1 Ā, nō te kitenga o te iwi i roa te hekenga iho o Mohi i runga i te maunga, ka huihui te iwi ki a Ārona, ka mea ki a ia, "Whakatika, hangā ētahi atua mō tātou, hei haere i mua i a tātou; ko tēnei Mohi hoki, ko te tangata nāna tātou i kawe mai ki runga nei i te whenua o Īhipa, kāhore tātou e mōhio kua ahatia rānei ia."

2 Nā, ka mea a Ārona ki a rātou, "Whakia mai ngā whakakai kōura i ngā taringa o ā koutou wāhine, o ā koutou tama, o ā koutou tamāhine, ka kawe mai ki ahau."

3 Nā, whakia ana e te iwi katoa ngā whakakai kōura i ō rātou taringa, ā, kawea ana mai ki a Ārona. 4 Nā, ka tangohia e ia i ō rātou ringa, ā, whakaahuatia ana e ia ki te purupuru tāna kūao kau i whakarewa ai. Nā, ka mea rātou, "Ko ōu atua ēnei, e Īharaira, nāna nei koe i kawe mai ki runga nei i te whenua o Īhipa!"

5 Ā, nō te kitenga o Ārona, hangā ana e ia tētahi āta ki mua i taua mea; ā, ka karanga a Ārona, ka mea, "Ko āpōpō, he hākari ki a Ihowā." 6 Nā, ka maranga wawe rātou i te aonga ake, ā, whakaekea ana he tahunga tinana, i kawea anō he whakahere mō te pai; nā, ka noho te iwi ki te kai, ki te inu, ā, ka whakatika ki te tākaro.

7 Nā, ka mea a Ihowā ki a Mohi, "Haere, heke atu, kua hē hoki tōu iwi i kawea mai nei e koe i te whenua o Īhipa. 8 Kua hohoro rātou te peka kē i te huarahi i kīia e ahau ki a rātou; kua hangā mā rātou he kūao kau, he mea whakarewa, kua koropiko ki taua mea, kua patu whakahere māna, ā, e mea ana, ‘Ko ōu atua ēnei, e Īharaira, i kawea mai ai koe i te whenua o Īhipa.’ "

9 I mea anō a Ihowā ki a Mohi, "Kua kite ahau i tēnei iwi, nā, he iwi kakī mārō rātou. 10 Nā, tukua atu ahau, ā, ka mura tōku riri ki a rātou, ā, ka pau rātou i ahau; ka hangā anō koe hei iwi nui."

11 Nā, ka īnoi a Mohi ki a Ihowā, ki tōna Atua, ka mea, "He aha tōu riri i mura ai, e Ihowā, ki tāu iwi i kawea mai nei e koe i te whenua o Īhipa i runga i te kaha nui, i te ringa mārō? 12 Ha, kia kōrero ngā Īhipiana, kia mea, ‘He whakaputanga atu ki te hē tāna i a rātou, kia whakamatea ai rātou ki ngā maunga, kia whakangaromia atu ai i te mata o te whenua’? Tahuri i tōu riri nui e mura nei, kia puta kē hoki tōu whakaaro ki tēnei kino mō tāu iwi. 13 Kia mahara ki āu pononga, ki a Āperahama, ki a Īhaka, ki a Īharaira, ki tāu oatitanga hoki i a koe ki a rātou, ki tāu meatanga ki a rātou, ‘Ka whakanuia e ahau ō koutou uri kia rite ki ngā whetū o te rangi; ko tēnei whenua katoa hoki i kōrerotia atu nei e ahau, ka hoatu e ahau ki ō koutou uri, ā, ka nohoia e rātou ake ake.’ " 14 Nā, ka puta kē tā Ihowā i whakaaro ai mō te kino i kīia e ia kia meatia ki tāna iwi.

15 Nā, ka tahuri a Mohi, ka heke iho i te maunga, me ngā papa e rua o te whakaaturanga i tōna ringa; he mea tuhi ngā taha e rua o ngā papa; i tētahi taha, i tētahi taha te tuhi. 16 He mea mahi hoki nā te Atua aua papa, me te tuhituhi hoki, nā te Atua te tuhituhi, he mea whaowhao ki ngā papa.

17 Ā, ka rongo a Hohua i te reo o te iwi e hāmama ana, ka mea ki a Mohi, "He ngē whawhai kei te puni rā."

18 Nā, ka mea ia:

"Ehara tērā reo i te hāmama mō te hinganga o te taua,

ehara hoki tērā reo i te hāmama o te hunga e hinga ana;

he reo waiata tāku e rongo nei."

19 Ā, ka tata ia ki te puni, nā, ka kite ia i te kūao kau, i te kanikani. Nā, ka mura te riri o Mohi, ā, ka makā atu e ia ngā papa i roto i ōna ringa, ā, pākarua ana aua mea e ia i raro i te maunga. 20 Nā, ka tango ia i te kūao kau i hangā e rātou, ā, tahuna ana e ia ki te ahi, ā, hurihia ana, ā, ngotangota noa, ā, ruiruia ana e ia ki te wai, whakainumia atu ana mā ngā tama a Īharaira.

21 Nā, ka mea a Mohi ki a Ārona, "I aha tēnei iwi ki a koe, i tākina ai e koe tēnei hara nui ki a rātou?"

22 Ā, ka mea a Ārona, "Kei mura mai te riri o tōku ariki; e mōhio ana koe ki tēnei iwi, mō te kino tonu rātou. 23 I mea hoki rātou ki ahau, ‘Hangā ētahi atua mō tātou hei haere i mua i a tātou; ko tēnei Mohi hoki, ko te tangata nāna nei tātou i kawe mai i te whenua o Īhipa, kāhore tātou e mōhio kua ahatia rānei ia.’ 24 Nā, ka mea ahau ki a rātou, ‘Ki te mea he kōura tō tētahi, whakia mai.’ Nā, ka hōmai e rātou ki ahau; ā, makā ana e ahau ki te ahi; ā, puta ake ko te kūao kau nei."

25 Ā, i te kitenga o Mohi i te iwi e korara noa ana, (nā Ārona hoki rātou i tuku kia korara, hei taunu mā ō rātou hoariri). 26 Nā, ka tū a Mohi ki te kūwaha o te puni, ka mea, "Ko wai tō Ihowā haere mai ki ahau?" Nā, ka huihui ngā tama katoa a Rīwai ki a ia.

27 Nā, ka mea ia ki a rātou, "Ko te kupu tēnei a Ihowā, a te Atua o Īharaira, ‘Whakanohoia e tērā, e tērā tāna hoari ki tōna hūhā, ā, haere atu, hoki mai, i tētahi kūwaha ki tētahi kūwaha, i waenga puni, ā, patua e tērā tōna teina, e tērā tōna hoa, e tērā tōna hoa e noho tata ana.’ " 28 Nā, rite tonu ki te kupu a Mohi tā ngā tama a Rīwai i mea ai; ā, tata tonu ki te toru mano ngā tāngata i hinga i taua rangi. 29 Nā Mohi hoki i mea, "Hei runga i tāna tama, i tōna teina, te whakatohungatanga ki a Ihowā o tērā, o tērā, o koutou āianei; kia hōmai ai e ia he manaaki ki a koutou āianei."

30 Nā, i te aonga ake, ka mea a Mohi ki te iwi, "Kua hara koutou, he nui te hara. Nā, me haere ahau āianei ki runga, ki a Ihowā; tērā pea e taea e ahau te whakamārie mō tō koutou hara."

31 Nā, ka hoki a Mohi ki a Ihowā, ka mea, "Auē! Kua hara tēnei iwi, he nui te hara, kua hangā hoki e rātou ētahi atua kōura mō rātou. 32 Nā, māu e horoi tō rātou hara; ā, ki te kāhore, tēnā rā, horoia atu ahau i roto i tāu pukapuka i tuhituhia e koe."

33 Nā, ka mea a Ihowā ki a Mohi, "Ko te tangata e hara ana ki ahau, ka horoia atu ia e ahau i roto i tāku pukapuka. 34 Nā, haere rā, ārahina atu te iwi ki te wāhi i kōrerotia atu e ahau ki a koe, tēnā tāku anahera te haere atu nā i mua i a koe. Ahakoa rā, ko ā te rā e mea ai ahau, inā, ka meinga e ahau tō rātou hara kia tau ki runga ki a rātou."

35 Nā, ka whiua e Ihowā te iwi mō tā rātou hanganga i te kūao kau, i hangā nei e Ārona.

1 *Apg 7:40. När folket såg att det dröjde innan Mose kom ner från berget, samlades de kring Aron och sade till honom: "Kom och gör oss en gud, som ska gå framför oss. För vad som har hänt den där Mose som förde oss upp ur Egyptens land, det vet vi inte."*32:1 Citeras av Stefanus i Apg 7:40.2 Då sade Aron till dem: "Ta guldringarna som era hustrur, era söner och era döttrar har i öronen och ge dem till mig."

3 Då tog allt folket av sig guldringarna som de hade i öronen och bar dem till Aron. 4 *Ps 106:19f. Han tog emot guldet och formade det med en mejsel*32:4formade det med en mejselAnnan översättning: "knöt in det i en säck". och gjorde av det en gjuten*32:4gjutenTroligen guldplätering över trästomme eftersom guldkalven senare brändes (vers 20). kalv*32:4kalvEn ungtjur, symbol för styrka och virilitet, som dyrkades i Egypten. Se även 1 Kung 12:28f.. Och de sade: "Här är din gud, Israel, som har fört dig upp ur Egyptens land." 5 När Aron såg det, byggde han ett altare framför den och utropade: "I morgon är det en Herrens högtid." 6 *1 Kor 10:7. Nästa dag steg de upp tidigt och offrade brännoffer och bar fram gemenskapsoffer. Folket satte sig för att äta och dricka och reste sig för att roa sig.*32:6 Citeras av Paulus i 1 Kor 10:7.

7 *5 Mos 9:12f. Då sade Herren till Mose: "Gå dit ner, för ditt folk som du har fört upp ur Egyptens land drar fördärv över sig. 8 De har redan vikit av från den väg som jag befallde dem att gå. De har gjort sig en gjuten kalv som de har tillbett och offrat åt och sagt: "Här är din gud, Israel, som har fört dig upp ur Egyptens land." 9 Herren sade ytterligare till Mose: "Jag har sett detta folk, och se, det är ett hårdnackat folk. 10 Låt mig nu vara, så att min vrede kan brinna mot dem och förtära dem. Dig ska jag göra till ett stort folk."

11 *5 Mos 9:26f, Ps 106:23. Men Mose bönföll inför Herren sin Gud och sade: "Herre, varför skulle din vrede brinna mot ditt folk, som du har fört ut ur Egyptens land med stor kraft och stark hand? 12 *4 Mos 14:15f, Ps 85:4. Varför skulle egyptierna få säga: Till deras olycka har han fört ut dem för att döda dem bland bergen och utrota dem från jordens yta? Vänd dig från din glödande vrede och ångra det onda du har i sinnet mot ditt folk. 13 *1 Mos 12:7, 15:5, 22:16f, 26:4, 28:13f, Hebr 6:13f. Kom ihåg Abraham, Isak och Israel, dina tjänare, som du med ed vid dig själv har lovat: Jag ska göra era efterkommande lika talrika som stjärnorna på himlen, och hela det land som jag har talat om ska jag ge åt era efterkommande. De ska få det till arvedel för evigt."

14 *Ps 106:23, Jer 18:7f, Amos 7:1f. Då ångrade Herren det onda som han hade hotat att göra mot sitt folk.

15 *2 Mos 34:29. Mose vände om och gick ner från berget med vittnesbördets två tavlor i händerna. Det var skrivet på tavlornas båda sidor, både på framsidan och på baksidan. 16 *2 Mos 31:18. Tavlorna var Guds verk och skriften var Guds skrift, inristad på tavlorna.

17 Josua hörde oväsendet när folket skrek, och han sade till Mose: "Det hörs krigsrop i lägret." 18 Men han svarade:

"Det är inte ljudet av segerrop,

och inte ljudet av nederlag.

Ljudet av sång är vad jag hör."

19 *5 Mos 9:17. När sedan Mose kom närmare lägret och fick se kalven och dansen, upptändes hans vrede. Han kastade ifrån sig tavlorna och slog sönder dem nedanför berget. 20 *5 Mos 9:21. Och han tog kalven som de hade gjort, brände den i eld, krossade den till stoft, strödde det i vattnet och lät Israels barn dricka*32:20brände … krossade … strödde … drickaEn total utplåning av guldkalven. Ett liknande sätt att totalt förinta en gudabild beskrivs i en ugaritisk text. det. 21 Och Mose sade till Aron: "Vad har folket gjort med dig, eftersom du har förlett dem att begå en så stor synd?" 22 Aron svarade: "Var inte vred, herre! Du vet själv att folket är ont. 23 De sade till mig: Gör oss en gud som kan gå framför oss, för vi vet inte vad som hänt med den där Mose som förde oss upp ur Egyptens land. 24 Då sade jag till dem: Den som har guld ska ta av sig det. Och de gav det åt mig. Jag kastade det i elden, och ut kom denna kalv."

25 Mose såg att folket var lössläppt eftersom Aron hade släppt greppet om dem, till skadeglädje för deras fiender. 26 Mose ställde sig i porten till lägret och ropade: "Alla som tillhör Herren ska komma hit till mig!" Då samlades alla leviterna kring honom, 27 *5 Mos 33:9. och han sade till dem: "Så säger Herren, Israels Gud: Alla ska spänna på sig svärdet och gå fram och tillbaka genom lägret från port till port och döda var och en sin bror, sin vän eller släkting." 28 Leviterna gjorde som Mose hade sagt, och på den dagen föll omkring tretusen män av folket. 29 Och Mose sade: "Invig er i dag*32:29Invig er i dagAndra handskrifter: "Ni har i dag invigt er". Se 5 Mos 33:9. till Herrens tjänst, eftersom ni har stått emot era egna söner och bröder. Så ska han i dag ge er sin välsignelse."

30 Nästa dag sade Mose till folket: "Ni har begått en stor synd. Jag ska nu stiga upp till Herren. Kanske jag kan bringa försoning för er synd." 31 Mose gick tillbaka till Herren och sade: "O, detta folk har begått en stor synd. De har gjort sig en gud av guld. 32 *Ps 69:29, Dan 12:1, Rom 9:3. Men förlåt dem nu deras synd. Om inte, så utplåna mig ur boken som du skriver i."

33 *Ps 69:29, Upp 3:5, 13:8, 20:12. Men Herren svarade Mose: "Den som har syndat mot mig, honom ska jag utplåna ur min bok. 34 Gå nu och för folket dit jag har sagt dig. Se, min ängel ska gå framför dig. Men när dagen för min straffdom kommer ska jag straffa dem för deras synd."

35 Och Herren slog folket för att de hade gjort kalven, den som Aron gjorde.