1 Nā, ka tūria e rātou i Erimi, ā, ka tae te huihuinga katoa o ngā tama a Īharaira ki te koraha o Hini, ki waenganui o Erimi o Hinai, i te tekau mā rima o ngā rā o te rua o ngā marama o tō rātou haerenga mai i te whenua o Īhipa. 2 Nā, ka amuamu te huihui katoa o ngā tama a Īharaira ki a Mohi rāua ko Ārona i te koraha. 3 Ā, ka mea ngā tama a Īharaira ki a rāua, "Ē, te mate atu rā mātou i te ringa o Ihowā i te whenua o Īhipa, i a mātou e noho ana i te taha o ngā kōhua kikokiko, e kai taro ana, ā mākona noa! Nā kōrua nei hoki mātou i kawe mai ki tēnei koraha kia kōhurutia ai tēnei whakaminenga katoa ki te matekai."

4 Nā, ka mea a Ihowā ki a Mohi, "Nanā, ka uaina iho e ahau he taro i te rangi mā koutou; ā, mā te iwi e haere, e kohikohi i tō tēnei rangi, i tō tēnei rangi, kia whakamātau ai ahau i a rātou, e haere rānei rātou i tāku ture, kāhore rānei. 5 Ā, te ono o ngā rā, ka takā e rātou tā rātou e mau mai ai; kia takiruatia tā rātou i kohikohi ai i ētahi rangi ake ka rite ki tō tēnei."

6 Nā, ka mea a Mohi rāua ko Ārona ki ngā tama katoa a Īharaira, "Ka ahiahi, nā, ka mōhio koutou nā Ihowā koutou i ārahi mai i te whenua o Īhipa; 7 ā, i te ata, nā, ka kite koutou i te korōria o Ihowā; e whakarongo mai ana hoki ia ki ā koutou amuamu ki a Ihowā. Tēnā ko māua, he aha māua, i amuamu ai koutou ki a māua?" 8 I mea anō a Mohi, "Ka mōhio koutou, ua hōmai e Ihowā ki a koutou he kikokiko hei kai i te ahiahi, ā, i te ata he taro, ā mākona noa, nō te mea kua rongo a Ihowā ki ā koutou amuamu e amuamu nā koutou ki a ia – ko māua ia, hei aha? Kīhai koutou i amuamu ki a māua, engari ki a Ihowā."

9 Nā, ka mea a Mohi ki a Ārona, "Mea atu ki te huihui katoa o ngā tama a Īharaira, ‘Whakatata mai ki te aroaro o Ihowā kua rongo hoki ia ki ā koutou amuamu.’ "

10 Ā, i a Ārona e kōrero ana ki te huihui katoa o ngā tama a Īharaira, nā, ka tahuri rātou whaka te koraha, nā, ko te korōria o Ihowā e puta mai ana i roto i te kapua.

11 Nā, ka kōrero a Ihowā ki a Mohi, ka mea, 12 "Kua rongo ahau ki ngā amuamu a ngā tama a Īharaira; kōrero atu ki a rātou, mea atu, ‘Kia ahiahi ka kai koutou i te kikokiko, ā, i te ata ka mākona i te taro; ā, ka mōhio koutou ko Ihowā ahau, ko tō koutou Atua.’ "

13 Ā, i te ahiahi, nā, ka puta mai te koitareke, ā, kapi ana te puni; ā, i te ata kua takoto te tōmairangi i te nohoanga, tawhio noa, tawhio noa. 14 Ā, ka mimiti ake te papanga tōmairangi, nā, he mea ririki, pōtakataka nei, kei te mata o te koraha, ririki, me te haupapa, i runga i te whenua. 15 Ā, i te kitenga o ngā tama a Īharaira, ka mea rātou tētahi ki tētahi, "He aha tēnā?" Kīhai hoki rātou i mōhio he aha rānei.

Nā, ka mea a Mohi ki a rātou, "Ko te taro rā tēnā ka hōmai nei e Ihowā ki a koutou hei kai. 16 Ko te mea tēnā i ākona mai rā e Ihowā, ‘Kohikohia mai i reira e tērā, e tērā, kia rite ki tāna e kai ai; he omere mā te tangata, kia rite ki tō koutou tokomaha; kohikohia e tērā, e tērā, mā te hunga i tōna tēneti.’ "

17 Ā, pērā ana ngā tama a Īharaira, nā, kohikohia ana, tā tētahi he nui, tā tētahi he iti. 18 Ā, ka mēhuatia e rātou ki te omere, kīhai i hira tā te tangata i te wāhi nui, kīhai hoki he hapa o tāna i te wāhi nohinohi. Rite tonu ki te kai a tērā, a tērā, tā rātou i kohikohi ai.

19 Nā, ka mea a Mohi ki a rātou, "Kaua e whakatoea tētahi wāhi o tēnā ki te ata."

20 Engari kīhai rātou i whakarongo ki a Mohi; ā, whakatoea ana e ētahi tētahi wāhi o taua mea mō te ata, ā, muia ana e te kutukutu, ā, piro ake; ā, riri ana a Mohi ki a rātou.

21 Ā, kohikohia ana taua mea e rātou i tēnei ata, i tēnei ata, rite tonu ki tā tēnei tangata, ki tā tēnei tangata, e kai ai; ā, ka mahana te rā, nā, kua rewa. 22 Ā, i te ono o ngā rā ka takiruatia te taro i kohikohia e rātou, e rua hoki ngā omere mā te tangata kotahi; ā, ka haere mai ngā rangatira katoa o te huihui, ka kōrero ki a Mohi. 23 Nā, ka mea ia ki a rātou, "Ko ia tēnei tā Ihowā i kōrero rā, ‘Ko āpōpō te okiokinga o te hāpati tapu o Ihowā; tunua tā koutou e tunu ai, kōhuatia hoki tā koutou e kōhua ai; ā, ko te toenga, waiho mā koutou, rongoātia mō te ata.’ "

24 Ā, rongoātia atu ana e rātou mō te ata, i pērā anō me tā Mohi i kī ai; kīhai hoki i piro, kāhore hoki i whai kutukutu. 25 Nā, ka mea a Mohi, "Kainga tēnā i tēnei rā; he hāpati hoki tēnei rā nā Ihowā; e kore tēnā mea e kitea e koutou ki te pārae i tēnei rā. 26 E ono ngā rā e kohikohi ai koutou i tēnā mea; ā, i te whitu o ngā rā ko te hāpati, ko reira kore ai."

27 Ā, i te whitu o ngā rā ka haere atu ētahi o te iwi ki te kohikohi, ā, kīhai i kitea. 28 Nā, ka mea a Ihowā ki a Mohi, "Kia pēhea te roa o koutou e kore nei e pupuri i āku whakahau, i āku ture? 29 Titiro, nō te mea kua hoatu e Ihowā te hāpati ki a koutou, koia i hoatu ai e ia i te rā ono he taro mō ngā rangi e rua. E noho koutou e tērā, e tērā, ki tōna wāhi anō; kaua tētahi e haere atu i tōna nohoanga i te rā whitu." 30 Nā, ka noho te iwi i te rā whitu.

31 Ā, huaina iho e te whare o Īharaira te ingoa o taua mea he mana. Tōna rite kei te purapura korianara, mā tonu; tōna reka kei te papa honi. 32 I mea anō a Mohi, "Ko te mea tēnei i ākona mai nei e Ihowā, ‘Whakakīia tētahi omere ki taua mea, ka rongoā ai mā ō koutou whakapaparanga; kia kite ai rātou i te taro i whāngaia ai koutou e ahau i te koraha i tāku whakaputanga mai i a koutou i te whenua o Īhipa.’ "

33 Ā, ka mea a Mohi ki a Ārona, "Tangohia tētahi oko, whaowhina hoki he mana ki roto, kia kotahi whakakīnga o te omere, ka whakatakoto ki te aroaro o Ihowā, rongoā ai mā ō koutou whakatupuranga."

34 Ā, whakatakotoria ana taua mea e Ārona ki mua i te Whakaaturanga rongoā ai, pērā tonu ia me tā Ihowā i ako ai ki a Mohi. 35 Ā, e whā tekau ngā tau i kai ai ngā tama a Īharaira i te mana, ā tae noa ki te whenua tāngata; he mana tā rātou i kai ai, ā tae noa ki ngā rohe o te whenua o Kanaana. 36 Nā, ko te omere, ko te wāhi whakatekau o te epa.

1 *4 Mos 33:10f. Hela Israels församling bröt sedan upp från Elim och kom på femtonde dagen i andra månaden efter sitt uttåg ur Egypten fram till öknen Sin, mellan Elim och Sinai. 2 Och hela Israels församling klagade mot Mose och Aron i öknen 3 *2 Mos 14:11, 4 Mos 11:4f. och sade till dem: "Om vi ändå hade fått dö för Herrens hand i Egypten! Där satt vi vid köttgrytorna och åt oss mätta. Men ni har fört oss hit ut i öknen för att låta hela församlingen dö av svält."

4 *Neh 9:15, Ps 78:24f, 105:40, Joh 6:31. Då sade Herren till Mose: "Se, jag ska låta det regna bröd från himlen åt er. Folket ska gå ut och samla så mycket de behöver för varje dag. Så ska jag pröva dem, om de vill vandra efter min lag eller inte. 5 När de på sjätte dagen tillagar vad de har fört hem, ska det vara dubbelt så mycket som de annars samlar varje dag."

6 Och Mose och Aron sade till alla Israels barn: "I kväll kommer ni att förstå att det är Herren som har fört er ut ur Egyptens land, 7 *4 Mos 14:27, 16:11. och i morgon ska ni se Herrens härlighet. Herren har hört hur ni klagar mot honom. Vilka är vi, att ni skulle klaga mot oss?" 8 Och Mose fortsatte: "Herren ger er i kväll kött att äta och i morgon bröd att mätta er med, för Herren har hört hur ni klagar mot honom. Men vilka är vi? Ni klagar inte mot oss utan mot Herren."

9 Därefter sade Mose till Aron: "Säg till hela Israels församling: Träd fram inför Herren, för han har hört hur ni klagar." 10 *2 Mos 13:21, 4 Mos 12:5, 16:19. När sedan Aron hade talat till hela Israels församling, vände de sig mot öknen. Och se, då visade sig Herrens härlighet i molnskyn.

11 Och Herren sade till Mose: 12 "Jag har hört hur Israels barn klagar. Säg till dem: I skymningen ska ni få kött att äta och i morgon bröd att mätta er med. Då ska ni inse att jag är Herren er Gud."

13 *4 Mos 11:31, Ps 78:26f, 105:40, Joh 6:31, 1 Kor 10:3. På kvällen kom vaktlar*16:13vaktlarLiten fasanfågel som varje vår passerar regionen på sin väg från Afrika till Europa. De fångas än i dag i tusental av egyptiska bönder med nät varje år. och täckte lägret, och nästa morgon låg det dagg runt omkring lägret. 14 *4 Mos 11:7. När daggen hade försvunnit, se, då låg det på marken ute i öknen något fint som fjäll, något fint som liknade rimfrost. 15 *Joh 6:31, 1 Kor 10:3. Israels barn såg det, och eftersom de inte visste vad det var frågade de varandra: "Vad är det här?" Mose sade till dem: "Detta är brödet som Herren har gett er att äta. 16 Och detta är vad Herren har befallt: Var och en ska samla så mycket av det som han behöver till mat. En gomer*16:16en gomerCa 2,2 liter (jfr vers 36), enligt den judiske historikern Josefus. Krukan förvarades länge i arken (Heb 9:4, Upp 2:17). per person*16:16per personOrdagrant: "per skalle" (hebr. gulgólet, jfr "Golgata", Joh 19:17). ska ni ta, efter antalet av ert husfolk. Var och en ska ta åt dem som han har i sitt tält."

17 Israels barn gjorde så, den ene samlade mer och den andre mindre. 18 *2 Kor 8:15. Men när de mätte upp det med gomermåttet hade den som samlat mycket ingenting över, och den som samlat lite saknade ingenting. Var och en hade samlat så mycket som han behövde till mat.*16:18 Citeras av Paulus i 2 Kor 8:15 i samband med en insamling till de heligas behov.19 Och Mose sade till dem: "Ingen får lämna kvar något av det till i morgon." 20 Men de lydde inte Mose, utan vissa sparade något av det till nästa morgon. Då växte det maskar i det och det luktade illa. Och Mose blev förargad på dem. 21 De samlade sedan in av mannat varje morgon, var och en så mycket han behövde till mat. Men när solhettan kom smälte det bort.

22 På sjätte dagen hade de samlat in dubbelt så mycket av brödet, två gomer för var och en. Folkets alla furstar kom och berättade det för Mose. 23 Då sade han till dem: "Detta är vad Herren sagt. I morgon är det sabbatsvila, en sabbat helgad åt Herren. Baka nu det ni vill baka och koka det ni vill koka. Men allt som blir över ska ni spara åt er till i morgon." 24 Och de sparade det till nästa morgon som Mose hade befallt, och nu luktade det inte illa och det kom inga maskar i det. 25 Mose sade: "Ät det i dag, för i dag är det Herrens sabbat och då kan ni inte finna något på marken. 26 I sex dagar ska ni samla in av det, men på sjunde dagen är det sabbat. Då kan ni inte hitta något."

27 Ändå gick några ut på sjunde dagen för att samla in, men de fann ingenting. 28 Då sade Herren till Mose: "Hur länge ska ni vägra att hålla mina bud och befallningar? 29 *1 Mos 2:3, 2 Mos 20:8f. Se, Herren har gett er sabbaten. Därför ger han er på sjätte dagen bröd för två dagar. Stanna därför hemma, var och en hos sig. Gå inte hemifrån på sjunde dagen." 30 Alltså höll folket sabbat på sjunde dagen.

31 Israels barn kallade det manna*16:31mannaHebr. man? betyder "vad?" (jfr 16:15). Detta "bröd från himlen" (Ps 78:24) användes av Jesus som en förebild till honom (Joh 6:31f).. Det liknade korianderfrö och var vitt och smakade som tunna kakor med honung.*16:31smakade … som honungDet har föreslagits en koppling mellan manna och honungsdagg, ett sött sekret från bladlöss på öknens tamariskträd. Mängderna som beskrivs förutsätter dock ett under.32 *Hebr 9:4. Och Mose sade: "Detta är vad Herren har befallt: Spara en gomer av det, så att era efterkommande får se det bröd jag gav er att äta i öknen när jag förde er ut ur Egyptens land." 33 Till Aron sade Mose: "Ta ett kärl och lägg en gomer manna i det och ställ det inför Herren. Det ska bevaras för kommande släkten." 34 Aron gjorde som Herren hade befallt Mose. Han ställde det framför vittnesbördet*16:34vittnesbördetDvs lagens tavlor som förvarades i förbundsarken (25:16, Hebr 9:4). för att förvaras där.

35 *Jos 5:12, Neh 9:15, 20f. Och Israels barn åt manna i fyrtio år, ända tills de kom till bebott land. De åt manna tills de kom till gränsen av Kanaans land. 36 En gomer är en tiondels efa*16:36efaDet grundläggande rymdmåttet, som genom arkeologiska fynd uppskattas till ca 22 liter. En äldre teori föreslår i stället 36 liter, vilket skulle öka samtliga literangivelser i GT med ca 60-65%. Antika mått varierade över tid och plats och bör betraktas som ungefärliga..