1 Ā, i kōrero a Ihowā ki a Mohi rāua ko Ārona i te whenua o Īhipa, i mea: 2 "Ko tēnei marama hei marama tīmatanga ki a koutou; hei tīmatanga tēnei mō ngā marama o tō koutou tau. 3 Kōrero ki te huihuinga katoa o Īharaira, mea atu, Hei te tekau o ngā rā o tēnei marama, me tango he reme mā rātou e tēnei, e tēnei, kia rite ki ngā whare o ngā mātua, he whare, he reme. 4 Ā ki te tokoouou te whare mō te reme, mā rāua ko tōna hoa noho tata ki tōna whare e tango, kia rite ki te tokomaha o ngā tāngata; whakaritea te tokomaha o ngā tāngata mō te reme ki te kai a tēnei, a tēnei. 5 Kei whai koha tā koutou reme, hei te toa, hei te tau tahi; tangohia mai i ngā hipi, i ngā koati rānei. 6 Ā, me tiaki e koutou taea noatia te tekau mā whā o ngā rā o tēnei marama; ā, mā te huihui katoa o tō Īharaira whakaminenga e patu i te ahiahi. 7 Ā, me tango e rātou tētahi wāhi o ngā toto, ka tā atu ai ki ngā pou e rua, ki te kōrupe hoki o te tatau o ngā whare e kainga ai tēnā mea e rātou. 8 Ā, me kai te kikokiko i taua pō anō, he mea tunu ki te ahi, he taro rēwenakore hoki; he pūwhā kawa hoki tā rātou e kīnaki ai ki taua mea. 9 Kaua tētahi wāhi e kainga matatia, he mea kōhua rānei ki te wai, engari kia tunua ki te ahi; ko tōna pane, ko ōna waewae, me ōna whēkau. 10 Kaua hoki e whakatoea tētahi wāhi ōna ki te ata; ā, ko te wāhi ōna e toe ki te ata, tahuna ki te ahi. 11 Ā, me pēnei tā koutou kai i taua mea; kia whītikiria ō koutou hope, hei ō koutou waewae ō koutou hū, ko ā koutou tokotoko hoki ki ō koutou ringaringa; kia hohoro hoki te kai. Ko te Kapenga hoki a Ihowā tēnā.

12 "Tā te mea ka tika ahau rā waenganui o te whenua o Īhipa i taua pō, ka patu hoki i ngā mātāmua katoa i te whenua o Īhipa, i te tangata ā tae iho ana ki te kararehe; ā, ka puta āku whakawā ki ngā atua katoa o Īhipa. Ko Ihowā ahau. 13 Ā, hei tohu mō koutou te toto i ngā whare e noho ai koutou; ā, ka kite ahau i te toto, ka kape ahau i a koutou, e kore anō hoki te whiu e pā ki a koutou hei whakamate, ina patu ahau i te whenua o Īhipa.

14 "Ā, hei whakamaharatanga mō koutou tēnei rā; hei konei koutou tuku ai i te hākari ki a Ihowā, tuku iho ki ō koutou whakatupuranga; ko te ture tēnei ake nei, ake nei, kia hākaritia e koutou tēnei rā. 15 E whitu ngā rā e kai ai koutou i te taro rēwenakore; hei te rā tuatahi anō ka whakakorea ai te rēwena o ō koutou whare; tā te mea ki te kai tētahi i te taro rēwena i te rā tuatahi, ā taea noatia te whitu o ngā rā, ka hātepea atu taua wairua i roto i a Īharaira. 16 Hei te rā tuatahi hoki he huihuinga tapu, hei te rā tuawhitu hoki he huihuinga tapu mō koutou; kaua tētahi mahi e mahia i aua rā; heoi anō ko te kai mā tēnei, mā tēnei, tā koutou e raweke ai.

17 "Kia mau hoki ki te Hākari o te Taro Rēwenakore; nō te mea, nō tēnei rangi pū anō i whakaputaina ai e ahau ō koutou rōpū i te whenua o Īhipa. Mō konei, kia mau ki tēnei rā, i ō koutou whakatupuranga; hei tikanga tēnei ake ake. 18 Hei te marama tuatahi, hei te kotahi tekau mā whā o ngā rā, i te ahiahi, ka kai koutou i te taro rēwenakore, ā tae noa ki te rua tekau mā tahi o ngā rā o te marama, i te ahiahi. 19 Kaua he rēwena e kitea ki ō koutou whare i ngā rā e whitu; tā te mea ki te kai tētahi i te mea kua rēwenatia, inā, ka hātepea atu taua wairua i roto i te huihui o Īharaira, ahakoa tangata kē, ahakoa tangata whenua rānei. 20 Kaua e kainga tētahi mea kua rēwenatia; hei te taro rēwenakore he kai mā koutou i ō koutou nohoanga katoa."

21 Nā, ka karanga a Mohi ki ngā kaumātua katoa o Īharaira, ka mea ki a rātou, "Tīkina, tangohia mai mā koutou he reme, kia rite ki ō koutou whānau, patua hoki te Kapenga. 22 Ā, tangohia he paihere hihopa, ka tuku ki te toto i te peihana, nā, ka tātā atu i te kōrupe me ngā pou e rua ki te toto i te peihana; kaua hoki tētahi o koutou e puta ki waho o te kūwaha o tōna whare, ā taea noatia te ata. 23 He mea hoki, ka haere atu a Ihowā ki te patu i ngā Īhipiana; ā, ka kite ia i te toto i te kōrupe, i ngā pou e rua hoki, ka kapea e Ihowā te kūwaha, e kore hoki e tukua e ia te kaiwhakamate kia haere ki roto ki ō koutou whare patu ai.

24 "Kia mau hoki ki tēnei mea, hei ture mōu, mō āu tamariki, ake ake. 25 Ā tēnei ake, ā te wā e tae ai koutou ki te whenua e hōmai e Ihowā ki a koutou, ki tāna i kōrero ai, nā, kia mau ki tēnei mahi. 26 Ā tēnei ake, ki te mea ā koutou tamariki ki a koutou, ‘He aha tēnei e mahia nei e koutou?’ 27 Nā, ka mea atu, ‘Ko te patunga rā i tā Ihowā Kapenga, nāna rā i kape ngā whare o ngā tama a Īharaira i Īhipa, i a ia i patu ai i ngā Īhipiana, ā, whakaorangia ake ō mātou whare.’ " Nā, tuohu ana te iwi, koropiko ana.

28 Nā, ka haere ngā tama a Īharaira, ā, mea ana i tā Ihowā i whakahau ai ki a Mohi rāua ko Ārona, pērā ana rātou.

29 Nāwai ā, ka waenganui pō, nā, patua ana e Ihowā ngā mātāmua katoa i te whenua o Īhipa, te mātāmua a Parao e noho ana i runga i tōna torōna, ā tae iho ana ki te mātāmua a te herehere i roto i te whare herehere; me ngā mātāmua katoa a te kararehe. 30 Nā, ka maranga ake a Parao i te pō, rātou ko āna tāngata katoa, ko ngā Īhipiana katoa; nā, he nui te tangi i Īhipa; kāhore hoki he whare i kore te tūpāpaku. 31 Nā, ka karanga ia ki a Mohi rāua ko Ārona i te pō, ā, ka mea, "Whakatika, haere atu i roto i tōku iwi, koutou ko ngā tama a Īharaira; haere ki te mahi ki a Ihowā, ki te pērā me tā koutou i kī ai. 32 Tangohia hoki ā koutou hipi, ā koutou kau hoki, ā koutou i kī ai, ā, haere atu; me manaaki anō hoki i ahau."

33 Ā, akiaki ana ngā Īhipiana ki te iwi, kia tonoa wawetia atu ai rātou i te whenua; i mea hoki rātou, "Ka mate katoa tātou." 34 Ā, maua atu ana e te iwi tā rātou, parāoa pokepoke, i te mea kāhore anō i rēwenatia noatia, he mea takai ā rātou pokepokenga parāoa ki ō rātou kākahu, nā, kei ō rātou pokohiwi. 35 Nā, ka pērā ngā tama a Īharaira me tā Mohi i kī ai; nā, kei te tono mea hiriwa, mea kōura, kākahu, i ngā Īhipiana. 36 Ā, nā Ihowā i mea kia paingia te iwi e ngā Īhipiana, ā, hōmai ana e rātou; ā, pāhuatia ana e rātou ngā Īhipiana.

37 Nā, ka tūria mai e ngā tama a Īharaira i Ramehehe ki Hukota, tata tonu ngā tāne ki ngā mano e ono rau, he mea haere i raro, hāunga ngā tamariki. 38 He nui te whakauru i haere i a rātou; me te hipi, me te kau, he tini kē te kararehe. 39 Ā, tunua iho e rātou ētahi taro rēwenakore i te parāoa pokepoke i maua atu e rātou i Īhipa, kāhore hoki i rēwenatia; nō te mea hoki i peia rātou i Īhipa, kīhai hoki i āhei te noho iho, kīhai hoki rātou i taka i te ō mō rātou.

40 Nā, ko te nohoanga o ngā tama a Īharaira, i noho rā ki Īhipa, e whā rau e toru tekau ngā tau. 41 Ā, i te mutunga o ngā tau e whā rau e toru tekau, i taua rā pū anō, nā, ka puta ngā mano katoa o Ihowā i te whenua o Īhipa. 42 Ka maharatia taua pō nei, hei mea ki a Ihowā, mō tō rātou whakaputanga i te whenua o Īhipa. Ko taua pō tēnei o Ihowā hei maharatanga mā ngā tama katoa a Īharaira, i ō rātou whakatupuranga.

43 I mea anō a Ihowā ki a Mohi rāua ko Ārona, "Ko te tikanga tēnei mō te Kapenga: Kaua tētahi tangata kē e kai i tēnā mea; 44 engari, ngā pononga katoa a te tangata i utua ki te moni, kia oti te kokoti e koe, ka kai ai i tēnā mea. 45 Kaua te manene, te kaimahi rānei, e kai i tēnā mea.

46 "Kia kotahi te whare e kainga ai; kaua e mauria tētahi wāhi o te kikokiko ki waho i te whare; kaua hoki e whatia tētahi wheua ōna. 47 Mā te huihuinga katoa o Īharaira tēnā mahi.

48 "Nā, he tangata kē e noho ana i a koe, ā, ka mahi i te Kapenga a Ihowā, kotia āna tāne katoa, kātahi ka whakatata ai ia ki tēnā mahi; ā, ka rite ki te tangata whenua. Kei kainga e te kokotikore. 49 Kia kotahi anō te ture mō te tangata whenua rāua ko te tangata kē e noho ana i roto i a koutou."

50 Nā, ka pērā ngā tama katoa a Īharaira me tā Ihowā i ako ai ki a Mohi rāua ko Ārona; pērā ana rātou. 51 Nā, nō taua rā pū anō i whakaputaina mai ai e Ihowā ngā tama a Īharaira i te whenua o Īhipa, tēnei rōpū, tēnei rōpū o rātou.

1 Herren sade till Mose och Aron i Egyptens land: 2 *2 Mos 13:4, 3 Mos 23:5, 4 Mos 28:16, 5 Mos 16:1. "Denna månad ska vara den främsta hos er. Den ska hos er vara den första av årets månader. 3 Säg till hela Israels församling: På tionde dagen i denna månad ska varje familjefar ta sig ett lamm, så att varje hushåll får ett lamm. 4 Men om hushållet är för litet för ett lamm, ska familjefadern och hans närmaste granne ta ett lamm tillsammans efter antalet personer. För varje lamm ska ni beräkna ett visst antal, efter vad var och en äter. 5 Ett felfritt*12:5felfrittFörebild till Kristus, "ett lamm utan fel eller brist" (1 Petr 1:19)., årsgammalt lamm av hankön*12:5årsgammalt lamm av hankönDet vanligaste slaktdjuret. Hondjuren behölls för att ge mjölk och lamm, medan de flesta handjur slaktades när de vuxit till sig efter ett år. ska ni välja ut och ta antingen från fåren eller getterna. 6 *5 Mos 16:6. Ni ska förvara det till den fjortonde dagen*12:6fjortonde dagenVid fullmånen som infaller i mars-april. i denna månad. Då ska hela Israels församlade menighet slakta det i skymningen*12:6i skymningenOrdagrant: "mellan de två aftnarna", dvs mellan solnedgång och mörker..

7 Och man ska ta av blodet och stryka det på båda dörrposterna och på övre dörrträet i husen där man äter det. 8 *1 Kor 5:8. Köttet ska ätas samma natt. Det ska vara stekt över eld och ätas med osyrat bröd och bittra örter. 9 Ni ska inte äta något av det rått eller kokt i vatten, utan det ska vara stekt över eld med huvud, fötter och innanmäte. 10 *2 Mos 16:19, 4 Mos 9:12. Ni ska inte lämna kvar något av köttet till morgonen. Om något av det skulle bli över till morgonen, ska ni bränna upp det i eld.

11 Så ska det ätas: Ni ska ha bältet om livet*12:11bältet om livetMed den långa tunikan uppfäst för rörelsefrihet och beredskap (jfr Luk 12:35, 1 Petr 1:13)., skor på fötterna och stav i handen. Och ni ska äta det snabbt. Detta är Herrens påsk*12:11påskHebr. pésach, som betyder "gå förbi" eller "skona"..

12 *4 Mos 33:4. Den natten ska jag gå fram genom Egyptens land och slå allt förstfött i Egypten, både människor och boskap. Och jag ska hålla dom över Egyptens alla gudar*12:12dom över Egyptens alla gudarDe tio plågorna visade de egyptiska avgudarnas maktlöshet. En senare farao, Akhenaten (ca 1353-1336 f Kr), försökte avskaffa månggudadyrkan.. Jag är Herren.

13 Blodet ska vara ett tecken för er på husen där ni är. När jag ser blodet ska jag gå förbi er. Ingen straffdom ska drabba er med fördärv när jag slår Egyptens land.

14 Denna dag ska ni ha till minnesdag och fira som en Herrens högtid. Som en evig stadga ska ni fira den från släkte till släkte. 15 *2 Mos 23:15, 34:18, 3 Mos 23:5f, 4 Mos 28:17f, 5 Mos 16:1f, 16. I sju dagar ska ni äta osyrat bröd. Redan den första dagen ska ni skaffa bort all surdeg*12:15surdegKom att symbolisera jäsande synd (jfr Luk 12:1, 1 Kor 5:7f). ur era hus, för var och en som äter något syrat från den första dagen till den sjunde ska utrotas ur Israel. 16 På första dagen ska ni hålla en helig sammankomst. Och på sjunde dagen ska ni hålla en helig sammankomst. Under de dagarna ska ni inte utföra något arbete utom det som hör till matlagningen för var och en. Det och inget annat får göras.

17 Ni ska fira det osyrade brödets högtid därför att jag just den dagen förde era härskaror ut ur Egyptens land. Det ska vara en evig stadga för er att fira denna dag från släkte till släkte. 18 *3 Mos 23:5f, 4 Mos 28:16, Jos 5:10. Från kvällen den fjortonde dagen i första månaden ska ni äta osyrat bröd ända till kvällen den tjugoförsta dagen i månaden. 19 Under sju dagar får ingen surdeg finnas i era hus. Var och en som äter något syrat ska utrotas ur Israels församling, vare sig han är främling eller infödd. 20 Inget syrat ska ni äta. Var ni än bor ska ni äta osyrat bröd."

21 *Hebr 11:28. Mose kallade till sig alla de äldste i Israel och sade till dem: "Gå och hämta ett lamm för varje hushåll och slakta påskalammet! 22 Ta en knippa isop*12:22isopLjungliknande växt som kom att användas vid reningsceremonier (jfr 4 Mos 19:18, Ps 51:9) och vid Kristi kors (Joh 19:29). och doppa den i blodet som är i skålen och stryk blodet på det övre dörrträet och de båda dörrposterna. Ingen av er får gå ut genom dörren till sitt hus före morgonen, 23 *1 Krön 21:15, Jes 54:16, 1 Kor 10:10, Hebr 11:28. för Herren ska gå fram för att slå Egypten. Men när han ser blodet på det övre dörrträet och de båda dörrposterna ska han gå förbi dörren och inte låta fördärvaren*12:23fördärvarenÄngel som utförde Guds straffdomar (jfr 1 Krön 21:15, Hes 9, 1 Kor 10:10). komma in i era hem och slå er.

24 Detta ska ni hålla. Det ska vara en stadga för dig och dina barn för evigt. 25 Och när ni kommer in i det land som Herren ska ge er, som han har sagt, ska ni fira denna gudstjänst. 26 När era barn frågar er: Vad betyder den här gudstjänsten? 27 ska ni svara: Det är ett påskoffer åt Herren, för han gick förbi Israels barns hus i Egypten. När han slog egyptierna skonade han våra hus." Då böjde folket sig ner och tillbad. 28 Och Israels barn gick i väg och gjorde så som Herren hade befallt Mose och Aron.

29 *Ps 78:51, 105:36, 136:10. Vid midnatt slog Herren allt förstfött i Egyptens land, från den förstfödde hos farao som satt på tronen till den förstfödde hos fången i fängelset. Han slog allt förstfött bland boskapen. 30 Då steg farao upp på natten, liksom alla hans tjänare och alla egyptier. Och det hördes ett högt sorgerop i Egypten, för det fanns inte ett hem där det inte låg någon död.

31 *2 Mos 11:1. Farao kallade på natten till sig Mose och Aron och sade: "Bryt upp och dra ut från mitt folk, ni själva och Israels barn! Gå i väg och håll gudstjänst som ni har sagt. 32 Ta med era får och kor också, som ni har sagt, och välsigna även mig när ni drar ut." 33 Egyptierna skyndade på folket för att få dem ut ur landet fort, för de sade: "Annars dör vi allihop."

34 Och folket tog med sig sin deg, innan den ännu hade blivit syrad. De tog sina baktråg, lindade in dem i mantlarna och bar dem på sina axlar. 35 *2 Mos 3:21f, 11:2, Ps 105:37. Israels barn hade också gjort som Mose sagt: De hade begärt föremål av silver och guld och även kläder från egyptierna. 36 Och Herren hade gjort egyptierna vänligt sinnade mot israeliterna så att de gav dem vad de begärde. Så tog de byte från egyptierna.

37 *1 Mos 47:11, 4 Mos 1:46, 2:32, 26:51, 33:5. Israels barn bröt upp och drog från Raamses till Suckot, omkring 600 000*12:37600 000Hebr. álef som normalt översätts "tusen" kan också översättas "släkt" (jfr Jos 22:21, Dom 6:15). man till fots förutom barn. 38 *4 Mos 11:4. En stor blandad folkhop*12:38blandad folkhopIcke-israeliter som passade på att fly och följa med dem från Egypten (4 Mos 11:4), kanske rester av de semitiska hyksosfolken (se not till 1:7). drog upp med dem, och dessutom en mycket stor hjord av får och kor. 39 Av degen som de fick med sig från Egypten bakade de osyrade brödkakor. Den hade inte hunnit bli syrad, eftersom de hade drivits ut ur Egypten utan att få dröja. De hade inte heller kunnat göra i ordning någon reskost åt sig.

40 *1 Mos 15:13, Apg 7:6, Gal 3:17. Den tid som Israels barn hade bott i Egypten var 430 år.*12:40bott i Egypten … 430 årKanske 1876-1446 f Kr. Septuaginta och den samaritanska grundtexten: "bott i Kanaans land och Egypten". Kanaan tillhörde Egyptens kultursfär, och Josefus m fl tolkade startpunkten på de 430 åren som Abrahams första besök i Egypten (1 Mos 12:10). Detta skulle flytta fram samtliga årtal i 1 Mos med 215 år och datera israeliternas nerflyttning (1 Mos 46:6) till 1661 f Kr, under hyksostiden.41 Just den dag då de 430 åren hade gått drog alla Herrens härskaror ut ur Egyptens land. 42 En vakandets natt var det för Herren när han förde dem ut ur Egyptens land. Just denna Herrens natt ska alla Israels barn vaka, släkte efter släkte.

43 Herren sade till Mose och Aron: "Detta är stadgan om påskalammet: Ingen utlänning får äta av det, 44 men en slav som är köpt för pengar får äta av det efter att du omskurit honom. 45 Ingen som bor hos er tillfälligt och ingen daglönare får äta av det. 46 *4 Mos 9:12, Joh 19:36. I ett och samma hus ska det ätas. Du får inte föra ut något av köttet ur huset, och ni får inte krossa något ben*12:46inte krossa något benCiteras i Joh 19:36 som profetia om Kristus, Guds Lamm. på det. 47 Hela Israels församling ska hålla detta.

48 Om en främling som bor hos dig vill fira Herrens påskhögtid, ska alla av manligt kön hos honom omskäras. Sedan får han komma och fira den, och han ska då vara som en infödd. Men ingen oomskuren får äta påskalammet. 49 En och samma lag ska gälla för den infödde som för främlingen som bor mitt ibland er."

50 Alla Israels barn gjorde så. De gjorde som Herren hade befallt Mose och Aron. 51 Just på den dagen förde Herren Israels barn ut ur Egyptens land efter deras härskaror.