1 Nā, ka tahuri tātou, ka haere ki te koraha nā te ara ki te Moana Whero; i pērā anō me tā Ihowā i kī mai ai ki ahau; ā, he maha ngā rā i taiāwhiotia ai e tātou a Maunga Heira.

2 Nā, ka kōrero a Ihowā ki ahau, ka mea, 3 "Ka roa nei tā koutou taiāwhio i tēnei maunga; tahuri whaka te raki. 4 Whakahau hoki ki te iwi, mea atu: ‘Ka haere nei koutou nā ngā rohe o ō koutou tuākana, o ngā tama a Ēhau, e noho ana i Heira; ā, ka wehi rātou i a koutou. Nā, kia tūpato i a koutou; 5 kaua e whakapātaritari i a rātou; e kore hoki e hoatu e ahau ki a koutou tētahi wāhi o tō rātou whenua, ahakoa takahanga mō te kapu o te waewae, nō te mea kua hoatu e ahau a Maunga Heira ki a Ēhau hei kāinga tupu. 6 Hokona he kai i a rātou ki te moni, ka kai ai koutou; ko te wai hoki me hoko e koutou i a rātou ki te moni, ka inu ai.

7 " ‘He mea hoki kua manaaki a Ihowā, tōu Atua, i a koe, i ngā mahi katoa a tōu ringa; e mōhio ana ia ki tōu haerenga i tēnei koraha nui; i tōu taha a Ihowā, tōu Atua, i ēnei tau e whā tekau; ā, kāhore koe i hapa i tētahi mea.’ "

8 Ā, ka pahemo i a tātou ō tātou tuākana, ngā tama a Ēhau, e noho ana i Heira, i te ara i te mānia o Erata, o Ehiono Kēpere. Nā, ka tahuri tātou, ka haere nā te huarahi i te koraha o Moapa, 9 ā, ka mea a Ihowā ki ahau: "Kei whawhai koe ki ngā Moapi, kaua anō e whakatari pakanga ki a rātou; tā te mea e kore e hoatu e ahau tētahi wāhi o tōna whenua hei kāinga mōu, nō te mea kua hoatu a Ara e ahau hei kāinga mō ngā tama a Rota."

10 (I noho ngā Emime ki reira i mua, he nui, he tini, he roroa tēnā iwi, rite tahi anō ki ngā Anakimi. 11 I kōrerotia hoki rātou he roroa, he pērā me ngā Anakimi; nā ngā Moapi ia rātou i hua he Emime. 12 I noho hoki ngā Hori ki Heira i mua; ā muri iho i a rātou, ko ngā tama a Ēhau, nā rātou hoki te hunanga i ērā i ō rātou aroaro, ā, noho iho ana ki tō rātou wāhi, rite tahi tā rātou ki tā Īharaira i mea ai ki te whenua i riro mai i a ia, i hōmai nei e Ihowā ki a rātou.)

13 "Tēnā, whakatika, whiti atu i te awa, i Terete." Nā, ka whiti mai tātou i te awa, i Terete.

14 Ā, ko ngā rā i haere mai ai tātou i Karehepārenea, ā tae noa ki tō tātou whitinga mai i te awa, i Terete, e toru tekau mā waru ngā tau, nō ka poto atu i roto i te ope te whakapaparanga katoa o ngā tāngata hāpai patu; te pērā me tā Ihowā i oati ai ki a rātou. 15 I runga anō hoki i a rātou te ringa o Ihowā e whakamate ana i a rātou i te puni ā poto noa rātou.

16 Ā, ka poto katoa ngā tāngata hāpai patu te mate atu i roto i te iwi. 17 Nā, ka kōrero a Ihowā ki ahau, ka mea, 18 "Hei tēnei rā koe haere ai mā Ara, mā te rohe o Moapa; 19 ā, e tata atu koe ki te ritenga atu o ngā tama a Āmona, kaua e whawhai ki a rātou, kaua anō hoki e whakatari pakanga ki a rātou. E kore hoki e hoatu e ahau tētahi wāhi o te whenua o ngā tama a Āmona hei kāinga mōu, nō te mea kua hoatu e ahau hei kāinga mō ngā tama a Rota."

20 (I kōrerotia hoki tērā he whenua tāngata roroa; i noho hoki ngā tāngata roroa ki reira i mua, ā, huaina iho rātou e ngā Āmoni he Hamahumi. 21 He nui, he maha, he roroa taua iwi, rite tahi ki ngā Anakimi. Nā Ihowā ia rātou i huna i tō rātou aroaro; ā, riro ana tō rātou kāinga i a rātou, ā, noho tonu iho i muri i a rātou; 22 pērā me tāna i mea ai ki ngā tama a Ēhau, e noho rā i Heira, i tāna hunanga i ngā Hori i tō rātou aroaro; nā, riro ana i a rātou tō rātou kāinga, ā, noho tonu iho rātou i muri i a rātou ā mohoa noa nei. 23 Nā, ko ngā Āwimi, i noho rā ki ngā pā ā puta noa ki Kaha, nā,ngā Kapatorimi i haere mai rā i Kapatoro rātou i huna, ā, noho iho i muri i a rātou.)

24 "Whakatika, haere, whiti atu i te awa i Aranona; nā, kua hoatu e ahau ki tōu ringa a Hihona kīngi o Hehepona, te Amori me tōna whenua; anga atu, tangohia, e riri i tā kōrua riri. 25 Kei tēnei rā ahau tīmata ai te whakapā i tōu pāwera, i tōu wehi ki ngā iwi i raro i te rangi, puta noa, puta noa, ina rongo ki tōu rongo, ā, ka wiri rātou, ka auē i a koe."

26 Nā, tukua atu ana e ahau ngā karere i te koraha, i Keremota, ki a Hihona kīngi o Hehepona; mō te āta noho ngā kupu, ā, ka mea atu: 27 "Kia haere atu ahau nā tōu whenua; ka haere ahau nā te huanui; e kore ahau e peka ki matau, ki mauī. 28 Māu e hōmai he kai māku hei utu mō te moni, ka kai ai ahau; e hōmai hoki he wai mōku mō te moni, ka inu ai ahau; heoi anō ko te haere kau a ōku waewae – 29 kia rite ki tā ngā tama a Ēhau e noho ana i Heira i mea ai ki ahau, me tā ngā Moapi hoki e noho rā i Ara – kia whiti atu rā anō ahau i Horano ki te whenua i hōmai e Ihowā, e tō mātou Atua, ki a mātou."

30 Heoi, kīhai a Hihona kīngi o Hehepona i pai kia haere atu tātou nā tōna kāinga; nā Ihowā hoki, nā tōu Atua i whakapakeke tōna wairua, i whakamāia hoki tōna ngākau, kia hōmai ai ia ki tōu ringa; koia anō tēnei ināianei.

31 Nā, ka mea a Ihowā ki ahau, "Titiro, kua tīmata ahau te tuku ki tōu aroaro i a Hihona, i tōna whenua; anga atu, tangohia tōna whenua hei kāinga."

32 Nā, ka puta mai a Hihona ki te tū i a tātou, ki te whawhai hoki i Iahata, ā, ia me tōna iwi katoa. 33 Ā, hōmai ana ia e Ihowā, e tō tātou Atua, ki tō tātou aroaro; nā, patua ana ia e tātou, me āna tama, me tōna iwi katoa. 34 Ā, horo ana i a tātou ōna pā katoa i taua wā anō, hunā iho ana hoki ngā tāngata o ngā pā katoa, me ngā wāhine, me ngā pōtiki, kīhai tētahi mōrehu i mahue i a tātou. 35 Ko ngā kararehe ia i tangohia mā tātou, me ngā taonga hoki o ngā pā i horo i a tātou. 36 O Aroere atu anō, i te taha o te awa o Aranona (me te pā hoki i te awa) ā pakū noa ki Kireara, kāhore tētahi pā i māia i a tātou. Hōmai katoa ana e Ihowā, e tō tātou Atua, ki a tātou. 37 Heoi anō ko te whenua o ngā tama a Āmona kīhai i taea atu e koe, me ngā wāhi katoa o te awa, o Iapoko, me ngā pā o ngā maunga, me ngā wāhi katoa i kīia mai e Ihowā, e tō tātou Atua.

1 *4 Mos 14:25, 21:4, 5 Mos 1:40, Dom 11:18. Så vände vi om och gick mot öknen, på vägen mot Röda havet, så som Herren hade sagt till mig. Det tog lång tid att ta oss runt Seirs*2:1runt … SeirNär folket vägrades genomfart rundade man istället området (4 Mos 20:14f). bergsbygd. 2 Då sade Herren till mig: 3 "Länge nog har ni gått runt om denna bergsbygd. Vänd er nu mot norr. 4 *4 Mos 20:14f. Och säg till folket: Ni kommer att dra fram genom det område som tillhör era bröder, Esaus barn som bor i Seir. De är rädda för er, men var försiktiga. 5 *1 Mos 36:8. Ni ska inte gå i strid med dem, för av deras land ska jag inte ge er ens så mycket som en fotsbredd, eftersom jag redan har gett Seirs bergsbygd till besittning åt Esau. 6 Ni ska köpa mat att äta av dem för pengar, och köpa vatten att dricka av dem för pengar, 7 *Ps 23:1. för Herren din Gud har välsignat dig i allt du företagit dig. Han har tagit hand om dig under din vandring i denna stora öken. I dessa fyrtio år har Herren din Gud varit med dig och ingenting har fattats dig."

8 Så drog vi bort från våra bröder, Esaus barn, som bodde i Seir, och lämnade Hedmarksvägen och Elat och Esjon-Geber. Vi vek av och tog vägen mot Moabs öken. 9 *1 Mos 19:37. Och Herren sade till mig: "Du ska inte angripa Moab eller gå i strid med dem, för av deras land ska jag inte ge dig något till besittning, eftersom jag redan har gett Ar till Lots barn."

10 *4 Mos 13:23, 29, 34. Förr bodde emeerna där, de var ett folk som var stort, talrikt och resligt som anakiterna. 11 Liksom anakiterna räknas också de för rafaeer*2:11rafaeerHögväxt folk som förknippades med området öster om Jordan (3:11f) och senare med Gazaremsan (2 Sam 21:16f, 1 Krön 20:4f)., men moabiterna kallar dem emeer. 12 *1 Mos 14:6, 36:20f. I Seir bodde tidigare horeerna*2:12horeernaTroligen utvandrade hurriter, ett indoeuropeiskt folk från Mitanniriket i Syrien., men Esaus barn drev bort dem och förgjorde dem och bosatte sig i deras land, alldeles som Israel gjorde med det land som Herren hade gett dem till besittning.

13 *4 Mos 21:12. "Så bryt nu upp och gå över bäcken Sered*2:13bäcken SeredSommartorr bäckravin som mynnar ut vid Döda havets sydspets.." Vi gick då över den bäckravinen. 14 *4 Mos 14:29f. Från den tid vi lämnade Kadesh-Barnea tills vi gick över bäcken Sered gick det trettioåtta år. Under den tiden dog hela det släkte av stridsmän som fanns i lägret, så som Herren med ed hade förklarat för dem. 15 Herrens hand var emot dem, och han utrotade dem ur lägret så att de dog.

16 När nu alla stridsmän i folket hade dött, 17 sade Herren till mig: 18 "Du ska i dag gå över Moabs gräns vid Ar 19 *1 Mos 19:38, Dom 11:15f. och ska då komma i närheten av ammoniterna. Men du ska inte angripa dem eller gå i strid med dem, för jag kommer inte att ge dig något i ammoniternas land till besittning, eftersom jag redan har gett det till Lots barn."

20 Också detta räknas till rafaeernas land. Rafaeer bodde där tidigare, men ammoniterna kallar dem samsummiter. 21 De var ett folk som var stort, talrikt och resligt som anakiterna. Men Herren förgjorde dem för ammoniterna, som fördrev dem och bosatte sig i deras land. 22 På samma sätt gjorde han för Esaus barn som bor i Seir, när han förgjorde horeerna för dem. De drev bort dem och bosatte sig i deras land, där de bor än i dag. 23 Även aveerna som bodde i byar ända fram till Gaza blev förgjorda av kaftoreerna, som drog ut från Kaftor*2:23KaftorTroligen Kreta, filisteernas hemland (Jer 47:4, Amos 9:7). och sedan bodde i deras land.

24 "Bryt nu upp och gå över floden Arnon*2:24floden ArnonDjup flodravin öster om Döda havet. Ofta Moabs norra gräns (3:16).. Se, jag har gett amorén Sichon, kungen i Heshbon, och hans land i din hand. Börja att inta det och ge dig i strid med honom. 25 *2 Mos 23:27, 5 Mos 11:25. Redan i dag ska jag börja att inge fruktan och skräck för dig hos alla folk under himlen, så att de darrar och bävar för dig när de hör berättas om dig."

26 *4 Mos 21:21f, 5 Mos 20:10. Och jag skickade sändebud från Kedemots öken*2:26Kedemots ökenÖster om Moab (hebr. kédem betyder "öster"). till Sichon, kungen i Heshbon, med fridsamma ord och lät säga: 27 "Låt mig gå igenom ditt land. Jag ska strikt följa vägen utan att vika av åt höger eller vänster. 28 Jag ska äta den mat som du vill sälja till mig för pengar och dricka det vatten som du vill ge mig för pengar. Låt mig bara passera igenom till fots 29 – på samma sätt som Esaus barn, Seirs invånare, och moabiterna, Ars invånare, handlade mot mig – så att jag kan gå över Jordan in i det land som Herren vår Gud vill ge oss."

30 *5 Mos 29:7f, Amos 2:9. Men Sichon, kungen i Heshbon, var inte villig att låta oss gå igenom hans land, för Herren din Gud hade förhärdat hans ande och gjort hans hjärta hårt för att ge honom i din hand, så som det är i dag. 31 Och Herren sade till mig: "Se, jag börjar nu att ge Sichon och hans land till dig. Börja inta det så att du får hans land till besittning."

32 Sichon drog då emot oss med allt sitt folk för att strida mot oss vid Jahas. 33 Men Herren vår Gud överlämnade honom till oss, och vi slog honom, hans söner och allt hans folk. 34 Vi intog vid den tiden alla hans städer och vigde*2:34vigdeHebr. charám innebar att överlåta något åt Herren och avskilja det från människornas värld, ofta genom förintelse. alla män, kvinnor och barn i varje stad åt förintelse. Vi lät ingen komma undan. 35 Bara boskapen tog vi som byte tillsammans med rovet från de städer vi intog. 36 Från Aroer vid floden Arnons strand, och från staden i dalen ända till Gilead fanns ingen stad vars murar var för höga för oss. Herren vår Gud gav allt till oss. 37 Men ammoniternas land lät du vara ifred, hela landsträckan längs Jabboks dalsänka och städerna i bergsbygden, alldeles som Herren vår Gud hade befallt.