1 Ā tēnei ake, ki te āta whakarongo koe ki te reo o Ihowā, o tōu Atua ki te mau ki te mahi i āna whakahau katoa e whakahau atu nei ahau i tēnei rā ki a koe, nā, ka whakanui a Ihowā, tōu Atua, i a koe ki runga ake i ngā iwi katoa o te whenua. 2 Ā, ka tae mai ēnei manaaki katoa ki a koe, ka hopu i a koe, ki te whakarongo koe ki te reo o Ihowā, o tōu Atua:

3 Ka manaakitia koe i roto i te pā, ka manaakitia hoki koe i te māra.

4 Ka manaakitia ngā hua o tōu kōpū, me ngā hua o tōu oneone, me ngā hua o āu kararehe, ngā uri o āu kau, me ngā kūao o āu hipi.

5 Ka manaakitia tāu kete me tāu pokepokenga parāoa.

6 Ka manaakitia koe ina haere mai, ka manaakitia hoki ina haere atu.

7 Ka meinga e Ihowā ōu hoariri e whakatika ana ki a koe kia tukitukia i tōu aroaro. Kotahi anō te ara e puta mai ai rātou ki a koe, ā, e whitu ngā ara e rere atu ai rātou i tōu aroaro.

8 Ka whakahau a Ihowā i te manaaki mōu, mō ōu whare taonga, mō ngā mea katoa hoki e toro atu ai tōu ringa; ā, ka manaaki ia i a koe ki te whenua ka hōmai nei e Ihowā, e tōu Atua, ki a koe.

9 Ka whakatūturutia koe e Ihowā hei iwi tapu māna, ka pērātia me tāna i oati ai ki a koe; ki te mau koe ki ngā whakahau a Ihowā, a tōu Atua, ki te haere i āna huarahi. 10 Ā, ka kite ngā iwi katoa o te whenua kua huaina iho te ingoa o Ihowā ki a koe; ā, ka wehi i a koe. 11 Ā, ka whakanui rawa a Ihowā i te pai mōu, ka whai hua hoki tōu kōpū, ka whai hua āu kararehe, ka whai hua tōu oneone, i te whenua i oati ai a Ihowā ki ōu mātua kia hoatu ki a koe.

12 Ka whakatuwheratia e Ihowā ki a koe tāna taonga pai, te rangi hei hōmai i te ua ki tōu whenua i tōna pō anō, hei manaaki hoki i ngā mahi katoa a tōu ringa; ā, ka tuku moni atu koe ki ngā iwi maha, e kore anō koe e tango i te moni tārewa. 13 Ā, ka meinga koe e Ihowā hei upoko, e kore hoki e waiho hei hiku; ki runga anake koe, ā, kāhore ki raro; ki te whakarongo koe ki ngā whakahau a Ihowā, a tōu Atua, e whakahau atu nei ahau i tēnei rā ki a koe, ā, ka puritia e koe, ka mahia. 14 Ki te kore e peka atu i tētahi o ngā kupu e whakahau nei ahau i tēnei rā ki a koe, ki matau rānei, ki mauī rānei, whai ai ki ngā atua kē, mahi ai ki a rātou.

15 Engari, ki te kore koe e whakarongo ki te reo o Ihowā, o tōu Atua, e mau hoki ki te mahi i āna whakahau katoa, i āna tikanga, e whakahau atu nei ahau i tēnei rā ki a koe; nā, ka tae mai ki a koe, ka hopu i a koe, ēnei kanga katoa:

16 Ka kangā koe i te pā, ka kangā koe i te māra.

17 Ka kangā tāu kete me tāu pokepokenga parāoa.

18 Ka kangā te hua o tōu kōpū, me te hua o tōu oneone, te uri o āu kau, me ngā kūao o āu hipi.

19 Ka kangā koe i tōu haerenga mai, ka kangā hoki koe i tōu haerenga atu.

20 Ka tukua e Ihowā ki a koe te kanga, te tuatea me te whakatūpehupehu, ki ngā mea katoa e toro atu ai tōu ringa ki te mahi, kia ngaro rā anō koe, kia hohoro rā anō te mate atu; mō te kino o āu mahi, i whakarere nei koe i ahau. 21 Ka meinga e Ihowā te mate urutā kia piri tonu ki a koe, kia whakapotoa atu rā anō koe e ia i runga i te whenua e haere atu nā koe ki reira ki te tango. 22 Ka whiua koe e Ihowā ki te kohi, ki te kirikā, ki te mumura, ki te toronga nui, ki te hoari, ki te tauraki, te hōpurupuru; ā, ka whai ēnā i a koe ā ngaro noa koe. 23 Ā, ka whakaparāhi tōu rangi i runga i tōu māhunga, ka whakarino hoki te whenua i raro i a koe. 24 Ka hōmai e Ihowā hei ua mō tōu whenua te puehu me te nehu; ka rere iho taua mea i te rangi ki runga ki a koe, kia ngaro rā anō koe.

25 Ka mea a Ihowā kia patua koe ki te aroaro, o ōu hoariri. Kotahi anō te ara e haere atu ai koe ki a ia, ā, e whitu ngā ara e rere ai koe i tōna aroaro; ā, ka makamakaia haeretia koe i waenganui o ngā rangatiratanga katoa o te whenua. 26 Ā, ka ai tōu tinana mate hei kai mā ngā manu katoa o te rangi, mā ngā kararehe hoki o te whenua, ā, kāhore he tangata hei whakawehi atu i a rātou. 27 Ka patu a Ihowā i a koe ki te tūwhenua o Īhipa, ki ngā pukupuku, ki te pāpaka, ki te waihakihaki hoki, e kore nei koe e taea te rongoā. 28 Ka patu a Ihowā i a koe ki te pōrangi, ki te matapō, ki te ngākau pōhēhē; 29 ā, ka whāwhā koe i te tino awatea, ka pērā me te tangata matapō e whāwhā nei i roto i te pōuri, ā, e kore e whiwhi i ōu huarahi; ā, ka waiho koe hei tūkinotanga kautanga, hei murunga i ngā rā katoa, ā, kāhore he kaiwhakaora mōu.

30 Ka taumau koe i te wahine, ā, he tangata kē māna ia e moe; ka mahi koe i te whare, ā, e kore koe e noho ki roto; ka whakatō koe i te māra wāina, ā, e kore koe e kai i ōna hua. 31 Ka patua tāu kau i mua i ōu kanohi, ā, e kore koe e kai i tētahi wāhi ōna; ko tāu kāihe ka pāhuatia atu i tōu aroaro, e kore e whakahokia ki a koe. Ko āu hipi ka hoatu mā ōu hoariri, ā, kāhore ōu tāngata hei whakaora i a koe. 32 Ko āu tama me āu tamāhine ka hoatu ki te iwi kē, ā, ka matawaia ōu kanohi i te tirohanga ki a rātou, ā pau noa te rā; kāhore hoki he kaha i tōu ringa. 33 Ko ngā hua o tōu oneone me tōu uauatanga katoa, ka kainga e tētahi iwi kīhai nei i mōhiotia e koe; ā, hei tūkinotanga kautanga koe, hei kurunga i ngā rā katoa; 34 ā, ka haurangi koe i te kitenga a ōu kanohi e kite ai koe. 35 Ka patu a Ihowā i a koe, i ngā turi, i ngā waewae, ki te tūwhenua kino e kore e taea te rongoā, i te kapu o tōu waewae, ā tae noa ki tōu tumuaki.

36 Ka whakaheke atu a Ihowā i a koe, i tōu kīngi hoki e meatia e koe hei kīngi mōu, ki te iwi kīhai nei koe i mōhio, koutou ko ōu mātua; ā, ka mahi koe i reira ki ngā atua kē, ki te rākau, ki te kōhatu. 37 Ā, ka waiho koe hei mīharotanga, hei whakatauki, hei taunu i roto i ngā iwi katoa e kawea atu ai koe e Ihowā ki reira.

38 He nui te purapura e kawea atu e koe ki te māra, ā, he iti tāu e kohikohi mai ai; ka pau hoki i te māwhitiwhiti. 39 Ka whakatōkia e koe, ka mahia ngā māra wāina, ko te wāina ia e kore e inumia e koe, e kore anō e whakia ngā hua; ka kainga hoki e te huhu. 40 Ka whai ōriwa koe puta noa i ōu rohe katoa, ko te hinu ia e kore e whakawahia e koe; nō te mea ka horo ngā hua o āu ōriwa. 41 Ka whānau he tama māu, he tamāhine, otiia e kore e waiho māu; ka riro hoki rātou ki te herehere. 42 Ko āu rākau katoa me ngā hua o tōu oneone ka pau i te māwhitiwhiti.

43 Ko te manene i roto i a koe ka kake ake ki runga i a koe, ki runga noa atu; ko koe ia ka heke iho ki raro, ā, ki raro noa iho. 44 Ko ia hei hōmai i te moni tārewa ki a koe, ko koe ia e kore e hoatu i te mea tārewa ki a ia; ko ia hei pane, ko koe hei hiku.

45 Ā, ka tae ēnei kanga ki a koe, ka whai i a koe, ka hopu anō i a koe, kia hunā rā anō koe; mōu kīhai i whakarongo ki te reo o Ihowā, o tōu Atua, kīhai i mau ki āna whakahau, ki āna tikanga i whakahaua e ia ki a koe. 46 Ā, ka piri ēnā ki a koe hei tohu, hei mīharotanga, ki ōu uri anō hoki ā ake ake. 47 Mōu kīhai i mahi ki a Ihowā, ki tōu Atua, i runga i te koa, me te ngākau hari mō te huanga o ngā mea katoa. 48 Koia ka mahi koe ki ōu hoariri, e tukua mai e Ihowā ki a koe, i runga i te matekai, i te matewai me te kākahukore, me te kore hoki o ngā mea katoa; ā, ka hoatu e ia he ioka rino ki tōu kakī ā ngaro noa koe i a ia.

49 Ka hāpainga mai e Ihowā ki a koe he iwi nō tawhiti, nō te pito o te whenua, ānō he ēkara e rere ana; he iwi e kore e mōhiotia e koe tōna reo; 50 he iwi mata hīnana, e kore e whakapai ki te kanohi o te koroheke, e kore hoki e tohu i te taitamariki. 51 Ā, ka kainga e ia ngā hua o āu kararehe, te hua hoki o tōu oneone, ā, hunā noatia koe; ā, e kore e toe i a ia he wīti māu, he wāina, he hinu rānei, ngā uri rānei o āu kau, me ngā kuao o āu hipi, ā, meinga rā anō koe e ia kia ngaro. 52 Ā, ka whakapaea koe e ia i roto i ōu kūwaha katoa, ā, whenuku noa ōu taiepa teitei, kaha hoki, i whakamanamana ai koe, ā puta noa i tōu whenua; ā, ka whakapae ia i a koe i roto i ōu kūwaha katoa, puta noa i tōu whenua, i hōmai nei e Ihowā, e tōu Atua, ki a koe.

53 Ā, ka kai koe i te hua o tōu kōpū, i te kikokiko o āu tama, o āu tamāhine, e hōmai e Ihowā, e tōu Atua, ki a koe; i te whakapaenga, i te kōpaninga hoki, e kōpania ai koe e ōu hoariri. 54 Ko te tangata whakatarapī i roto i a koutou, whakaahu noa iho, ka hē tōna kanohi ki tōna teina, ki te wahine hoki o tōna uma, ā, ki te mōrehu o āna tamariki e toe ana ki a ia; 55 e kore ai e hoatu e ia ki tētahi o rātou tētahi wāhi o te kikokiko o āna tamariki, e kainga e ia, nō te mea kāhore he mea e toe ana ki a ia; i te whakapaenga, i te kōpaninga, e kōpania ai koe e ōu hoariri i roto i ōu kūwaha katoa. 56 Ko te wahine whakatarapī i roto i a koutou, whakaahu noa iho, e kore nei e whakamātau atu ki te whakatū i te kapu o tōna waewae ki te whenua, i te whakatarapī hoki, i te whakaahu, ka kino tōna kanohi ki te tāne o tōna uma, ki tāna tama, ki tāna tamāhine hoki; 57 ki tāna pōtiki hoki e puta mai i waenganui o ōna waewae, ki āna tamariki hoki e whānau i roto i a ia. Ka kainga pukutia hoki e ia i te kore o ngā mea katoa; i te whakapaenga, i te kōpaninga, e kōpania ai koe e ōu hoariri i roto i ōu kūwaha.

58 Ki te kāhore koe e mahara kia mahia ngā kupu katoa o tēnei ture e tuhituhia nei ki tēnei pukapuka, kia wehi koe i tēnei ingoa whai korōria, ingoa whakamataku, i a IHOWĀ, I TŌU ATUA. 59 Nā, ka meinga e Ihowā ōu whiunga kia mīharotia, me ngā whiunga o ōu uri, he whiunga nunui, kawenga roa hoki, me ngā mate ngau kino, kawenga roa hoki. 60 Ā, ka whakapāngia anō e ia ki a koe ngā mate katoa o Īhipa, i wehi rā koe; ā, ka piri ki a koe. 61 Me ngā mate katoa me ngā whiu katoa, kāhore nei i tuhituhia ki te pukapuka o tēnei ture, ka whakapāngia e Ihowā ki a koe, ā, hunā noatia koe. 62 Ā, ka mahue iho koutou he hunga torutoru, koutou i rite nei ki ngā whetū o te rangi te tini; nō te mea kīhai koe i whakarongo ki te reo o Ihowā, o tōu Atua.

63 Nā, ka rite ki te koa o Ihowā i tāna whakawhiwhinga i a koutou ki te pai, i tāna whakanuinga hoki i a koutou; ka pēnā anō hoki te koa o Ihowā ki te mea i a koutou kia ngaro, ki te huna rawa atu i a koutou; ā, ka hūtia atu koutou i te whenua e haere atu nei koutou ki reira ki te tango. 64 Ā, ka whakamararatia koe e Ihowā ki waenga i ngā iwi katoa, i tētahi pito o te whenua tae noa atu ki tētahi pito o te whenua; ā, ka mahi koe i reira ki ngā atua kē, kāhore nei koe i mōhio, koutou tahi ko ōu mātua, ki te rākau, ki te kōhatu. 65 Ā, e kore e tā tōu manawa i roto i ēnā iwi, kāhore hoki he okiokinga mō te kapu o tōu waewae. Engari, ka hōmai e Ihowā ki a koe i reira he manawa hēhē, he kanohi haumaruru, me te ngākau tuatea. 66 Ā, ka tārewa noa tōu ora i tōu aroaro; ka wehi koe i te pō, i te ao, ā, kāhore he tūturutanga mō tōu ora. 67 I te ata ka mea koe, "Auē, te ahiahi noa!" – ā, i te ahiahi ka mea koe, "Auē, te awatea noa!" I te pāwera hoki o tōu ngākau e pāwera ai koe, i te kitenga hoki a ōu kanohi e kite ai koe. 68 Ā, ka whakahoki a Ihowā i a koe ki Īhipa i runga kaipuke, nā te huarahi i kōrero rā ahau ki a koe, E kore koe e kite i reira ā muri ake nei; ā, ka hoko koutou i a koutou i reira ki ō koutou hoariri hei pononga tāne, hei pononga wāhine, ā, kāhore he tangata hei hoko.

1 *3 Mos 26:3f, 5 Mos 26:18f. Om du lyssnar till Herren din Guds röst, genom att noggrant följa alla hans bud som jag i dag ger dig, så ska Herren din Gud upphöja dig över alla folk på jorden. 2 Och alla dessa välsignelser ska komma över dig och nå fram till dig, när du lyssnar till Herren din Guds röst:

3 Välsignad ska du vara i staden,

och välsignad ute på marken.

4 Välsignad ska ditt

moderlivs frukt vara

och din marks gröda,

det din boskap föder,

dina kors kalvar

och dina tackors lamm.

5 Välsignad ska din korg vara

och välsignat ditt baktråg.

6 *Ps 121:8. Välsignad ska du vara

när du kommer in,

och välsignad ska du vara

när du går ut.

7 När dina fiender reser sig mot dig, ska Herren låta dem bli slagna inför dig. På en väg ska de dra ut mot dig, men på sju vägar ska de fly för dig. 8 Herren ska befalla sin välsignelse att vara med dig i dina förråd och i allt du företar dig. Han ska välsigna dig i det land som Herren din Gud ger dig.

9 *2 Mos 19:6, 5 Mos 7:6.Herren ska upphöja dig till ett heligt folk åt sig, så som han med ed har lovat dig, om du håller Herren din Guds bud och vandrar på hans vägar. 10 Och jordens alla folk ska se att du är uppkallad efter Herrens namn och respektera dig. 11 *5 Mos 30:9.Herren ska ge dig överflöd av allt gott – barn, avkomma från boskapen och gröda på marken – i det land som Herren med ed har lovat dina fäder att ge dig. 12 *5 Mos 11:14, 15:6.Herren ska öppna för dig sitt rika förrådshus, himlen, för att ge regn i rätt tid åt ditt land och välsigna alla dina händers verk. Du ska ge lån åt många hednafolk men själv ska du inte låna av någon. 13 Herren ska göra dig till huvud och inte till svans. Du ska bara vara över och aldrig vara under, om du lyssnar till Herren din Guds bud som jag i dag ger dig för att du ska hålla och följa dem. 14 Vik inte av, varken åt höger eller vänster, från något av alla de bud som jag i dag ger er, så att du följer andra gudar och tjänar dem.

15 *3 Mos 26:14f, Klag 2:17, Dan 9:11, Mal 2:2. Men om du inte lyder Herren din Guds röst och inte håller fast vid och följer alla hans bud och stadgar som jag i dag ger dig, så ska alla dessa förbannelser komma över dig och nå fram till dig:

16 Förbannad ska du vara i staden,

och förbannad ute på marken.

17 Förbannad ska din korg vara

och förbannat ditt baktråg.

18 Förbannad ska ditt

moderlivs frukt vara

och din marks gröda,

dina kors kalvar

och dina tackors lamm.

19 Förbannad ska du vara

när du kommer in,

och förbannad ska du vara

när du går ut.

20 Herren ska sända över dig förbannelse, förvirring och straff i allt du gör och företar dig, tills du förgörs och snabbt förgås för dina onda gärningars skull, eftersom du har övergett mig. 21 Herren ska låta pesten drabba dig tills han har utrotat dig ur det land dit du nu kommer för att ta det i besittning. 22 *Amos 4:9, Hagg 2:18.Herren ska slå dig med tärande sjukdom, feber och hetta, med brand och svärd, med sot och rost*28:22sot och rostSädessjukdomar som orsakades av ökenvindar och svampangrepp.. Det ska förfölja dig tills du förgås. 23 *3 Mos 26:19, 5 Mos 11:17. Himlen över ditt huvud ska vara som koppar, och jorden under dig ska vara som järn*28:23Himlen … som koppar och jorden … som järnSyftar på svåra torrperioder (2 Kung 17-18, Amos 4:7f, Hagg 1:10f).. 24 Damm och stoft ska vara det regn Herren ger åt ditt land. Från himlen ska det komma ner över dig till dess att du förgörs.

25 *Jer 15:4, 24:9, 29:18, 34:17, 2 Krön 29:8.Herren ska låta dig bli slagen inför dina fiender. På en väg ska du dra ut mot dem, men på sju vägar ska du fly för dem, och du ska bli ett avskräckande exempel för alla riken på jorden. 26 Dina dödas kroppar ska bli mat åt alla himlens fåglar och åt markens djur, och ingen ska skrämma bort dem. 27 *2 Mos 9:9, 5 Mos 7:15.Herren ska slå dig med Egyptens utslag och bölder, med skabb och skorv, så att du inte kan botas. 28 *Rom 1:28.Herren ska slå dig med vanvett, blindhet och sinnesförvirring.

29 Du ska famla mitt på ljusa dagen, så som en blind famlar i mörker, och du ska inte ha framgång på dina vägar. Du ska bli förtryckt och plundrad i alla dina dagar utan att någon räddar dig. 30 *5 Mos 20:5f. Du ska trolova dig med en kvinna, men en annan man ska ligga med henne. Du ska bygga ett hus, men inte få bo i det. Du ska plantera en vingård, men inte få skörda någon frukt från den. 31 Din oxe ska slaktas inför dina ögon, men du ska inte få äta av den. Din åsna ska rövas bort från dig i din åsyn och inte föras tillbaka till dig. Dina får ska ges till dina fiender utan att någon kommer till din hjälp. 32 Dina söner och döttrar ska ges till främmande folk, och dina ögon ska se det och ivrigt längta efter dem varje dag, men du ska stå maktlös. 33 *Dan 6:3f. Ett folk som du inte känner ska äta frukten av din mark och allt ditt arbete. Du ska i alla dina dagar bli förtryckt och utsatt för våld. 34 Du ska drivas till vanvett av det du kommer att se med dina ögon. 35 Herren ska slå dig med svåra bölder på knän och ben, från fotbladet ända till hjässan, så att du inte ska kunna botas.

36 Herren ska föra bort dig och den kung som du sätter över dig till ett folk*28:36föra bort dig … till ett folkSkedde vid nordrikets fall 722 f Kr (2 Kung 17) och vid den babyloniska fångenskapen 587 f Kr (2 Kung 24-25). som varken du eller dina fäder har känt, och där ska du tjäna andra gudar, gudar av trä och sten. 37 *1 Kung 9:7, Jer 25:9. Du ska bli till häpnad och ett ordspråk och en nidvisa bland alla de hednafolk som Herren ska föra dig till.

38 *Mika 6:15, Hagg 1:6. På åkern ska du föra ut mycket säd, men du ska skörda lite, för gräshoppor ska äta upp den. 39 Vingårdar ska du plantera och bruka, men inget vin ska du få att dricka och inget ska du få samla in, för maskar ska äta upp allt. 40 Olivlundar ska du ha överallt i ditt land, men du ska inte smörja din kropp med oljan, för oliverna ska falla av. 41 Söner och döttrar ska du föda, men du ska inte få behålla dem, för de måste gå i fångenskap. 42 Alla dina träd och all din marks frukt ska angripas av gräshoppor. 43 Främlingen som bor hos dig ska höja sig över dig allt högre och högre, men du ska sjunka ner allt djupare och djupare. 44 Han ska ge lån åt dig, men du ska inte ge lån åt honom. Han ska bli huvudet och du ska bli svansen.

45 Alla dessa förbannelser ska komma över dig och förfölja dig och träffa dig tills du går under, därför att du inte lyssnade till Herren din Guds röst och inte höll de bud och stadgar som han gav dig. 46 Som tecken och under ska de komma över dig och dina efterkommande till evig tid. 47 Eftersom du inte tjänade Herren din Gud med glädje och av hjärtans lust, medan du hade överflöd på allt, 48 ska du komma att tjäna fiender som Herren ska sända mot dig, under hunger, törst och nakenhet och brist på allt. Och han ska lägga ett ok*28:48okBärstång av trä med järnbeslag, en vanlig bild för underordning (jfr 1 Kung 12:4, Jes 9:4). av järn på din nacke tills han har utrotat dig.

49 *Jer 5:15f, 6:22f.Herren ska sända över dig ett folk från fjärran, från jordens ände, likt örnen*28:49örnenBibelns "örn" (hebr. nésher) syftar troligen på den örnliknande gåsgamen (2,5 m bred). i sin flykt, ett folk vars språk du inte förstår, 50 *Klag 4:16, 5:12f. ett folk med bister uppsyn, som inte tar hänsyn till de gamla och inte visar förbarmande med de unga. 51 Det folket ska äta upp frukten av din boskap och frukten av din mark tills du utrotas, för de ska inte lämna kvar åt dig vare sig säd, vin eller olja, inte dina kors kalvar och dina tackors lamm, tills de gjort slut på dig. 52 De ska angripa dig i alla dina städer tills dina höga och befästa murar som du litar till faller i hela ditt land. Ja, de ska angripa dig i alla dina städer över hela ditt land, det land som Herren din Gud har gett dig.

53 *2 Kung 6:28f, Klag 2:20, 4:10. I sådan nöd och sådant trångmål ska din fiende försätta dig att du ska äta din egen livsfrukt, köttet av dina söner och döttrar*28:53äta … era söner och döttrarDesperata svältande människor drevs till kannibalism vid t ex utdragna belägringar (2 Kung 6:28f, Jer 19:9, Klag 4:10). som Herren din Gud har gett dig. 54 En känslig och mycket bortskämd man hos dig ska då se med så ont öga på sin bror och på hustrun som han tar i famn och på de barn han ännu har kvar, 55 att han inte vill dela med sig till någon av dem av sina barns kött, för han äter det själv, eftersom han inte har något annat kvar. I sådan nöd och sådant trångmål ska din fiende försätta dig i alla dina städer. 56 En känslig och bortskämd kvinna hos dig, så känslig och bortskämd att hon inte ens försökt sätta sin fot på marken, ska då se med så ont öga på mannen som hon tar i famn och på sin son och sin dotter, 57 att hon missunnar dem efterbörden som kommer ur hennes liv och barnen som hon föder. I brist på allt annat ska hon i hemlighet äta det. I sådan nöd och sådant trångmål ska din fiende försätta dig i dina städer.

58 Om du inte noggrant följer alla ord i denna lag som är skrivna i denna bok, så att du fruktar detta härliga och fruktade namn "Herren din Gud", 59 då ska Herren sända mycket svåra plågor över dig och dina efterkommande, stora och långvariga plågor, elakartade och långvariga sjukdomar. 60 Han ska låta Egyptens alla farsoter, som du är rädd för, komma tillbaka, och de ska drabba dig. 61 Också många andra sjukdomar och plågor, som inte är nerskrivna i denna lagbok, ska Herren låta komma över dig tills du går under. 62 *5 Mos 4:27, 10:22. Och av er ska det bli ett fåtal kvar, ni som tidigare var talrika som stjärnorna på himlen, eftersom du inte lyssnade till Herren din Guds röst. 63 *Ords 1:26. Och liksom Herren förut gladde sig över er när han fick göra er gott och föröka er, så ska Herren nu glädja sig över er också när han utrotar och förgör er. Ni ska ryckas bort ur det land som ni är på väg till för att ta i besittning.

64 *Neh 1:8.Herren ska sprida ut dig bland alla folk, från jordens ena ände till den andra, och där ska du tjäna andra gudar som varken du eller dina fäder har känt, gudar av trä och sten. 65 Bland de folken ska du inte få någon ro eller någon vila för din fot. Herren ska där ge dig ett bävande hjärta och förtvinande ögon och en ångestfylld själ. 66 Du ska sväva i största livsfara, du ska darra både natt och dag och inte vara säker för ditt liv. 67 På morgonen kommer du att säga: "Om det ändå vore kväll!", och på kvällen kommer du att säga: "Om det ändå vore morgon!" Detta på grund av den fruktan du ska känna i ditt hjärta och den syn dina ögon ska se. 68 Och Herren ska föra dig tillbaka till Egypten på skepp*28:68till Egypten på skeppEgyptier hemförde åtskilliga slavar från plundringståg i Kanaan., på den väg om vilken jag sade till dig: "Du ska inte se den mer." Där ska ni bjuda ut er till salu som slavar och slavinnor åt era fiender. Men ingen ska vilja köpa.