1 Nā, ka kōrero a Ihowā ki a Mohi, ka mea: 2 "Kōrero ki ngā tama a Īharaira, kia tahuri, kia noho ki te ritenga atu o Pihahirota, i waenganui o Mikitoro, o te moana, ki te ritenga o Paara-Hepona; hei te wāhi e hāngai tonu ana ki reira, hei te taha o te moana koutou noho ai. 3 Ā, e kīia ngā tama a Īharaira e Parao, ‘E pōhēhē ana rātou i te whenua, kua tūtakina mai rātou e te koraha.’ 4 Ā, māku e whakapakeke te ngākau o Parao, kia whai ai ia i a rātou; ā, ka whai korōria ahau i a Parao rātou ko tōna nuinga katoa; ā, ka mōhio ngā Īhipiana ko Ihowā ahau." Ā, pērā ana rātou.

5 Ā, ka kōrerotia ki te kīngi o Īhipa, kua whati te iwi; nā, ka puta kē te ngākau o Parao rātou ko āna tāngata, ki te iwi, ā, ka mea rātou, "He aha tēnei mahi a tātou, i tukua atu ai a Īharaira i ā tātou mahi?" 6 Nā, ka here ia i tana hāriata, i mauria anō hoki e ia tōna iwi; 7 ā, tākiritia ake e ia e ono rau hāriata, whiriwhiri rawa, me ngā hāriata katoa o Īhipa, rite katoa i te rangatira. 8 Nā, whakapakeke ana a Ihowā i te ngākau o Parao kīngi o Īhipa, ko te tino whāinga i muri i ngā tama a Īharaira. Tēnā ko ngā tama a Īharaira, kei runga tonu te ringaringa i haere atu ai rātou. 9 Nā, whai ana ngā Īhipiana i a rātou, ngā hōiho katoa, ngā hāriata a Parao, me āna hōia eke hōiho, me āna mano, ā, mau rawa rātou, i a rātou e noho ana i te tahatai, i Pihahirota, e titiro atu nei ki Paara-Hepona.

10 Ā, i te whakatatanga mai o Parao, nā, ka anga ake ngā kanohi o ngā tama a Īharaira, nā, ko ngā Īhipiana e whai ana i muri i a rātou; ā, tino wehi ana rātou. Nā, ka karanga ngā tama a Īharaira ki a Ihowā. 11 Ā, ka mea rātou ki a Mohi, "He onge koia nō te urupā o Īhipa i kāhaki mai ai koe i a mātou ki te koraha mate ai? He aha rā tēnei mahi āu ki a mātou, i ārahina mai ai mātou e koe i Īhipa? 12 Ehara koia tēnei i tā mātou kupu i kī rā ki a koe i Īhipa, i mea rā, ‘Waiho rā mātou kia whakamahia ana e ngā Īhipiana’? Pai kē kia whakamahia mātou e ngā Īhipiana i tō mātou mate ki te koraha."

13 Nā, ka mea a Mohi ki te iwi, "Kaua e wehi; tū mārie, ka titiro atu ki te whakaoranga a Ihowā e whakaputaina mai e ia ki a koutou i tēnei rā. Nā, ko ngā Īhipiana e kitea atu rā e koutou i tēnei rā, e kore e kitea anō e koutou ā muri ake nei. 14 Mā Ihowā tā koutou pakanga; ko koutou ia e kore e hamumu."

15 Nā, ka mea a Ihowā ki a Mohi, "He aha koe i karanga ai ki ahau? Kī atu ki ngā tama a Īharaira kia mārō te haere. 16 Nā, hāpainga e koe tāu tokotoko, ka whakamārō atu ai i tōu ringa ki runga ake i te moana, kia wehea ai; nā, ka haere atu ngā tama a Īharaira mā waenga moana, i te wāhi maroke. 17 Ā, ko ahau, inā, māku e whakapakeke ngā ngākau o ngā Īhipiana, ā, ka whai rātou i muri i a rātou; ā, ka whai korōria ahau i a Parao, i āna mano, i ana hāriata, i āna hōia eke hōiho. 18 Ā, ka mōhio ngā Īhipiana ko Ihowā ahau, ina whai korōria ahau i a Parao, i ana hāriata, i āna hōia eke hōiho."

19 Nā, ka whakatika te anahera a te Atua, i haere rā i mua i te ope o Īharaira, ā, haere ana ki muri i a rātou; i neke atu anō te pou kapua i tō rātou aroaro, ā, tū ana i muri i a rātou. 20 I haere hoki ki waenganui o te nohoanga o ngā Īhipiana, o te nohoanga hoki o Īharaira. Ā, tērā te kapua me te pōuri, otiia e whakamārama ana ia i te pō, ā, kīhai tētahi i whakatata ki tētahi ā pau katoa te pō.

21 Nā, torona atu ana e Mohi tōna ringa ki runga i te moana; ā, panaia ana ki muri e Ihowā te moana ki tētahi hau nui, ki te marangai, ā, pau noa taua pō, nā, kua maroke te moana, kua tuwhera ngā wai. 22 Ā, haere ana ngā tama a Īharaira i waenga moana rā te wāhi maroke; hei taiepa anō ngā wai ki a rātou i te taha ki matau, ki mauī.

23 Nā, ka whai ngā Īhipiana, ā, haere ana i muri i a rātou, ngā hōiho katoa a Parao, ana hāriata, me āna hōia eke hōiho, ki waenga moana. 24 Ā, i tō te ata whakaaraara, nā, ka titiro a Ihowā ki te ope o ngā Īhipiana, i roto i te pou ahi, i te pou kapua, ka whakararu hoki i te ope o ngā Īhipiana, 25 ā, whakamareretia ana e ia ngā wīra o ngā hāriata, kia pūhoi ai te haere; ā, ka mea ngā Īhipiana, "Kia oma atu tātou i te aroaro o Īharaira; kei a rātou hoki a Ihowā e whawhai mai ana ki ngā Īhipiana."

26 Nā, ka mea a Ihowā ki a Mohi, "Whakamārōkia tōu ringa ki runga i te moana, kia hoki ai ngā wai ki runga ki ngā Īhipiana, ki ō rātou hāriata, ki ā rātou hōia eke hōiho." 27 Ā, ko te whakamārōkanga o te ringa o Mohi ki runga i te moana, nā, tākiri rawa ake te ata, kua hoki te moana ki tōna tūturutanga; tūtataki pū ki ngā Īhipiana e rere ana; ā, tāia iho ngā Īhipiana e Ihowā ki waenga moana. 28 Ā, hoki ana ngā wai, taupokina iho ngā hāriata, me ngā hōia eke hōiho, me te ope katoa o Parao, i haere i muri i a rātou ki te moana; kīhai rawa tētahi o rātou i toe.

29 Tēnā ko ngā tama a Īharaira, i haere rātou rā te wāhi maroke i waenganui o te moana; ko ngā wai hoki hei taiepa ki a rātou, ki te taha matau, ki te taha mauī. 30 Ā, whakaorangia ana e Ihowā a Īharaira i taua rā i ngā ringa o ngā Īhipiana; ā, ka kite a Īharaira i ngā Īhipiana i te tahatai, he tūpāpaku katoa. 31 Ā, i kite a Īharaira i te mahi nui i mahia e Ihowā ki ngā Īhipiana; ā, ka wehi te iwi a Ihowā, whakapono ana ki a Ihowā, ki tāna pononga hoki, ki a Mohi.

1 Herren sade till Mose: 2 *4 Mos 33:7. "Säg till Israels barn att de vänder och slår läger framför Pi-Hahirot*14:2Pi-HahirotOkänd plats. Kan betyda "kanalernas mynning" eller "frihetens mynning"., mellan Migdol*14:2MigdolBetyder "torn" eller "fästning". och havet. Mitt emot Baal-Sefon*14:2Baal-SefonBetyder "nordens herre", kanske en plats för baalsdyrkan importerad från nuvarande Libanon (jfr not till Jes 14:13). ska ni slå läger vid havet. 3 Farao kommer att säga att Israels barn har gått vilse i landet, instängda av öknen. 4 Och jag ska göra faraos hjärta hårt så att han förföljer dem. Jag ska förhärliga mig på farao och hela hans här, så att egyptierna förstår att jag är Herren." Och de gjorde så.

5 När man berättade för kungen i Egypten att folket hade flytt, förändrades faraos och hans tjänares inställning till folket och de sade: "Vad har vi gjort? Vi släppte israeliterna så att de inte tjänar oss mer!" 6 Och han lät spänna för sina vagnar och tog med sig sitt folk. 7 Han tog sexhundra utvalda vagnar och alla andra vagnar som fanns i Egypten och ledande krigsmän på var och en av dem. 8 *4 Mos 33:3. Och Herren gjorde faraos, den egyptiske kungens, hjärta hårt så att han förföljde Israel när hela folket drog ut med upplyft hand. 9 Egyptierna, alla faraos hästar, vagnar och ryttare och hela hans här, förföljde dem och hann upp dem där de slagit läger vid havet nära Pi-Hahirot, mitt emot Baal-Sefon.

10 När farao närmade sig, lyfte Israels barn blicken och fick se egyptierna som kom tågande efter dem. Israels barn blev mycket förskräckta och ropade till Herren. 11 *Ps 106:7. Och de sade till Mose: "Fanns det inga gravar i Egypten, eftersom du har fört oss hit för att dö i öknen? Vad har du gjort mot oss? Varför förde du oss ut ur Egypten? 12 Var det inte det vi sade till dig i Egypten? Vi sade: Låt oss vara, så att vi får tjäna egyptierna. Det hade varit bättre för oss att tjäna egyptierna än att dö här i öknen." 13 Mose svarade folket: "Var inte rädda! Stanna upp och bevittna den frälsning som Herren i dag ska ge er. Så som ni ser egyptierna i dag ska ni aldrig någonsin se dem igen. 14 *2 Mos 15:3, 5 Mos 1:30, Jes 30:15.Herren ska strida för er, och ni ska hålla er stilla.

15 Sedan sade Herren till Mose: "Varför ropar du till mig? Säg till Israels barn att de ska dra vidare. 16 *2 Mos 4:17, Ps 78:13, Jes 10:26. Lyft din stav och räck ut handen över havet och klyv det, så att Israels barn kan gå rakt genom havet på torr mark. 17 Se, jag ska förhärda egyptiernas hjärtan så att de följer efter dem, och jag ska förhärliga mig på farao och hela hans här, på hans vagnar och ryttare. 18 Egyptierna ska inse att jag är Herren när jag förhärligar mig på farao, på hans vagnar och ryttare."

19 *2 Mos 13:21f, 23:20, 23. Guds ängel, som hade gått framför Israels här, flyttade sig nu och gick bakom dem. Molnpelaren som hade gått framför dem flyttade sig och tog plats bakom dem, 20 så att den kom mellan egyptiernas här och israeliternas. Molnet var där med mörker, samtidigt som det lyste upp natten. Under hela natten kunde den ena hären inte komma nära den andra.

21 *Jos 4:23, Ps 66:6, 77:16f, 78:13, 106:9, Jes 63:12f. Och Mose räckte ut handen över havet, och Herren drev då undan havet genom en stark östanvind som blåste hela natten. Han gjorde havet till torrt land, och vattnet klövs itu. 22 *1 Kor 10:1, Hebr 11:29. Israels barn gick rakt genom havet på torr mark, medan vattnet stod som en mur till höger och vänster om dem. 23 Och egyptierna förföljde dem, alla faraos hästar, vagnar och ryttare, och kom efter dem ut till mitten av havet.

24 Men vid morgonväkten*14:24morgonväktenNattens sista tredjedel mellan kl 2 och 6 (se Mått, mynt och tid i Uppslagsdelen). såg Herren ner från pelaren av eld och moln på egyptiernas här och förvirrade den. 25 Han lät hjulen på deras vagnar lossna*14:25lossnaAndra handskrifter (så Septuaginta och Peshitta): "fastna". så att det blev svårt för dem att komma fram. Då sade egyptierna: "Vi måste fly för Israel! Herren strider för dem mot Egypten."

26 Och Herren sade till Mose: "Räck ut handen över havet så att vattnet vänder tillbaka över egyptierna, över deras vagnar och ryttare." 27 Då räckte Mose ut handen över havet, och mot morgonen återvände vattnet till sin vanliga plats. Egyptierna flydde men möttes av det, och Herren strödde ut dem mitt i havet. 28 *Jos 24:7. Vattnet vände tillbaka och täckte vagnarna och ryttarna och hela faraos här*14:28täckte … hela faraos härEnligt Josefus och judisk tradition överlevde farao själv. Thutmose III levde till ca 1427 f Kr. Hans mumie finns i dag på Kairomuseet. som hade kommit efter dem ut i havet. Inte en enda av dem kom undan.

29 Men Israels barn gick rakt*14:29gick rakt genom havetAnvänds i 1 Kor 10:1f som en bild av dopet till Kristus. genom havet på torr mark, och vattnet stod som en mur till höger och till vänster om dem. 30 Så frälste Herren den dagen Israel från egyptiernas hand, och Israel såg egyptierna ligga döda på havets strand. 31 När Israels barn såg den stora makt som Herren hade visat mot egyptierna, fruktade folket Herren. Och de trodde på Herren och på hans tjänare Mose.