1 Nā, whakarongo mai rā ināianei, e Īharaira, ki ngā tikanga, ki ngā whakaritenga e whakaako atu nei ahau ki a koutou kia mahia; kia ora ai koutou, kia tae atu ai, kia noho ai hoki ki te whenua e hōmai nei e Ihowā, e te Atua o ō koutou mātua, ki a koutou. 2 Ko te kupu, e whakahaua atu nei e ahau ki a koutou, kaua e tāpiritia ki ētahi atu, kaua anō e kinitia atu tētahi wāhi ōna; kia rite ai i a koutou ngā whakahau a Ihowā, a tō koutou Atua, e whakahaua nei e ahau ki a koutou.

3 Kua kite ō koutou kanohi i tā Ihowā i mea ai mō Paara-Peoro. Ko ngā tāngata katoa hoki i whai i a Paara-Peoro whakamatea rawatia iho rātou e Ihowā, e tō koutou Atua, i roto i a koutou. 4 Ko koutou ia, i awhi rā ki a Ihowā, ki tō koutou Atua, e ora katoa ana i tēnei rā.

5 Titiro, kua whakaako ahau i a koutou ki ngā tikanga, ki ngā whakaritenga, ki a Ihowā, ki a tōku Atua i ako ai ki ahau, hei mahi mā koutou i waenganui o te whenua e haere atu nei koutou ki reira ki te tango. 6 Nā, puritia, mahia; ko tō koutou whakaaro nui hoki ia, me tō koutou mōhio ki te titiro mai a ngā tauiwi, a ngā mea e rongo ana ki ēnei tikanga katoa, ā, ka mea rātou, "Koia hoki, he hunga mōhio, he hunga tūpato tēnei iwi nui." 7 Ko wai hoki te iwi nui, e whiwhi ana ki te atua pēnei te tata ki a rātou me Ihowā, me tō tātou Atua, e tata mai nei i ā tātou kārangaranga katoa ki a ia? 8 Ko wai hoki te iwi nui, i a ia nei ngā tikanga me ngā whakaritenga tika, pēnei me tēnei ture katoa e hoatu nei e ahau ki tō koutou aroaro i tēnei rā?

9 Māu ia koe e tiaki, me tiaki mārie anō tōu wairua, kei wareware ki ngā mea i kite ai ōu kanohi, kei riro atu hoki i roto i tōu ngākau, i ngā rā katoa e ora ai koe; engari me whakaako āu tama, me ngā tama hoki a āu tama ki ēnā mea – 10 ki te rā anō hoki i tū ai koe i te aroaro o Ihowā, o tōu Atua, i Horepa, i a Ihowā meatanga mai ki ahau, "Huihuia mai te iwi ki ahau, ā, māku e mea kia rongo rātou i āku kōrero, kia whakaakona ai kia wehi i ahau i ngā rā katoa e ora ai rātou i runga i te whenua, hei whakaako atu mā rātou ki ā rātou tama." 11 Nā, ka whakatata koutou, ka tū hoki i raro iho o te maunga; ko te maunga hoki kā tonu i te ahi, ā, kakati noa ki waenganui o te rangi, te pōuri! Te kapua! Nā, pōuri kerekere. 12 Nā, ka kōrero mai a Ihowā ki a koutou i waenganui o te ahi. Ko te puakanga mai o ngā kupu tā koutou i rongo ai, tēnā ko tētahi āhua kīhai i kitea; heoi anō ko te reo kau. 13 Nā, ka kauwhautia e ia ki a koutou tāna kawenata, i whakahaua e ia ki a koutou kia whakaritea, arā ngā ture kotahi tekau, ā, tuhituhia iho e ia ki ngā papa kōhatu e rua. 14 I whakahau anō a Ihowā i ahau i taua wā, kia whakaakona koutou ki ngā tikanga, ki ngā whakaritenga, hei mahi mā koutou ki te whenua e haere atu nei koutou ki reira ki te tango.

15 Tiakina mārietia rā ō koutou wairua; kīhai hoki koutou i kite i tētahi āhua, me he aha, me he aha, i te rā i kōrero ai a Ihowā ki a koutou i Horepa, i waenganui o te ahi; 16 kei hē koutou, kei hangā i te whakapakoko mā koutou, i te ritenga o tētahi tauira – i te āhua o te tāne, o te wahine rānei; 17 i te āhua o tētahi kararehe o te whenua, i te āhua o tētahi manu whai parirau e rererere ana i te rangi, 18 i te āhua o tētahi mea e ngōkingōki ana i te whenua, i te āhua o tētahi ika i roto i te wai i raro iho o te whenua. 19 Kei anga ake rānei ōu kanohi ki te rangi, ka kite i te rā, i te marama rānei, i ngā whetū, i te ope katoa o te rangi, nā, ka tākina atu koe ki te koropiko atu ki ēnā mea, ki te mahi atu hoki ki ēnā mea, i tuwhaina mai nei e Ihowā, e tōu Atua, mō ngā iwi katoa i raro o te rangi, puta noa, puta noa. 20 Nā Ihowā ia koutou i tango, nāna hoki koutou i whakaputa mai i roto i te oumu rino, i Īhipa, kia waiho ai hei iwi tupu māna, me koutou ināianei.

21 I riri mai anō a Ihowā ki ahau mō tā koutou hoki, ā, oati mai ana e kore ahau e whiti i Horano, e kore anō e tae ki te whenua pai, ka hōmai nei e Ihowā, e tōu Atua, ki a koe hei kāinga tupu. 22 Engari ka mate ahau ki tēnei whenua, e kore ahau nei e whiti i Horano; ko koutou ia ka whiti, ka tango hoki i taua whenua pai. 23 Kia tūpato, kei wareware ki te kawenata a Ihowā, a tō koutou Atua, i whakaritea e ia ki a koutou, kei hanga hoki he whakapakoko mā koutou ki te ritenga o tētahi mea i rīria mai nei koe e Ihowā, e tōu Atua. 24 Ko Ihowā hoki, ko tōu Atua, he ahi e kai ana, he Atua hae ia.

25 E whānau āu tamariki me ngā tamariki a āu tamariki, ā, ka roa tō koutou noho ki te whenua, ā, ka taka koutou, ka hanga hoki i te whakapakoko ki te āhua o tētahi mea, ā, ka mahi i te mea e kino ana ki te titiro a Ihowā, a tōu Atua, hei whakapātaritari i a ia. 26 Ka waiho e ahau i tēnei rā te rangi me te whenua hei kaititiro mō koutou, mō te matenga hoki e hohoro ai koutou te mate atu i te whenua e whiti atu nei koutou i Horano ki reira, ki te tango; e kore e roa ō koutou rā ki reira, engari ka tino ngaro rawa koutou. 27 Ā, ka whakamarara a Ihowā i a koutou ki ngā tauiwi, ā, he hunga torutoru o koutou e toe i roto i ngā tauiwi, e kawea atu ai koutou e Ihowā ki reira. 28 Ā, ka mahi koutou i reira ki ngā atua i hangā e ngā ringa tangata, ki te rākau, ki te kōhatu, e kore nei e kite, e kore e rongo, e kore e kai, e kore anō e hongi. 29 Otiia ki te rapu koe i reira i a Ihowā, i tōu Atua, nā, ka kitea e koe, ki te whakapaua katoatia tōu ngākau me tōu wairua ki te rapu i a ia. 30 Ki te mate koe, ā, ka pono ki a koe ēnei mea katoa i ngā rā ā muri ake nei, ka hoki koe ki a Ihowā, ki tōu Atua, ka whakarongo anō hoki ki tōna reo. 31 He Atua tohu hoki a Ihowā, tōu Atua; e kore ia e whakarere i a koe, e kore anō hoki e whakangaro i a koe, e kore hoki e wareware ki te kawenata ki ōu mātua, i oati ai ia ki a rātou.

32 Ui atu hoki ki ngā rangi onamata, ō mua i a koe, o te rā i hangā ai e te Atua te tangata ki runga ki te whenua, i tētahi pito o te rangi pakū noa ki tētahi pito o te rangi, i puta mai rānei tētahi mea hei rite mō tēnei mea te nui, i rangona rānei he rite ki tēnei? 33 I rongo rānei tētahi iwi i te reo o te Atua e kōrero mai ana i waenganui o te ahi, me tāu i rongo ai, ā, ora ake? 34 I whakamātau rānei te Atua te haere iho, te tango i tētahi iwi māna waenganui i tētahi iwi kē, i runga i ngā whakamātau, i ngā tohu, i ngā merekara, i te whawhai, i te ringaringa kaha, i te ringaringa mārō, i ngā whakawehi nui, i ngā mea katoa i mea ai a Ihowā, tō koutou Atua ki a koutou, ki tō koutou aroaro i Īhipa?

35 I whakakitea mai ai ēnā mea ki a koe kia mōhio ai koe ki a Ihowā, ko ia te Atua; kāhore kē atu i a ia. 36 I meatia koe e ia kia rongo ki tōna reo i te rangi, hei whakaako i a koe; ā, i te whenua i whakakitea e ia tāna ahi nui ki a koe; ko āna kupu hoki i rangona e koe i waenganui i te ahi. 37 Ā, nō te mea i aroha ia ki ōu mātua, koia i whiriwhiria ai e ia ō rātou uri i muri i a rātou, i whakaputaina mai ai hoki koe i Īhipa, me tāna titiro tonu iho, i runga anō i tōna kaha nui; 38 i mea ai ki te pei i ngā iwi he nui, he kaha i a koe i tōu aroaro, ki te kawe i a koe, ki te hoatu i tō rātou oneone ki a koe hei kāinga pūmau; koia tēnei ināianei.

39 Nā, kia mōhio koe i tēnei rā, kia whakaaro hoki i roto i tōu ngākau, ko Ihowā, ko ia te Atua i te rangi i runga, i te whenua hoki i raro; kāhore kē atu. 40 Nā, kia mau ki āna tikanga, ki āna whakahau, e whakahaua nei e ahau i tēnei rā ki a koe, hei pai hoki mōu, mō āu tama i muri i a koe, kia roa ai ōu rā ki te whenua ka hoatu nei e Ihowā, e tōu Atua ki a koe ā ake tonu atu.

41 Kātahi a Mohi ka motuhake i ngā pā e toru i tēnei taha o Horano, whaka te rāwhiti; 42 hei rerenga atu mō te tangata whakamate, i whakamate i tōna hoa, otiia, ehara i te mea āta whakaaro, ehara hoki i te hoariri nōna i mua. Nā, ka rere ia ki tētahi o aua pā, ā, ka ora: 43 arā, i Pehere i te koraha, i te whenua mānia, mō ngā Reupeni; i Rāmoto i Kireara, mō ngā Kari; i Korana i Pahana, mō ngā Mānahi.

44 Ā, ko te ture tēnei i hoatu e Mohi ki te aroaro o ngā tama a Īharaira. 45 Ko ngā whakaaturanga anō ēnei, me ngā tikanga, me ngā whakaritenga i kōrerotia e Mohi ki ngā tama a Īharaira, i tō rātou putanga mai i Īhipa, 46 i tēnei taha o Horano, i te raorao i te ritenga atu o Petepeoro, i te whenua o Hihona, o te kīngi o ngā Amori, i noho rā i Hehepona, i patua rā e Mohi rātou ko ngā tama a Īharaira, i tō rātou putanga mai i Īhipa. 47 Ā, tangohia ana tōna whenua e rātou, me te whenua hoki o Oka o te kīngi o Pahana, tō ngā kīngi tokorua o ngā Amori, i tēnei taha o Horano, whaka te rāwhiti: 48 o Aroere i te taha o te awa o Aranona, a Maunga Hiona, arā a Heremona, 49 me te Arapaha katoa i tērā taha o Horano, whaka te rāwhiti, ā tae noa ki te moana o te Arapaha, i raro iho i ngā tītahatanga o Pihika.

1 Och nu Israel, lyssna till de stadgar och föreskrifter som jag vill lära er att följa, för att ni ska leva och komma in i och ta i besittning det land som Herren, era fäders Gud, vill ge er. 2 *5 Mos 12:32, Jos 1:7f, Ords 30:6, Upp 22:18f. Ni ska inte lägga något till det som jag befaller er och inte ta något därifrån utan hålla Herren er Guds bud som jag ger er. 3 *4 Mos 25:3f, Jos 22:17. Ni har med egna ögon sett vad Herren har gjort i fråga om Baal-Peor. Herren din Gud utrotade ur ditt folk var och en som följde Baal-Peor. 4 Men ni som höll fast vid Herren er Gud ni lever alla än i dag.

5 Se, jag har lärt er stadgar och föreskrifter så som Herren min Gud har befallt mig, för att ni ska följa dem i det land dit ni kommer för att ta det i besittning. 6 Ni ska hålla och följa dem, och det ska tillräknas er som vishet och förstånd av andra folk. När de får höra om alla dessa lagar ska de säga: "Detta stora folk är verkligen ett vist och förståndigt folk!" 7 *2 Sam 7:23, Ps 145:18. Finns det något annat stort folk som har gudar som är lika nära det som Herren vår Gud är nära oss så ofta vi åkallar honom? 8 *Ps 147:19f. Och finns det något annat stort folk som har stadgar och föreskrifter som är så rättfärdiga som hela denna lag som jag i dag lägger fram för er?

9 *2 Mos 19:17f, 5 Mos 6:7, 11:19. Men ta dig till vara och akta dig noga så att du inte glömmer vad dina ögon såg eller låter det vika från ditt hjärta under alla dina livsdagar. Berätta för dina barn och barnbarn 10 vad som hände den dag du stod inför Herren din Gud vid Horeb, när Herren sade till mig: "Samla folket till mig. Jag vill låta dem höra mina ord, och de ska lära sig dem så att de fruktar mig så länge de lever på jorden. Och de ska lära sina barn dem."

11 Då kom ni fram och stannade vid bergets fot. Berget brann i eld ända upp till himlen, och där var mörker, moln och töcken. 12 Och Herren talade till er ur elden. Ni hörde orden men såg ingen gestalt, ni hörde bara rösten. 13 *2 Mos 31:18, 34:28, 5 Mos 9:10. Han förkunnade för er sitt förbund som han befallde er att hålla, de tio orden, och han skrev dem på två stentavlor. 14 Herren befallde mig på den tiden att jag skulle lära er stadgar och föreskrifter som ni skulle följa i det land dit ni går för att ta det i besittning.

15 Eftersom ni inte såg någon gestalt den dag då Herren talade till er på Horeb ur elden ska ni noga akta er, 16 *2 Mos 20:4f. så att ni inte försyndar er genom att ni gör åt er något beläte, något slags avgudabild, en bild av man eller kvinna 17 *5 Mos 5:8, Rom 1:23. eller en bild av något djur på jorden eller någon bevingad fågel som flyger under himlen 18 eller något kräldjur på marken eller någon fisk i vattnet under jorden. 19 *5 Mos 17:3, 2 Kung 21:5, Jer 8:2. Och när du lyfter din blick mot himlen och ser solen, månen och stjärnorna, himlens hela härskara, låt dig då inte förledas att tillbe dem och tjäna dem, för Herren din Gud har gett dem åt alla folk under hela himlen som deras del. 20 *2 Mos 19:5, 1 Kung 8:51, Ps 135:4, Tit 2:14. Men er har Herren tagit och han har fört er ut ur smältugnen*4:20smältugnenFrigör ädel metall från slagg (se Hes 22:18, Ords 27:21)., ut ur Egypten, för att ni ska vara hans egendomsfolk, så som ni är i dag.

21 *4 Mos 20:12, 5 Mos 1:37, 3:26, 31:2, 34:4.Herren blev vred på mig för er skull och svor att jag inte skulle gå över Jordan och inte komma in i det goda land som Herren din Gud vill ge dig till arvedel. 22 Jag kommer att dö i detta land och inte gå över Jordan, men ni ska gå över den och ta det goda landet i besittning.

23 Akta er så att ni inte glömmer det förbund som Herren er Gud har slutit med er, så att ni inte gör er en avgud, en bild tvärtemot vad Herren din Gud har befallt dig, 24 *5 Mos 9:3, Hebr 12:29. för Herren din Gud är en förtärande eld*4:24Gud är en förtärande eldUttrycket citeras i Hebr 12:29., han är en nitisk Gud.

25 När du har fött barn och barnbarn och ni bott länge i landet, om ni då försyndar er genom att ni gör er en avgud, ett slags bild, och därmed gör det som är ont i Herren din Guds ögon och väcker hans vrede, 26 *3 Mos 26:14f, 5 Mos 8:19, 11:16f, 28:15f, 30:19, 31:28. då tar jag i dag himmel och jord till vittne mot er att ni snart kommer att utrotas ur det land dit ni nu går över Jordan för att ta det i besittning. Ni kommer inte att leva där länge utan kommer att helt förgöras. 27 *5 Mos 28:62f. Och Herren ska skingra er bland folken, och endast ett litet antal av er ska bli kvar bland de hednafolk som Herren ska driva er bort till. 28 *Ps 115:4f, 135:15f. Där ska ni tjäna gudar som blivit gjorda av människohänder, gudar av trä och sten. De kan varken se eller höra, äta eller lukta.

29 *Jes 55:6f, Hos 3:5. Men om ni där söker Herren din Gud ska du finna honom, om du söker honom av hela ditt hjärta och av hela din själ. 30 När du är i nöd och allt detta händer dig i kommande dagar ska du vända om till Herren din Gud och lyda hans röst, 31 för Herren din Gud är en barmhärtig Gud. Han ska inte överge dig eller förgöra dig. Han ska inte glömma det förbund han med ed har ingått med dina fäder.

32 Fråga tider som varit, tider som varit före dig, från den dag då Gud skapade människor på jorden, fråga från himlens ena ände till den andra: Har det någonsin hänt något så stort som detta, eller har man hört talas om något som liknar det? 33 *2 Mos 19:18f. Har något folk hört Guds röst tala ur elden, så som du har hört, och överlevt? 34 Eller har någon gud försökt att gå och ta ett folk åt sig ur ett annat folk, genom prövningar, tecken och under, genom krig, genom stark hand och uträckt arm och genom stora och fruktansvärda gärningar, allt detta som Herren er Gud har gjort med er i Egypten inför dina ögon?

35 *5 Mos 32:39, Jes 45:5. Du har själv fått se det, för att du skulle veta att Herren är Gud: Det finns ingen annan än han. 36 Från himlen lät han dig höra sin röst för att undervisa dig, och på jorden lät han dig se sin stora eld, och du har hört hans ord ur elden. 37 *2 Mos 13:16. Eftersom han älskade dina fäder och utvalde deras avkomlingar efter dem, förde han genom sin närvaro och stora kraft dig ut ur Egypten. 38 Han drev bort för dig folk, större och mäktigare än du, och förde dig in i deras land och gav det åt dig till arvedel, så som det är i dag.

39 Därför ska du i dag veta och lägga på hjärtat att Herren är Gud uppe i himlen och nere på jorden: Det finns ingen annan. 40 *5 Mos 6:2. Och du ska hålla hans stadgar och bud som jag i dag ger dig, så att det går väl för dig och dina barn efter dig och du får leva länge i det land som Herren din Gud vill ge dig för all framtid.

41 *4 Mos 35:6, 11f, 5 Mos 19:2f, Jos 20:2f. Vid denna tid avskilde Mose tre städer i öster på andra sidan Jordan 42 dit en dråpare skulle kunna fly*4:42dit en dråpare skulle kunna flySe kap 19 och 4 Mos 35 om fristäderna. om han hade dödat någon utan vett och vilja och utan att förut ha burit hat till honom. Genom att fly till någon av dessa städer skulle han få leva. 43 De var: Beser i öknen på slättlandet för Rubens stam, Ramot i Gilead för Gads stam och Golan i Bashan för Manasse stam.

44 Detta är den undervisning som Mose lade fram för Israels barn, 45 och dessa är de vittnesbörd, stadgar och föreskrifter som Mose kungjorde för Israels barn efter att de hade dragit ut ur Egypten. 46 *4 Mos 21:24, 5 Mos 1:4. Det var på andra sidan Jordan i dalen mitt emot Bet-Peor, i amoreerkungen Sichons land, han som bodde i Heshbon och som Mose och Israel slog när de hade dragit ut ur Egypten. 47 *5 Mos 3:8f. De intog hans land och landet som tillhörde kung Og i Bashan, de två amoreiska kungarnas länder i öster på andra sidan Jordan, 48 från Aroer vid floden Arnons strand ända till berget Sion*4:48SionInte Sion i Jerusalem (annan hebreisk stavning). Andra handskrifter: "Sirion". Se 3:9 och Ps 133:3., det vill säga Hermon, 49 *5 Mos 3:17. och hela Hedmarken i öster på andra sidan Jordan, ända till Hedmarkshavet nedanför Pisgas sluttningar.