1 Ā, i kōrero a Ihowā ki a Mohi, i mea: 2 "Whakatapua māku ngā mea mātāmua katoa; ngā mea katoa a ngā tama a Īharaira e oroko puta mai ana i te kōpū, a te tangata, a te kararehe, māku."

3 Ā, i mea a Mohi ki te iwi, "Kia mahara ki tēnei rā i haere atu ai koutou i Īhipa, i te whare pononga; he kaha hoki te ringa i whakaputaina ai koutou e Ihowā i konei. Kaua hoki te taro rēwena e kainga. 4 Ko te rā tēnei i haere atu ai koutou, ko Apipi te marama. 5 Nā, ka kawea koe a mua e Ihowā ki te whenua o ngā Kanaani, o ngā Hiti, o ngā Amori, o ngā Hiwi, o ngā Iepuhi, i oati ai ia ki ōu mātua ka hoatu ki a koe, he whenua e rerengia ana e te waiū, e te honi, ko reira koe mahi ai i tēnei mea, i tēnei marama anō. 6 E whitu ngā rā e kai ai koe i te taro rēwenakore, ā, hei te rā whitu te hākari a Ihowā. 7 E whitu ngā rā e kainga ai te taro rēwenakore; aua hoki te taro rēwena e kitea ki a koe; aua anō e kitea ki a koe he rēwena i ōu rohe katoa. 8 Ā, māu e kōrero ki tāu tama i taua rā, e mea, ‘Mō tā Ihowā i mea ai ki ahau tēnei, i tōku haerenga mai i Īhipa.’ 9 Hei tohu anō tēnā ki a koe i tōu ringa, hei whakamahara hoki ki waenganui i ōu kanohi; kia mau ai te ture a Ihowā i roto i tōu waha; he kaha hoki te ringa i whakaputaina ai koe e Ihowā i Īhipa. 10 Nā, kia mau ki tēnei tikanga i tōna wā anō, i tēnei tau, i tēnei tau."

11 "Nā, ka kawea koe e Ihowā ki te whenua o ngā Kanaani, ki tāna i oati ai ki a koutou ko ōu mātua, ā, ka hōmai a reira e ia ki a koe, 12 ko reira wehea ai e koe mā Ihowā ngā mea katoa e puta tuatahi mai ana i te kōpū, me ngā mātāmua katoa o āu kararehe; ko ngā tāne mā Ihowā. 13 Otiia, me utu e koe ki te reme ngā mātāmua katoa a te kāihe; ā, ki te kāhore e utua e koe, whatia tōna kakī. Ko ngā mātāmua katoa hoki a te tangata, i roto i āu tamariki, me utu e koe.

14 "Ā tēnei ake, ki te ui tāu tama ki a koe ā mua, ki te mea, ‘He aha tēnei?’ Nā, ka mea ki a ia, ‘He kaha te ringa i whakaputaina mai ai mātou e Ihowā i Īhipa, i te whare pononga. 15 Ā, i te mea ka pakeke a Parao ki te tuku i a mātou, nā, patua iho e Ihowā ngā mātāmua katoa o te whenua o Īhipa, te mātāmua a te tangata, te mātāmua anō hoki a te kararehe. Nā reira i patua ai e ahau mā Ihowā ngā mea katoa e puta tuatahi mai ana i te kōpū, ngā toa; ko ngā mātāmua katoa ia o āku tama e utua ana e ahau.’ 16 Ā, hei tohu tēnā ki tōu ringa hei pare ki waenganui i ōu kanohi; he kaha hoki te ringa i whakaputaina mai ai mātou e Ihowā i Īhipa."

17 Ā, i te tukunga o te iwi e Parao, kīhai a Ihowā i ārahi i a rātou nā te huarahi i te whenua o ngā Pirihitini, ahakoa tata tērā; i mea hoki te Atua, "Kei āwangawanga te iwi, ua kite rātou i te pakanga, ā, ka hoki ki Īhipa." 18 Engari i ārahina āwhiotia te iwi e te Atua nā te huarahi i te koraha o te Moana Whero, ā, haere tōpuni ana ngā tama a Īharaira i te whenua o Īhipa.

19 I maua atu anō e Mohi ngā wheua o Hōhepa; nāna hoki i whakaoati mārie ngā tama a Īharaira, i mea, "Ka tīkina mai koutou, ka āta tirohia e te Atua; ā, mā koutou e mau atu ōku wheua i konei."

20 Ā, ka tūria mai e rātou i Hukota, ā, noho rawa ki Ētama, ki te pito o te koraha. 21 Ā, haere ana a Ihowā i mua i a rātou, i te pou kapua i te awatea, hei ārahi i a rātou i te huarahi; i te pou kāpura anō i te pō, hei whakamārama i a rātou; kia haere ai rātou i te ao, i te pō. 22 Kīhai i tangohia e ia te pou kapua i te aroaro o te iwi i te awatea, me te pou kāpura hoki i te pō.

1 Herren sade till Mose: 2 *2 Mos 22:29, 34:19, 4 Mos 3:13, 8:17, Neh 10:36, Luk 2:23. "Helga allt förstfött åt mig. Allt hos Israels barn som öppnar moderlivet, både av människor och boskap, tillhör mig."*13:2 Citeras i Luk 2:23 i samband med frambärandet av Jesus i templet.

3 Mose sade till folket: "Kom ihåg den här dagen då ni drog ut ur Egypten, ur träldomshuset. Med stark hand förde Herren ut er därifrån, och därför får inget syrat ätas. 4 Den här dagen i månaden Aviv*13:4AvivHebr. för "vår", månaden som inföll i mars-april (senare kallad Nisan, jfr Neh 2:1). drar ni ut. 5 *1 Mos 50:24, 2 Mos 3:8. Och när Herren låter dig komma in i kananeernas, hetiternas, amoreernas, hiveernas och jebusiternas land som han med ed har lovat dina fäder att ge dig, ett land som flödar av mjölk och honung, då ska du fira denna gudstjänst i den här månaden. 6 *2 Mos 12:15f, 34:18. I sju dagar ska du äta osyrat bröd, och på sjunde dagen ska en Herrens högtid firas. 7 Under de sju dagarna ska man äta osyrat bröd. Inget syrat ska man då se hos dig, och det får inte finnas surdeg hos dig någonstans i landet.

8 *2 Mos 12:26f, Ps 78:5f. På den dagen ska du förklara för din son: Detta gör jag på grund av det som Herren gjorde för mig när jag drog ut ur Egypten. 9 *5 Mos 6:8, 11:18. Det ska vara som ett tecken för dig på din hand och som en påminnelse på din panna*13:9på din pannaOrdagrant: "mellan dina ögon" (även i v 16)., att Herrens undervisning ska vara i din mun, för med stark hand har Herren fört dig ut ur Egypten. 10 Denna stadga ska du hålla på den bestämda tiden år efter år.

11 När Herren låter dig komma in och ger dig kananeernas land, som han med ed har lovat dig och dina fäder, 12 *2 Mos 34:19f, 4 Mos 18:15f. då ska du överlämna till Herren allt som öppnar moderlivet. Allt förstfött av hankön bland din boskap ska tillhöra Herren. 13 Men allt som öppnar moderlivet bland åsnor ska du lösa ut med ett får, och om du inte vill lösa det ska du krossa nacken på det. Varje förstfödd son ska du lösa ut.

14 När din son i framtiden frågar dig vad det betyder, ska du svara honom: Med stark hand förde Herren oss ut ur Egypten, ur träldomshuset. 15 Eftersom farao envist vägrade släppa oss, dödade Herren allt förstfött i Egyptens land, från det förstfödda bland människor till det förstfödda bland boskap. Därför offrar jag åt Herren allt av hankön som öppnar moderlivet, och varje förstfödd son löser jag ut.

16 Detta ska vara som ett tecken på din hand och en påminnelse på din panna, eftersom Herren med stark hand förde oss ut ur Egypten."

17 När farao hade släppt folket förde Gud dem inte genom filisteernas land*13:17filisteernas landGazaremsan längs Medelhavskusten. Här gick den vanliga karavanvägen mot Israels land., fast det var den närmaste vägen. Gud tänkte nämligen att folket kunde ångra sig och vända tillbaka till Egypten när de fick se krig hota. 18 Därför lät han folket ta en omväg genom öknen*13:18ta en omväg genom öknenAnnan översättning: "vika av och ta ökenvägen". mot Röda havet*13:18Röda havetHebr. yam suf, som kan översättas "Slutets hav" (jfr 15:4) eller "Sävhavet". Identifierades i Septuaginta med Röda havet (Suezviken, jfr 10:19) men syftar annars i Bibeln (t ex 5 Mos 2:1, 1 Kung 9:26) oftast på Akabaviken, en del av samma hav. På senare tid har även en identifikation med sjöarna längs den nuvarande Suezkanalen föreslagits.. Israels barn drog ut ur Egypten i ordnade grupper.*13:18i ordnade grupperAnnan översättning: "beväpnade".19 *1 Mos 50:25, Jos 24:32, Hebr 11:22. Och Mose tog med sig Josefs ben, för Josef hade tagit en ed av Israels barn och sagt: "När Gud ser till er, ta då med mina ben härifrån."

20 *4 Mos 33:6. De bröt upp från Suckot*13:20SuckotTroligen egyptiska Tjeku, dalgången Wadi Tumilat i östra utkanten av Goshen. och slog läger i Etam vid utkanten av öknen. 21 *4 Mos 14:14, Neh 9:12, Ps 78:14, 105:39, 1 Kor 10:1.Herren gick framför dem, om dagen i en molnpelare för att visa dem vägen och om natten i en eldpelare*13:21molnpelare … eldpelareEtt moln av strålande härlighet som omgav Gud när han uppenbarade sig (40:34f, 1 Kung 8:10, Ps 97:2, Matt 17:5, Luk 21:27, Apg 1:9). för att ge dem ljus. På så sätt kunde de vandra både dag och natt. 22 Molnpelaren upphörde inte att gå framför folket på dagen och inte heller eldpelaren på natten.