1 Ko te manaaki tēnei i manaaki ai a Mohi, te tangata a te Atua, i ngā tama a Īharaira i mua ake o tōna matenga. 2 Nā, ka mea ia:
I haere mai a Ihowā i Hinai,
i rere mai i Heira ki runga ki a rātou;
i whiti mai ia i Maunga Parana,
ā, haere mai ana ia i ngā mano tini o te hunga tapu;
he ture i tōna ringa matau mō rātou, e mura ana.
3 Inā, e aroha ana ia ki ngā iwi;
kei roto i tōu ringa āna tāngata tapu katoa;
ā, noho ana rātou i ōu waewae;
ka riro i a rātou katoa āu kōrero.
4 Nā Mohi te ture i ako ki a tātou, hei taonga tuku iho,
tuku iho mō te huihui o Hākopa.
5 Ko ia anō te kīngi o Iēhuruna
i te huihuinga o ngā upoko o te iwi,
rātou ko ngā iwi katoa o Īharaira.
6 "Kia ora a Reupena, kaua hoki e mate;
otiia kia tokoouou ōna tāngata."
7 Ā, tēnei anō te manaaki mō Hūrā:
nā, ka mea ia: "Whakarongo, e Ihowā, ki te reo o Hūrā,
māu anō hoki ia e kawe ki tōna iwi.
I kaha hoki ōna ringa ki te tohe mōna ake;
ā, māu ia e āwhina ki ōna hoariri."
8 Ā, mō Rīwai i mea ia:
"Kei tōu tangata tapu ōu Tumime me ōu Urimi,
i whakamātautauria rā ia e koe ki Maha,
i ngangautia rā e koe ki ngā wai o Meripa;
9 i mea nei mō tōna pāpā rāua ko tōna whaea,
‘Kāhore ahau i kite i a ia.’
Kīhai anō hoki ia i mōhio ki ōna tuākana,
kīhai i mātau ki āna ake tamariki;
he mea hoki, e pupuri ana rātou i tāu kupu,
e tiaki ana i tāu kawenata.
10 Mā rātou a Hākopa e whakaako ki āu whakaritenga,
a Īharaira hoki ki tāu ture;
mā rātou hoki te paowa kakara e hoatu ki tōu aroaro,
me te tahunga tinana ki runga ki tāu āta.
11 Manaakitia ōna rawa, e Ihowā,
kia aro mai hoki koe ki te mahi a ōna ringa;
whatia ngā hope o te hunga e whakatika ana ki a ia,
o ngā mea hoki e kino ana ki a ia,
kei whakatika mai anō rātou."
12 Ko tāna kupu mō Pineamine:
"Ko tā Ihowā i aroha ai ka noho hūmārie ki tōna taha –
ko ia e uhi ana i a ia ā pau noa te rā –
e noho ana i waenganui o ōna pokohiwi."
13 Ko tāna kupu mō Hōhepa:
"He manaakitanga tōna whenua nā Ihowā;
ki ngā mea papai o te rangi, ki te tōmairangi,
ki te wai hōhonu e takoto ake ana i raro,
14 ki ngā hua papai o te rā,
ki ngā mea papai hoki e whakaputaina mai ana e te marama,
15 ki ngā mea nunui hoki o ngā maunga onamata,
ki ngā mea papai o ngā maunga tū tonu;
16 ki ngā mea papai hoki o te whenua me ōna tini mea;
ki te manakohanga hoki ana i noho i te rākau.
Kia tae mai te manaaki ki runga ki te māhunga o Hōhepa,
ki te tumuaki hoki ōna i wehea i ōna tuākana.
17 He korōria kei te mātāmua a tāna pūru;
ko ōna haona kei ngā haona o te unikanga;
ka panā e ia ngā iwi, rātou katoa,
ki ērā, tae noa ki ngā pito o te whenua;
ā, ko ēnei ngā mano tini o Ēparaima,
ko ēnei hoki ngā mano o Mānahi."
18 Ā, ko tāna kupu mō Hepurona:
"Kia koa, e Hepurona, i tōu putanga ki waho;
e Ihākara hoki, i ōu tēneti.
19 Mā rātou ngā iwi e karanga ki te maunga;
ki reira rātou patu ai i ngā patunga o te tika;
nō te mea ka ngongo rātou i te raneatanga o ngā moana,
i ngā taonga huna hoki o te onepū."
20 Ko tāna kupu mō Kara:
"Ka manaakitia te kaiwhakawhānui i a Kara!
Noho ana ia me he raiona kātua,
haea iho e ia te ringa, āe rā me te tumuaki.
21 Ā, tangohia ana e ia te wāhi tuatahi mōna;
nō te mea kei reira te wāhi a te kaiwhakahaere tikanga e tiakina ana;
ā, haere mai ana me ngā upoko o te iwi,
ā, oti ana i a ia, rātou tahi ko Īharaira,
te tikanga a Ihowā, me āna whakaritenga."
22 Ā, ko tāna kupu mō Rāna:
"Hei kūao raiona a Rāna,
ka mokowhiti mai ia i Pahana."
23 Ā, ko tāna kupu mō Napatari:
"E Napatari, e mākona nei i te manakohanga,
e kī ana hoki i te manaaki a Ihowā;
nohoia e koe te taha ki te hauāuru me te tonga."
24 Ā, ko tāna kupu mō Āhera:
"Ko ngā tamariki te manaaki mō Āhera;
kia arongia mai ia e ōna tuākana,
kia toua hoki tōna waewae ki te hinu.
25 Ko ōu tūtaki he rino, he parāhi;
ā, ka rite tōu kaha ki ōu rā."
26 "Kāhore he rite mō te Atua, e Iēhuruna,
e eke hōiho nei i ngā rangi ki te whakauru i a koe,
ki ngā kapua hoki, i runga anō i tōna korōria.
27 Ko te Atua ora tonu tōu nohoanga,
ā, kei raro ko ngā ringa o tua iho;
ā, i peia e ia te hoariri i tōu aroaro,
i mea hoki, ‘Whakangaromia!’
28 Nā, ka noho hūmārie a Īharaira,
me te mātāpuna o Hākopa ko ia anake,
ki te whenua wīti, wāina;
āe rā, ka māturuturu iho te tōmairangi o ōna rangi.
29 Ka hari koe, e Īharaira! Ko wai hei rite mōu,
mō te iwi i whakaorangia nei e Ihowā,
te pukupuku hei whakapuru mōu,
ko te hoari hoki e whai korōria ai koe!
Ā, ka tuku mai ōu hoariri i a rātou ki a koe;
ā, ka takatakahi koe i ō rātou wāhi teitei."
1 1 Mos 49:1f. Detta är den välsignelse som gudsmannen Mose uttalade över Israels barn före sin död. 2 Dan 7:10, Hab 3:3, Apg 7:53, Gal 3:19. Han sade:
Herren kom från Sinai,
han gick upp över dem från Seir.
Han strålade fram från berget Paran,
ur skaran av mångtusen heliga.
På hans högra sida
brann i eld en lag för dem.
3 I sanning älskar han folken.
Alla hans heliga är i din hand.
De faller ner vid din fot,
de tar emot av dina ord.
4 Mose gav oss en lag,
en arvedel för Jakobs församling.
5 Han blev kung i Jeshurun
när folkets huvudmän samlades,
Israels alla stammar.
6 Låt Ruben leva och inte dö.
Men hans män blir en liten skara.
7 Detta sade han om Juda:
Hör, o Herre, Juda röst,
låt honom komma till sitt folk.
Med sina händer strider han
för dem.
Bli hans hjälp mot hans fiender.
8 2 Mos 17:7, 28:30, 4 Mos 20:13. Om Levi sade han:
Dina tummim33:8Dina tummimAndra handskrifter (så Septuaginta): "Ge Levi dina tummim". och dina urim33:8tummim … urimTvå stenar, kanske ljus och mörk, som användes för att söka Guds vilja genom lottkastning (4 Mos 27:21, 1 Sam 28:6, Ords 16:33).
tillhör din trogne
som du prövade i Massa,
som du kämpade med
vid Meribas vatten,
9 2 Mos 32:25f, Matt 10:37, 19:29, Luk 14:26. han som sade om sin far och sin mor:
’Jag ser dem inte’,
som inte ville kännas vid
sina bröder33:9inte ville kännas vid sina bröderVid Guds straffdom efter guldkalven (se 4 Mos 32:27).
eller veta av sina barn,
för de tog vara på ditt ord
och höll ditt förbund.
10 De ska lära Jakob dina förordningar
och Israel din lag.
De ska bära fram rökelse
för din näsa33:10för din näsaAnnan översättning (så Septuaginta): "för din vrede" (jfr 4 Mos 16:46).
och heloffer på ditt altare.
11 Välsigna, o Herre, hans kraft,
låt hans händers verk behaga dig.
Krossa höfterna
på hans motståndare
så att hans fiender
inte kan resa sig.
12 Om Benjamin sade han:
Herrens älskade
ska bo i trygghet hos honom
som alltid skyddar honom.
Mellan hans höjder ska han bo.
13 Om Josef sade han:
Må hans land
bli välsignat av Herren
med himlens ädlaste gåvor,
med dagg,
med gåvor från djupet
som ligger där nere,
14 med solens finaste skördar
och månvarvens finaste frukter,
15 med de uråldriga bergens
yppersta skatter
och de eviga höjdernas
finaste frukt,
16 2 Mos 3:2f, Apg 7:30. med jordens finaste frukt
och all dess fullhet,
med nåd från honom
som bodde i busken33:16bodde i buskenDen brinnande busken där Gud uppenbarade sig för Mose (2 Mos 3)..
Låt detta komma
över Josefs huvud,
över hjässan på fursten
bland bröder.
17 4 Mos 23:22, 24:8. Härlig är den förstfödde
bland hans tjurar,
som vildoxens är hans horn.
Med dem stångar han folken,
också dem som bor
vid jordens ändar.
Sådana är Efraims tiotusenden,
sådana Manasses tusenden.
18 Om Sebulon sade han:
Gläd dig, Sebulon, när du drar ut,
och du Isaskar i dina tält.
19 De bjuder in folk till sitt berg,
där offrar de rätta offer,
för de suger till sig havens rikedom
och skatter dolda i sanden.
20 Om Gad sade han:
Lovad är han
som gav rymligt land åt Gad!
Han bor som en lejonhona
och krossar både arm och hjässa.
21 4 Mos 32:16f. Han utsåg den bästa delen
åt sig själv,
för där var hans
härskarlott förvarad.
När folkets huvudmän
kom samman,
utförde han Herrens rätt
och hans domar med Israel.
22 Om Dan sade han:
Dan är ett ungt lejon
som rusar ner från Bashan.33:22BashanGolanhöjderna. Dan flyttade senare till området nordväst om Bashan (se Dom 18).
23 Om Naftali sade han:
Naftali har fått riklig nåd
och full välsignelse av Herren.
Väster och söder
ska du ta i besittning.
24 Om Asher sade han:
Välsignad bland söner
är Asher.
Må han bli älskad av sina bröder
och doppa sin fot i olja.
25 Av järn och koppar
ska dina reglar vara,
och som dina dagar din kraft.
26 Ingen är som Jeshuruns Gud,
han som far fram på himlen
till din hjälp,
på skyarna i sitt majestät.
27 Ps 90:1. En tillflykt är han, urtidens Gud,
och här nere råder
hans eviga armar.
Han ska jaga fienderna framför dig
och säga: Förgör dem!
28 Jer 23:6, 33:16. Så ska Israel bo i trygghet,
Jakobs källa lämnas ifred
i ett land med säd och vin,
under en himmel
som dryper av dagg.
29 Salig är du, Israel.
Vem är som du?
Du är ett folk
som har sin räddning i Herren.
Han är din skyddande sköld,
ditt ärorika svärd.
Dina fiender ska krypa för dig,
och du ska gå fram
över deras höjder.