1 Kātahi ka waiata a Mohi rātou ko ngā tama a Īharaira i tēnei waiata ki a Ihowā, ā, ka whakahua, ka mea:

"Ka waiata ahau ki a Ihowā,

he hira noa atu hoki tōna korōria;

ko te hōiho rāua ko tōna kaieke,

kua pangā e ia ki te moana.

2 Ko Ihowā tōku kaha, tāku waiata,

ko ia anō hoki hei whakaora mōku;

ko tōku Atua tēnei, ā, māku ia e whakakorōria;

ko te Atua o tōku pāpā, ā, māku ia e whakanui.

3 He tangata whawhai a Ihowā;

ko Ihowā tōna ingoa.

4 Ko ngā hāriata a Parao, me tāna ope,

kua makā e ia ki te moana;

ko āna rangatira whiriwhiri

toremi iho ki te Moana Whero.

5 Taupokina iho rātou e ngā wai hōhonu;

totohu ana rātou ki te rire, ānō he kāmaka.

6 "Ka whai korōria tōu ringa matau, e Ihowā,

mō te kaha;

nā tōu ringa, e Ihowā

i mongamonga ai te hoa whawhai.

7 Nā te nui o tōu kaha ka turakina e koe

te hunga i whakatika mai rā ki a koe.

Te whakaputanga o tōu riri, pau katoa rātou,

me he tumutumu otaota.

8 Nā te hau hoki o tōu ihu i haupū ai ngā wai;

i tū ake ngā roma, ānō he pūranga,

ā, whakatotoka ana te rire i te takere o te moana.

9 "I mea te hoariri, ‘Ka whai atu ahau, ka hopu,

ka tuwha i ngā taonga, ka nā tōku ngākau i a rātou;

ka unuhia tāku hoari, mā tōku ringa rātou e huna.’

10 I pupuhi atu koe ki tāu hau,

taupokina iho rātou e te moana;

totohu iho rātou, ānō he matā,

i ngā wai nui.

11 "Ko wai o ngā atua hei rite mōu, e Ihowā?

Ko wai hei rite mōu, e whakamoemititia nei mō te tapu,

e wehingia nei, e whakapaingia nei,

e mahi nei i ngā mea whakamīharo?

12 I totoro atu tōu ringa matau,

horomia ana rātou e te whenua.

13 "Nā tōu atawhai i ārahina mai ai e koe

te iwi kua hokona nei e koe;

nā tōu kaha i aratakina ai rātou e koe

ki tōu nohoanga tapu.

14 Ka rongo ngā iwi, ka tūiri;

mau tonu te matapōuri ki ngā tāngata o Pirihitia.

15 Nō reira i ohorere ai ngā rangatira o Ēroma;

ko ngā tāngata nunui o Moapa,

mau tonu te wiri ki a rātou;

memeha noa ngā tāngata katoa o Kanaana.

16 Tau ana ki a rātou te tūiri me te wehi;

mā te nui o tōu ringa

e tū tonu ai rātou, ānō he kōhatu,

kia pahemo rā anō tāu iwi, e Ihowā,

kia pahemo rā anō tēnei iwi kua hokona nei e koe.

17 Māu rātou e kawe atu, e whakatupu ki te maunga,

ki tōu kāinga ō mua iho, ki te wāhi, e Ihowā,

i hangā e koe hei nohoanga mōu,

ki te wāhi tapu, e te Ariki, i whakapūmautia e ōu ringa.

18 Hei kīngi a Ihowā ake ake."

19 I haere hoki ngā hōiho a Parao, me ana hāriata, me āna hōia eke hōiho ki te moana, ā, nā Ihowā i whakahoki ngā wai o te moana ki runga ki a rātou; tēnā ko ngā tama a Īharaira, i haere rā te wāhi maroke, i waenga moana.

20 Ā, ka tango a Miriama poropiti, tuahine o Ārona, i te timipera ki tōna ringa; ā, haere atu ana ngā wāhine katoa i muri i a ia me ngā timipera, me te kanikani anō rātou. 21 Ā, i whakahokia e Miriama tā rātou:

"Waiata ki a Ihowā,

he hira noa atu hoki tōna korōria;

nāna hoki te hōiho rāua ko tōna kaieke

i whiu ki te moana."

22 Ā, ārahina atu ana e Mohi a Īharaira i te Moana Whero, ā, ka haere rātou ki te koraha o Huri, ā, e toru ngā rā i haere ai rātou i te koraha, ā, kīhai i kitea he wai. 23 Nā, ka tae rātou ki Mara, kīhai hoki i āhei te inu i ngā wai o Mara; he kawa hoki. Nā reira i huaina ai tōna ingoa ko Mara. 24 Nā, ka amuamu te iwi ki a Mohi, ka mea, "Ko te aha hei inu mā mātou?"

25 Nā, ka karanga ia ki a Ihowā; ā, ka whakakitea mai he rākau e Ihowā ki a ia, ā, pangā ana e ia ki ngā wai, nā, ka reka ngā wai.

I hōmai e ia he ture ki a rātou i reira, me tētahi ritenga; i whakamātauria rātou e ia ki reira. 26 I mea hoki ia, "Ki te rongo mārie koe ki te reo o Ihowā, o tōu Atua, ā, ka mahi i te mea tika ki tāna titiro, ā, ka whai taringa ki āna whakahau, ka pupuri hoki i āna tikanga katoa, e kore rawa tētahi o aua mate i whakapāngia ki ngā Īhipiana e ahau, e whakapāngia atu e ahau ki a koe. Ko Ihowā hoki ahau e whakaora nei i a koe."

27 Nā, ka tae rātou ki Erimi, kotahi tekau mā rua nei ngā puna wai i reira, me ngā nīkau e whitu tekau; ā, ka noho rātou ki reira, ki te taha o ngā wai.

1 Då sjöng Mose och Israels barn denna lovsång till Herren:

"Jag vill lovsjunga Herren,

högt är han upphöjd.

Häst och ryttare störtade han

i havet.

2 *Ps 118:14f, Jes 12:2.Herren är min styrka

och min lovsång,

han blev min frälsning.

Han är min Gud,

jag vill prisa honom,

min fars Gud,

jag vill upphöja honom.

3 *Ps 24:8, Hos 12:6.Herren är en stridsman,

Herren är hans namn.

4 Faraos vagnar och här

kastade han i havet,

hans utvalda krigsmän

dränktes i Röda havet.

5 Djupen täckte dem,

de sjönk till botten som stenar.

6 Din högra hand, Herre,

är härlig i sin kraft,

din högra hand, Herre,

krossade fienden.

7 I din stora höghet

slog du ner dina motståndare,

du släppte lös din glödande vrede,

den förtärde dem som strå.

8 Av din näsas fnysning*15:8din näsas fnysningAnnan översättning (så Septuaginta): "din vredes Ande".

dämdes vattnen upp,

böljorna reste sig som en mur,

vattenströmmarna stelnade

i havets djup.

9 Fienden sade: Jag ska förfölja dem,

jag ska hinna upp dem,

jag ska dela upp bytet,

släcka min hämnd på dem.

Jag ska dra mitt svärd,

min hand ska förgöra dem.

10 Du andades på dem

och havet täckte dem,

de sjönk som bly

i de väldiga vattnen.

11 *2 Mos 18:11, 1 Krön 16:25, Ps 96:4, Jes 40:18. Vem är som du bland gudarna,

Herre?

Vem är som du, härlig i helighet,

värdig fruktan och lovsång,

du som gör under?

12 Du sträckte ut din högra hand,

och jorden slukade dem.

13 *Ps 78:54. Du ledde med din nåd

det folk som du återlöst,

du förde dem med din makt

till din heliga boning.

14 *Jos 2:10f. Folken hörde det och darrade,

ångest grep Filisteens invånare.

15 Då blev Edoms furstar förskräckta,

Moabs hövdingar bävade,

Kanaans alla invånare

smälte av ångest.

16 *2 Mos 23:27. Över dem föll skräck och fruktan.

Inför din mäktiga arm stod de

som förstenade

tills ditt folk drog förbi, Herre,

tills folket drog förbi

som du hade köpt.

17 *Ps 44:3, 78:54, 80:9. Du för dem in

och planterar dem

på din arvedels berg,

den plats som du gjort

till din boning, Herre,

den helgedom, Herre,

som dina händer berett.

18 *Ps 93:1.Herren ska regera alltid

och för evigt."

19 När Faraos hästar med vagnar och ryttare hade kommit ner i havet, lät Herren havets vatten vända tillbaka över dem. Men Israels barn gick rakt genom havet på torr mark.

20 Och profetissan Mirjam*15:20MirjamNamnet kan tolkas som "trotsig" (jfr 4 Mos 12) eller på egyptiska "älskad"., Arons syster, tog en tamburin i handen, och alla kvinnorna följde henne med tamburiner och dansade. 21 Mirjam sjöng för dem:

"Lovsjung Herren,

högt är han upphöjd!

Häst och ryttare störtade han

i havet."

22 *4 Mos 33:8, Ps 78:52. Därefter lät Mose Israels barn bryta upp från Röda havet, och de drog ut i öknen Shur*15:22öknen ShurÖkenområde öster om Egypten (jfr 1 Mos 20:1, 25:18, 1 Sam 15:7, 27:8).. Under tre dagar vandrade de i öknen utan att finna vatten. 23 Sedan kom de till Mara*15:23MaraBetyder "bitter". , men de kunde inte dricka vattnet där, eftersom det var bittert. Därför kallade de platsen Mara. 24 Då klagade folket mot Mose och sade: "Vad ska vi dricka?"

25 Men han ropade till Herren, och Herren visade honom ett visst slags trä. Han kastade det i vattnet och då blev vattnet sött. Där förelade han folket lag och rätt, och där satte han det på prov. 26 *2 Mos 19:5, 23:25, 5 Mos 7:15. Han sade: "Om du hör Herren din Guds röst och noga lyssnar till hans bud och håller alla hans stadgar, ska jag inte lägga på dig någon av de sjukdomar som jag lade på egyptierna, för jag är Herren din läkare.

27 *4 Mos 33:9. Sedan kom de till Elim*15:27ElimBetyder "terebinter" (ett träd besläktat med eken). , där det fanns tolv vattenkällor och sjuttio palmer. Och de slog läger där vid vattnet.