1 Whakarongo, e Īharaira! Ko ā tēnei rā koe whiti ai i Horano, ā, ka tae, ka riro i a koe ngā iwi nunui ake, kaha ake i a koe, ngā pā nunui hoki, he mea taiepa ā tutuki noa ki te rangi, 2 he iwi nunui, he iwi roroa, ko ngā tama a te Anakimi, e mōhio nā koe. Kua rongo nā koe i te pepeha mō rātou, "Ko wai e tū ki te aroaro o ngā tama a Anaka?" 3 Nā, kia mōhio koe i tēnei rā, ko Ihowā, ko tōu Atua, ko ia kei tōu aroaro e haere ana ānō he ahi e kai ana; māna rātou e huna, māna hoki e whakamate tō rātou tara ki tōu aroaro; ā, ka peia rātou e koe, ka meinga kia hohoro tō rātou ngaro, ka rite ki tā Ihowā i kōrero ai ki a koe.

4 Kei kōrero koe i roto i tōu ngākau, ua pei a Ihowā, tōu Atua, i a rātou i tōu aroaro, kei mea, "He tika nōku i kawe mai ai a Ihowā i ahau ki te tango i tēnei whenua." Kāhore, nō te kino o ēnei iwi i pei ai a Ihowā i a rātou i tōu aroaro. 5 Ehara, i te tika nōu, i te tapatahi rānei o tōu ngākau, i haere ai koe ki te tango i tō rātou whenua; engari he kino nō ēnei iwi i pei ai a Ihowā, tōu Atua, i a rātou i tōu aroaro, he mea hoki kia mana ai te kupu i oati ai a Ihowā ki ōu mātua, ki a Āperahama, ki a Īhaka, ki a Hākopa. 6 Inā, kia mōhio koe, ehara i te tika nōu e hoatu nei e Ihowā, e tōu Atua, tēnei whenua pai ki a koe, kia tangohia e koe; nō te mea he iwi kakī mārō koe.

7 Kia mahara, kei wareware ki āu whakataritari ki a Ihowā, ki tōu Atua, i te koraha. Nō te rā iho anō i haere mai ai koe i te whenua o Īhipa, ā tae noa mai koutou ki tēnei wāhi, e tutū ana koutou ki a Ihowā. 8 I Horepa anō hoki, i whakapātaritari koutou ki a Ihowā kia riri, ā, riri ana a Ihowā ki a koutou, mea ana kia hunā koutou. 9 I tōku pikinga ki te maunga, ki te tiki i ngā papa kōhatu, i ngā papa o te kawenata i whakaritea e Ihowā ki a koutou, nā, ka noho ahau i te maunga, e whā tekau ngā rā, e whā tekau ngā pō; kāhore ahau i kai taro, kāhore i inu wai. 10 Ā, hōmai ana e Ihowā ki ahau ngā papa kōhatu e rua, he mea tuhituhi nā te ringa o te Atua; ā, i reira e mau ana, he mea tuhituhi, ngā kupu katoa i kōrero ai a Ihowā ki a koutou i te maunga, i waenganui o te ahi, i te rā o te huihuinga.

11 Nāwai ā, ka taka ngā rā e whā tekau me ngā pō e whā tekau, nā, ka hōmai e Ihowā ki ahau ngā papa kōhatu e rua, arā ngā papa o te kawenata. 12 Ā, ka mea a Ihowā ki ahau, "Whakatika, hohoro te heke atu i konei; ko tōu iwi hoki i kawea mai nei e koe i Īhipa kua taka ki te hē; kua hohoro rātou te peka kē i te huarahi i kīia ai e ahau ki a rātou; kua hangā e rātou he whakapakoko, he mea whakarewa mō rātou."

13 I kōrero mai anō a Ihowā ki ahau, i mea, "Kua kite ahau i tēnei iwi, nanā, he iwi kakī mārō rātou; 14 tukua ahau ki te huna i a rātou, ki te horoi atu hoki i tō rātou ingoa i raro i te rangi. Ā, māku koe e mea hei iwi kaha ake, hei iwi nui ake i a rātou."

15 Heoi, tahuri ana ahau, heke iho ana i te maunga, ko te maunga hoki kā tonu i te ahi; ā, ko ngā papa e rua o te kawenata i ōku ringa e rua. 16 Nā, ko tāku tirohanga atu, nā, kua hara koutou ki a Ihowā, ki tō koutou Atua; kua hanga koutou i te kūao kau mā koutou, he mea whakarewa: kua hohoro koutou te peka kē i te huarahi i kīia e Ihowā ki a koutou. 17 Nā, ka mau ahau ki ngā papa e rua, pangā atu ana e ahau i roto i ōku ringa e rua, ā, wāhia iho aua mea e ahau ki tō koutou aroaro.

18 Nā, takoto ana ahau ki te aroaro o Ihowā, pērā anō me te tīmatanga, e whā tekau ngā rā, e whā tekau ngā pō; kīhai ahau i kai taro, kīhai i inu wai; mō ō koutou hara katoa hoki i hara ai koutou, i mahi ai i te kino ki te aroaro o Ihowā, hei whakapātaritari i a ia. 19 I pāwera hoki ahau i te riri, i te āritarita, i a Ihowā rā i whakatakariri ai ki a koutou, e mea ana, kia hunā koutou. Otiia whakarongo mai ana anō a Ihowā ki ahau i taua wā hoki. 20 Ā, tino kaha te riri o Ihowā ki a Ārona, i mea kia whakamatea ia; nā, ka īnoi anō hoki ahau mō Ārona i taua wā. 21 Nā, ka tango ahau i tō koutou hara, i te kūao kau i hangā e koutou, ā, tahuna ana e ahau ki te ahi, patōkia iho, whakangakungakutia ana kia ririki, ngotangota noa ānō he puehu. Nā, pangā atu ana e ahau ōna ngota ki te awa e rere iho ana i te maunga.

22 Ā, i Tapera, i Maha hoki, i Kipiroto Hataawa i whakapātaritari anō koutou ki a Ihowā.

23 Nā, i te tononga a Ihowā i a koutou i Karehepārenea, i tāna meatanga mai, "Haere ki runga, tangohia te whenua i hoatu e ahau ki a koutou," nā, ka tutū koutou ki te kupu a Ihowā, a tō koutou Atua, kīhai anō i whakapono ki a ia, kīhai i whakarongo ki tōna reo. 24 He tutū tonu tā koutou ki a Ihowā mai o te rā i mōhio ai ahau ki a koutou.

25 Nā, takoto ana ahau i te aroaro o Ihowā i ngā rā e whā tekau, i ngā pō e whā tekau, i takoto ai ahau; mō te meatanga mai a Ihowā kia whakangaromia koutou. 26 Ā, ka īnoi ahau ki a Ihowā, ka mea, "E Ihowā, e te Atua, kaua e whakangaromia tāu iwi, tāu taonga tupu, i hokona nei e koe i runga i tōu nui, i whakaputaina mai nei e koe i Īhipa ki te ringa kaha. 27 Kia mahara ki āu pononga, ki a Āperahama, ki a Īhaka, ki a Hākopa; kaua e titiro mai ki te pakeke o tēnei iwi, ki tō rātou kino, ki tō rātou hara. 28 Kei mea te whenua i whakaputaina mai nei mātou e koe i reira, ‘He kore kīhai a Ihowā i kaha ki te kawe i a rātou ki te whenua i kōrero ai ia ki a rātou, he kino hoki nōna ki a rātou, i kawea ai rātou e ia kia whakamatea ki te koraha.’ 29 Otirā, ko tāu iwi anō rātou, ko tāu taonga tupu hoki, i whakaputaina mai nei e koe i runga i tōu kaha nui, i tōu tākakau mārō hoki."

1 *5 Mos 1:28. Hör, Israel! Du går i dag över Jordan för att komma och lägga under dig hednafolk, större och mäktigare än du, med stora städer befästa upp mot himlen. 2 *4 Mos 13:29, 33f. Du känner anakiternas stora och resliga folk och du har hört att man säger om dem: "Vem kan stå emot Anaks barn?" 3 *5 Mos 4:24, Hebr 12:29. Därför ska du i dag veta att Herren din Gud är den som går framför dig som en förtärande eld. Han ska förgöra dem och kuva dem för dig, och du ska driva bort dem och utrota dem snabbt, så som Herren har lovat dig.

4 *1 Mos 15:16, 3 Mos 18:24f. När Herren din Gud driver undan dem för dig, får du inte säga i ditt hjärta: "Det var på grund av min rättfärdighet som Herren lät mig komma in i detta land och ta det i besittning." Det är nämligen ogudaktigheten hos dessa folk som gör att Herren driver bort dem för dig. 5 *1 Mos 12:7, 13:15, 22:16f, 26:3f, 28:13. Det är inte genom din rättfärdighet eller ditt hjärtas rättsinnighet som du går för att ta deras land i besittning, utan det är till följd av ogudaktigheten hos dessa folk som Herren din Gud driver bort dem för dig och så uppfyller vad han med ed har lovat dina fäder Abraham, Isak och Jakob. 6 *2 Mos 32:9, 5 Mos 31:27. Du ska veta att det inte är för din rättfärdighets skull som Herren din Gud har gett dig detta goda land till besittning, för du är ett hårdnackat folk.

7 *2 Mos 14:11, 16:2, 4 Mos 11:4f, 25:1f, Ps 95:10. Kom ihåg och glöm aldrig, hur du i öknen väckte Herren din Guds vrede. Från den dag då du drog ut ur Egyptens land tills ni kom till denna plats har ni varit upproriska mot Herren.

8 *2 Mos 32:1f. Också vid Horeb väckte ni Herrens vrede, och Herren blev förbittrad på er så att han ville förgöra er. 9 *2 Mos 24:18, 34:28. När jag hade gått upp på berget för att ta emot stentavlorna, tavlorna till det förbund som Herren hade slutit med er, stannade jag på berget i fyrtio dagar och fyrtio nätter utan att äta eller dricka. 10 *2 Mos 19:18f, 31:18, 5 Mos 4:11f. Och Herren gav mig de två stentavlorna, där Gud med sitt finger hade skrivit alla de ord som Herren hade talat till er på berget ur elden, den dag då ni var samlade där.

11 När de fyrtio dagarna och fyrtio nätterna hade gått gav Herren mig de båda stentavlorna, förbundets tavlor. 12 *2 Mos 32:7f. Och han sade till mig: "Bryt upp och gå snabbt ner härifrån, för ditt folk som du har fört ut ur Egypten har handlat fördärvligt. De har redan vikit av från den väg som jag befallde dem att gå. De har gjort sig en gjuten avgudabild." 13 Och Herren sade till mig: "Jag har sett och funnit att detta folk är ett hårdnackat folk. 14 Lämna mig så att jag kan förgöra dem och utplåna deras namn under himlen. Dig ska jag sedan göra till ett folk som är mäktigare och större än de."

15 Då vände jag om och gick ner från berget som brann i eld, och förbundets två tavlor hade jag i mina båda händer. 16 Jag fick då se att ni hade syndat mot Herren er Gud. Ni hade gjort åt er en gjuten kalv*9:16kalvEn ungtjur, symbol för styrka och virilitet, som dyrkades i Egypten. Se även 2 Kung 12:28f.. Ni hade redan vikit av från den väg som Herren hade befallt er att gå. 17 Jag grep de två tavlorna och slungade dem ifrån mig med båda händerna och slog sönder dem inför era ögon.

18 Och jag föll ner inför Herrens ansikte, och låg så liksom förra gången, i fyrtio dagar och fyrtio nätter utan att äta eller dricka, för all den synds skull som ni hade begått genom att göra det som var ont i Herrens ögon så att han blev vred. 19 Jag var nämligen skräckslagen inför den vrede och harm mot er som Herren blivit uppfylld av, så att han ville förgöra er. Men Herren lyssnade till mig även den gången.

20 Också på Aron blev Herren mycket vred så att han ville förgöra honom, och jag bad då också för Aron. 21 *2 Mos 32:20. Sedan tog jag er synd, kalven som ni hade gjort, och jag brände upp den i eld och krossade den till stoft och kastade det i bäcken som rann från berget.

22 *2 Mos 17:7, 4 Mos 11:1, 3, 34. I Tabeera, i Massa och i Kibrot-Hattaava*9:22Tabeera … Massa … Kibrot-HattaavaSe 4 Mos 11:3, 34 och 2 Mos 17:7. väckte ni också Herrens vrede. 23 *4 Mos 13:2f, 14:1f. När Herren sände er från Kadesh-Barnea och sade: "Dra upp och erövra landet som jag har gett er", då var ni upproriska mot befallningen från Herren er Gud och trodde honom inte och lyssnade inte till hans röst. 24 Upproriska har ni varit mot Herren ända från den dag då jag lärde känna er.

25 *2 Mos 32:11, 31f, 34:8f. Och jag föll ner inför Herrens ansikte och låg så de fyrtio dagarna och de fyrtio nätterna, för Herren hade sagt att han ville förgöra er. 26 Jag bad till Herren och sade: Herre Gud, förgör inte ditt folk och din arvedel, som du har friköpt med din stora makt och som du med stark hand har fört ut ur Egypten. 27 Tänk på dina tjänare Abraham, Isak och Jakob och se inte på detta folks hårdhet, ogudaktighet och synd. 28 *4 Mos 14:16. Annars kommer man att säga i det land som du förde oss ut från: "Herren kunde inte föra in dem i det land som han hade lovat dem, och han hatade dem. Därför förde han ut dem för att döda dem i öknen." 29 De är ju ditt folk och din arvedel som du har fört ut med din stora kraft och din uträckta arm.