oss och satt svärd i deras hand så att de kan döda oss."

22 *4 Mos 11:11. Då vände Mose sig på nytt till Herren och sade: "Herre, varför har du handlat så illa mot detta folk? Varför sände du mig? 23 Ända sedan jag gick till farao för att tala i ditt namn har han gjort dem illa, och du har inte gjort någonting för att rädda ditt folk."