1 Kātahi tātou ka tahuri, ka haere ki runga nā te huarahi ki Pahana; nā, ka puta mai a Oka kīngi o Pahana ki te tū i a tātou, ā, ia me tōna iwi katoa, ki Eterei whawhai ai. 2 Ā, ka mea a Ihowā ki ahau, "Kei wehi i a ia; tā te mea kua hoatu ia e ahau ki tōu ringa, me tōna iwi katoa, me tōna oneone; ā, ka rite tāu meatanga ki a ia ki tāu i mea ai ki a Hihona, ki te kīngi o ngā Amori, i noho rā i Hehepona."

3 Nā, hōmai ana e Ihowā, e tō tātou Atua, ki tō tātou ringa a Oka hoki, te kīngi o Pahana me tōna iwi katoa; ā, patua ana ia e tātou, ā, kāhore tētahi mōrehu ōna i mahue. 4 Nā, ka horo i a tātou i taua wā anō ōna pā katoa, kāhore he pā i kore te tangohia e tātou i a rātou – e ono tekau ngā pā, ko ngā wāhi katoa o Ārakopa, o te rangatiratanga o Oka i Pahana. 5 Ko ēnei pā katoa hangā rawa ki ngā taiepa teitei, ki ngā tatau, ki ngā tūtaki; hāunga ngā kāinga noho koraha, tōna tini. 6 I hunā katoatia ēnei e tātou, i pērātia me tā tātou i mea ai ki a Hihona, ki te kīngi o Hehepona, hunā iho ngā tāngata o ngā pā katoa, me ngā wāhine, me ngā tamariki. 7 Ko ngā kararehe ia, me ngā taonga o ngā pā, i tangohia mā tātou.

8 Nā, i taua wā anō ka tangohia e tātou i te ringa o ngā kīngi tokorua o ngā Amori te whenua i tēnei taha o Horano, o te awa, o Aranona atu ā tae noa ki Maunga Heremona. 9 (Ko Heremona i huaina e ngā Haironi ko Hiriona; nā ngā Amori ia i hua ko Heniri), 10 ko ngā pā katoa o te mānia, me Kireara katoa, me Pahana katoa, ā tae noa ki Hareka, ki Eterei, ngā pā hoki o te rangatiratanga o Oka i Pahana. 11 Ko Oka anake hoki, ko te kīngi o Pahana, i mahue, he mōrehu nō ngā tāngata roroa. Nā, ko tōna moenga he moenga rino; kāhore iana i Rāpata, i ngā tama a Āmona? E iwa whatīanga te roa, e whā hoki whatīanga te whānui, ki tō te tangata whatīanga.

12 Ā, ko tēnei whenua i riro mai nā i a tātou i taua wā, i Aroere atu, i tērā i te awa, i Aranona, me tētahi taha o te whenua maunga o Kireara, me ōna pā, i hoatu e ahau ki ngā Reupeni rātou ko ngā Kari. 13 Ā, ko te wāhi o Kireara i mahue me Pahana katoa, te rangatiratanga o Oka, i hoatu e ahau ki tētahi tānga o te hapū o Mānahi; (ko ngā wāhi katoa o Ārakopa me Pahana katoa e kīia nei ko te whenua o ngā tāngata roroa. 14 Nā Haira tama a Mānahi i tango te whenua katoa o Ārakopa, ā tae noa ki ngā rohe o Kehuri, o Maakati; ā, huaina iho te ingoa ki tōna, ko Pahana Hawotohaira, ā tēnei anō ināianei.) 15 Ā, tukua atu ana e ahau a Kireara mō Makiri. 16 I tukua e ahau ki ngā Reupeni rātou ko ngā Kari te wāhi i Kireara ā tae noa ki te awa, ki Aranona, ki waenganui o te awa me te rohe anō, ā tae noa ki te awa, ki Iapoko, ko te rohe ia ki ngā tama a Āmona. 17 Me te mānia hoki, me Horano, me tōna rohe, e takoto atu ana i Kinereta, taea noatia te moana i te mānia, te Moana Tote, i raro i Ahatotopihika, whaka te rāwhiti.

18 Ā, i whakahau ahau i a koutou i taua wā, i mea: "Kua hōmai e Ihowā e tō koutou Atua tēnei whenua kia nohoia; haere, e ngā māia katoa, me ā koutou patu i mua i ō koutou tuākana, i ngā tama a Īharaira. 19 Ko ā koutou wāhine ia me ā koutou pōtiki me ā koutou kararehe – e mōhio ana hoki ahau he tini ā koutou kararehe – me noho ki ō koutou pā i hoatu e ahau ki a koutou. 20 Kia meinga rā anō e Ihowā ō koutou tuākana kia okioki, kia pēnātia me koutou nā, kia whiwhi anō rātou ki te whenua ka hōmai nei e Ihowā, e tō koutou Atua, ki a rātou i tāwāhi o Horano. Kātahi koutou ka hoki, tērā, tērā, ki tōna kāinga i hoatu e ahau ki a koutou."

21 Ā, i whakahau anō ahau i a Hohua i taua wā, i mea: "Kua kite ōu kanohi i ngā mea katoa i mea ai a Ihowā, tō koutou Atua, ki ēnei kīngi tokorua; ka pēnātia e Ihowā ngā rangatiratanga katoa ka whiti atu nei koe ki reira. 22 Kei wehi koutou i a rātou; nā te mea, mā Ihowā, mā tō koutou Atua, tā koutou whawhai."

23 I īnoi anō ahau i taua wā ki a Ihowā, i mea: 24 "E te Ariki, e Ihowā, kua tīmata nei koe te whakakite ki tāu pononga i tōu nui, i tōu ringa kaha; ko wai hoki te Atua i te rangi, i te whenua rānei, e pēnā ana te mahi me āu mahi, he rite rānei ki a koe te kaha? 25 Tēnā rā, kia whiti atu ahau kia kite i tēnā whenua pai i tāwāhi o Horano, i tēnā maunga pai, i Repanōna anō hoki."

26 Otiia, i riri mai a Ihowā ki ahau, mō tā koutou hoki, kāhore anō hoki i rongo ki ahau; nā, ka mea mai a Ihowā ki ahau, "Kāti rā tāu! Kaua e kōrero mai anō ki ahau i tēnei mea. 27 Piki atu ki te tihi o Pihika, ka anga ai ōu kanohi whaka te hauāuru, whaka te raki, whaka te tonga, whaka te rāwhiti, ā, mā ōu kanohi e titiro atu; tā te mea e kore koe e whiti i tēnei Horano. 28 Engari whakahaua a Hohua, whakatenatenangia hoki, whakamāiatia; tā te mea ko ia te haere atu i te aroaro o tēnei iwi, māna rātou e whakawhiwhi ki te whenua e kite ai koe." 29 Nā, ka noho tātou ki te raorao i te ritenga atu o Petepeoro.

1 *4 Mos 21:33f, 5 Mos 29:7f. Sedan vek vi av och drog upp mot Bashan*3:1BashanOmrådet öster om Galileiska sjön, nuvarande Golanhöjderna.. Och Og, kungen i Bashan, kom ut med allt sitt folk för att strida mot oss vid Edrei. 2 *4 Mos 21:24. Men Herren sade till mig: "Var inte rädd för honom, för jag har gett honom och allt hans folk och hans land i din hand. Du ska göra med honom som du gjorde med Sichon, amoreernas kung, som bodde i Heshbon." 3 Herren vår Gud gav också Og, kungen i Bashan, och allt hans folk i vår hand. Vi slog honom och lät ingen överleva. 4 Och vi intog vid den tiden alla hans städer. Det fanns ingen stad som vi inte tog ifrån dem: sextio städer, hela landsträckan Argob, Ogs rike i Bashan. 5 Alla dessa städer var befästa med höga murar, med portar och bommar. Dessutom fanns det en stor mängd byar. 6 Vi vigde dem åt förintelse, liksom vi hade gjort med kung Sichon i Heshbon. I varje stad vigde vi alla män, kvinnor och barn åt förintelse, 7 *5 Mos 20:14. men all boskap och bytet från städerna tog vi för egen räkning.

8 Från amoreernas två kungar, som härskade på andra sidan Jordan, tog vi vid den tiden deras land, från Arnons dalsänka ända till berget Hermon*3:8berget HermonBergsområde med regionens högsta berg, landets naturliga nordgräns.9 – sidonierna kallar Hermon för Sirjon, medan amoreerna kallar det Senir. 10 Vi tog alla städerna på slätten och hela Gilead och hela Bashan, ända till Salka och Edrei, städerna i Ogs rike i Bashan. 11 Og, kungen i Bashan, var den ende som fanns kvar av rafaeerna. Hans säng*3:11Hans sängKan möjligen syfta på hans sarkofag (kista). Mätte nästan 4,5 x 2 meter och var troligen av trä med beslag av järn, som under bronsåldern betraktades som en dyrbar metall. var gjord av järn, och finns nu i Rabba i ammoniternas land. Den är nio alnar lång och fyra alnar bred, alnen beräknad efter en mans underarm.

12 *4 Mos 32:33f, Jos 12:1f, 13:8f. Av det land som vi hade erövrat vid den tiden gav jag den del som breder ut sig från Aroer, vid Arnons dalsänka, samt hälften av Gileads bergsbygd med dess städer åt rubeniterna och gaditerna. 13 Resten av Gilead och hela Bashan, Ogs rike, gav jag åt ena hälften av Manasse stam: hela landsträckan Argob och hela Bashan. Detta kallas rafaeernas land. 14 *4 Mos 32:41. Jair, Manasses son, tog hela landsträckan Argob ända till geshureernas och maakateernas område, och efter sitt eget namn kallade han Bashan för Jairs byar, som det heter än i dag. 15 *4 Mos 32:39f. Åt Makir gav jag Gilead. 16 Och åt rubeniterna och gaditerna gav jag landet från Gilead ända till Arnons dalsänka – gränsen gick mitt i floden – och till Jabboks dalsänka som är ammoniternas gräns, 17 *4 Mos 34:11f. vidare Hedmarken*3:17HedmarkenDen torra Jordansänkan både norr och söder om Döda havet ("Hedmarkshavet"). med Jordan som gräns från Kinneret*3:17KinneretGennesarets sjö (formad som en harpa, hebr. kinnór). ända till Hedmarkshavet, Salthavet nedanför Pisgas sluttningar i öster.

18 *4 Mos 32:17. Jag befallde er på den tiden och sade: "Herren er Gud har gett er detta land till besittning. Men nu ska ni, alla tappra stridsmän, beväpna er och gå över i spetsen för era bröder, Israels barn. 19 Men era hustrur och barn och er boskap – jag vet att ni har mycket boskap – ska stanna kvar i de städer som jag har gett er 20 *Jos 22:4. tills Herren har låtit era bröder få ro, liksom ni har fått ro, när också de har tagit i besittning det land som Herren er Gud vill ge dem på andra sidan Jordan. Sedan kan ni vända tillbaka till de besittningar jag har gett var och en av er."

21 På den tiden befallde jag Josua och sade: "Du har med egna ögon sett allt som Herren er Gud har gjort med dessa båda kungar. Så ska också Herren göra med alla riken där du drar fram. 22 *Jos 10:14, 42. Var inte rädda för dem, för Herren er Gud ska själv strida för er."

23 På den tiden bad jag så till Herren: 24 *Ps 86:8, 89:7. "Herre Gud, du har börjat att låta din tjänare se din storhet och din starka hand. Vilken gud i himlen eller på jorden kan göra sådana verk och sådana väldiga gärningar som du? 25 Låt mig nu få gå över dit och se det goda landet på andra sidan Jordan, detta vackra bergiga land och Libanon."

26 *4 Mos 20:12, 5 Mos 1:37, 4:21, 31:2. Men Herren hade blivit vred på mig för er skull, och han lyssnade inte på mig utan sade till mig: "Det är nog. Tala inte mer till mig om denna sak. 27 *5 Mos 34:4. Stig upp på toppen av Pisga*3:27PisgaLägre topp bredvid Nebo (34:1), ca en mil öster om Döda havets nordspets. Härifrån ser man till Hermon i norr, Tabor och Gerissim i nordväst, Olivberget i väst och En-Gedi i sydväst. och lyft upp dina ögon mot väster och norr, mot söder och öster. Se med dina ögon, för du ska inte gå över denna Jordan. 28 *4 Mos 27:18f, 5 Mos 31:23, Jos 14:1f. Anförtro Josua ditt uppdrag och styrk honom och ge honom mod. Det är han som ska gå över dit i spetsen för detta folk, och han ska ge dem i arv det land du ser."

29 Vi stannade sedan i dalen mitt emot Bet-Peor.