1 Kia whai taringa mai, e ngā rangi, ā, ka kōrero ahau;

whakarongo mai hoki, e te whenua, ki ngā kupu a tōku māngai.

2 Ka kōpatapata iho tāku whakaako, ānō he ua,

ka māturuturu iho tāku kupu me te tōmairangi;

me te ua pūnehunehu ki runga i te tupu hou,

me te ua tā ki runga i te tarutaru.

3 Nō te mea ka kauwhautia e ahau te ingoa o Ihowā;

waiho te nui i tō tātou Atua.

4 Ko te Kāmaka, tika tonu tāna mahi;

he whakarite tikanga nei hoki ōna huarahi katoa.

He Atua pono, kāhore ōna hē,

he tika, he tapatahi ia.

5 Kua mahi rātou i te kino ki a ia,

ehara rātou i te tamariki nāna, nō rātou te koha;

he whakatupuranga mārō, parori kē rātou.

6 Ko tā koutou utu ianei tēnei ki a Ihowā,

e te iwi kūware, e kore nei e mōhio?

Ehara ianei ia i tōu matua nāna koe i hoko?

Nāna koe i hanga, nāna hoki koe i whakaū.

7 Kia mahara ki ngā rā onamata;

whakaarohia ngā tau o ngā whakatupuranga e maha.

Ui atu ki tōu pāpā, ā, māna e whakaatu ki a koe;

ki ōu kaumātua, ā, mā rātou e kōrero ki a koe.

8 I tā te Runga Rawa whakaritenga kāinga mō ngā iwi,

i tāna wehewehenga i ngā tama a te tangata,

i whakatūria e ia ngā rohe mō ngā iwi,

me te whakaaro anō ki te tokomaha o ngā tama a Īharaira.

9 Ko tō Ihowā wāhi hoki, ko tāna iwi;

ko Hākopa hei wāhi pūmau mōna.

10 I kitea ia e ia ki te whenua koraha,

ki te tahora tūhea e hāmama kau ana.

I taiāwhiotia ia e ia, i atawhaitia, i tiakina hoki e ia,

ānō ko te whatupango o tōna kanohi.

11 Ānō he ēkara e whakakorikori ana i tāna ōhanga,

e whakapāho ana i runga i āna pī,

e roharoha ana ia i ōna parirau, e tango ana i a rātou,

e waha ana hoki i a rātou i runga i ōna parirau.

12 Nā Ihowā anake ia i ārahi,

kāhore hoki he atua kē i tōna taha.

13 Nāna hoki ia i whakaeke ki ngā wāhi tiketike o te whenua, hei hōiho mōna,

ā, i kai ia i ngā hua o te māra;

ā, nāna ia i ngongo ai i te honi i roto i te kāmaka,

i te hinu hoki i roto i te kōhatu kiripaka;

14 i te pata o te kau, i te waiū hipi,

i te ngako reme, i ngā hipi toa

o te momo o Pahana, i ngā koati,

me te taupā o ngā whatukuhu o te wīti –

ā, i inu koe i te wāina, i te toto o te karepe.

15 Nāwai ā ka whai kiko a Iēhuruna, ā, whana mai ana;

kua whai kiko koe, kua tetere, kua kī i te ngako;

ā, whakarērea iho e ia te Atua nāna ia i hanga,

whakahāwea ana ki te Kāmaka o tōna whakaoranga.

16 Nā rātou i mea kia hae ia ki ngā atua kē,

whakapātaritari ana rātou i a ia ki ngā mea whakarihariha kia riri.

17 Ko ā rātou patunga tapu i tāpaea e rātou mā ngā rēwera, ehara nei i te Atua,

mā ngā atua kīhai nei rātou i mōhio,

he mea puta hou ake nōnāianei,

kīhai nei i wehingia e ō koutou mātua.

18 Ko te Kāmaka i whānau ai koe ka wareware i a koe,

kāhore hoki ōu mahara ki te Atua nāna koe i hanga.

19 Ā, ka kite a Ihowā, nā anuanu ana ia ki a rātou,

mō te mahi whakapātaritari a āna tama, a āna tamāhine.

20 Nā, ka mea, "Ka huna ahau i tōku mata i a rātou,

ka titiro atu ahau he aha he mutunga mō rātou;

he whakatupuranga parori kē hoki rātou,

he tamariki kāhore he pono i roto.

21 Nā, rātou ahau i mea kia hae ki te mea ehara i te Atua;

i whakapātaritari kia riri ki ā rātou mea horihori.

Nā, māku rātou e mea kia hae ki te hunga ehara i te iwi;

māku rātou e whakapātaritari kia riri ki te iwi pōauau.

22 Ka ngiha hoki te ahi i ahau e riri ana,

ka toro atu ki te takere rā anō o te rēinga,

pau ake hoki te whenua,

tahuna ana ngā tūranga o ngā maunga.

23 "Ka opehia e ahau ngā kino ki runga ki a rātou;

ka whakapotoa āku pere ki a rātou.

24 Ka hemo rātou i te matekai,

ka pau hoki i te hana o te wera

me te hunanga nui whakaharahara;

māku hoki e tuku iho te niho o ngā kararehe ki a rātou,

me te hūwhare whakamate o ngā mea e ngōki ana i te puehu.

25 Ko te hoari ki waho whakamate ai,

ko te wehi ki roto i ngā whare.

Māna e huna ngātahi te taitama me te taitamāhine,

te mea ngote ū rāua ko te tangata hina.

26 I mea ahau, ‘Ka whakamararatia rātou e ahau ki tawhiti,

ka meinga e ahau kia mutu te mahara ki a rātou i roto i ngā tāngata.’

27 Me i kāhore ahau te wehi i te ngākau kino o te hoa whawhai,

kei pōhēhē ōna hoariri, kei mea rātou,

‘Kua kake tō tātou ringa,

kāhore anō hoki a Ihowā i mea i ēnei mea katoa.’ "

28 He iwi whakaarokore hoki rātou,

ā, kāhore he mōhio i roto i a rātou.

29 Ē, me i tūpato rātou, me i mōhio ki tēnei,

me i whakaaro ki tō rātou mutunga iho!

30 Me pēhea e whai ai te kotahi i te mano,

e whati ai ngā mano kotahi tekau i te tokorua,

me i kāhore rātou i hokona e tō rātou Kāmaka,

i tukua atu hoki e Ihowā?

31 Nō te mea ehara tō rātou kāmaka i te pēnei me tō tātou Kāmaka,

nā ō tātou hoariri nei anō te kī.

32 Nō te mea ko ā rātou wāina nō te wāina o Horoma,

nō ngā māra hoki o Komora:

ko ā rātou karepe he karepe au kawa,

ko ā rātou tautau kakati ana;

33 ko tā rātou wāina ko te hūwhare whakamate o ngā tarakona,

me te ware ngau kino o ngā ahipi.

34 "Kāhore ianei tēnei i rongoātia ki roto ki ahau,

i hīritia hoki ki waenga i āku taonga?

35 Māku ngā utu e rapu, māku hoki e ea ai,

ā te wā e paheke ai ō rātou waewae;

e tata ana hoki te rā e hunā ai rātou,

ā, kei te kaikā mai ngā mea i whakaritea mō rātou."

36 Nō te mea ka whakatika a Ihowā i tā tāna iwi,

ka aroha hoki ki āna pononga;

ina kite ia kua riro tō rātou kaha,

ā, kāhore he mea i toe, i tūtakina ki roto,

i waiho atu rānei ki waho.

37 Ā, ka mea ia: "Kei hea ō rātou atua,

te kāmaka i okioki atu ai rātou;

38 i kai nei i te ngako o ā rātou patunga tapu,

i inu hoki i te wāina o ā rātou ringihanga?

Me whakatika rātou ki te āwhina i a koutou,

kia ai hoki rātou hei kuhunga atu mō koutou.

39 "Nā titiro, ko ahau, inā ko ahau ia,

kāhore hoki he atua i tōku taha.

E whakamate ana ahau, ā, e whakaora ana;

i tukitukia e ahau, ko ahau anō e whakamahu ana;

kāhore hoki he tangata e ora ai tētahi i tōku ringa.

40 Nō te mea e totoro atu ana tōku ringa ki te rangi,

me tāku kī anō: I ahau e ora tonu nei,

41 ki te whakakoia e ahau tāku hoari kānapanapa,

ā, ka mau tōku ringa ki te whakariterite;

ka whakahokia atu e ahau he utu ki ōku hoariri,

ka ea hoki i ahau tā te hunga e kino ana ki ahau.

42 Ka whakahaurangitia e ahau āku pere ki te toto,

ā, ka kai tāku hoari i te kikokiko;

ki te toto o te hunga i patua, o ngā herehere,

nō te māhunga o ngā rangatira o te hoariri."

43 Kia hari tahi, e ngā tauiwi, me tāna iwi:

ka takitakina hoki e ia te toto o āna pononga,

ā, ka whakahokia he utu ki ōna hoariri,

ka whakamārie anō ki tōna whenua, ki tāna iwi.

44 Nā, ka haere mai a Mohi, ka kōrero i ngā kupu katoa o tēnei waiata ki ngā taringa o te iwi, a ia, me Hohua, me te tama a Nunu. 45 Ā, ka mutu tā Mohi kōrero i ēnei kupu katoa ki a Īharaira katoa; 46 nā, ka mea ia ki a rātou: "Kia anga mai ō koutou ngākau ki ngā kupu katoa e kauwhautia atu nei e ahau ki a koutou i tēnei rā; hei whakahau atu mā koutou ki ā koutou tamariki kia puritia, kia mahia, ngā kupu katoa o tēnei ture. 47 Nō te mea ehara tēnei i te mea noa iho ki a koutou; ko tō koutou oranga hoki ia, ā, mā tēnei mea e roa ai ō koutou rā ki te whenua ka whiti atu nei koutou i Horano ki reira ki te tango."

48 I kōrero anō a Ihowā ki a Mohi i taua tino rangi anō, i mea, 49 "E piki koe i tēnei maunga, i Aparimi, ki Maunga Nepo, i te whenua o Moapa, e anga atu ana ki Heriko; ka titiro atu ki te whenua o Kanaana e hoatu nei e ahau ki ngā tama a Īharaira hei kāinga; 50 ā, e mate koe ki runga ki te maunga e piki atu nā koe, ka kohia hoki ki tōu iwi; ka pērātia me Ārona, me tōu tuakana, i mate rā ki Maunga Horo, ā, kohia atu ana ki tōna iwi; 51 mō kōrua hoki i hara ki ahau i waenganui o ngā tama a Īharaira i ngā wai o Meripa, i Karehe, i te koraha o Hini; mō kōrua kīhai i whakatapu i ahau i waenganui o ngā tama a Īharaira. 52 Heoi, ka kite koe i te whenua i mua i tōu aroaro; otiia e kore koe e tae ki reira – ki te whenua e hoatu ana e ahau mō ngā tama a Īharaira."

1 *5 Mos 31:28, Jes 1:2. Lyssna, ni himlar, jag vill tala!

Hör, du jord, min muns ord!

2 Som regnet ska min lära droppa,

som daggen ska mitt tal flöda,

som rikligt regn på grönska,

som regnskurar på gräs.

3 *Ps 34:4.Herrens namn ska jag förkunna.

Ge ära åt vår store Gud!

4 *Ps 92:16. Han är Klippan,

fullkomliga är hans gärningar,

för alla hans vägar är rätta.

En trofast Gud utan svek,

rättfärdig och rättvis är han.

5 *2 Mos 32:9, Jes 1:3f, Matt 12:39, Fil 2:15. De har handlat illa mot honom,

de är inte hans barn utan en skam,

ett förvänt och avogt släkte.

6 *Mal 1:6. Är det så du lönar Herren,

du dåraktiga och ovisa folk?

Är han inte din Far

som skapade dig,

han som danade och formade dig?

7 Kom ihåg forna dagar.

Ge akt på gångna släktens år.

Fråga din far,

han ska berätta för dig,

dina äldste, de ska säga dig det.

8 *1 Mos 11:8. När den Högste gav arvslotter

åt folken,

när han spred ut människors barn,

då utstakade han gränserna

för folken

efter antalet av Israels barn*32:8Israels barnAndra handskrifter (Septuaginta och Qumran): "Guds söner" (änglarna).,

9 *2 Mos 19:5f, 1 Petr 2:9. för Herrens del är hans folk,

Jakob är hans arvedels lott.

10 Han fann honom i öknens land,

i ödslig, tjutande ödemark.

Han omslöt honom

och tog honom i sin vård,

han bevarade honom

som sin ögonsten*32:10sin ögonstenOrdagrant: "den lille mannen i sitt öga", alltså den känsliga pupillen..

11 *2 Mos 19:4, Jes 63:9. Som en örn väcker upp sitt bo

och svävar över sina ungar,

så bredde han ut sina vingar

och tog emot honom

och bar honom på sina fjädrar.

12 Endast Herren ledde honom,

ingen främmande gud

vid hans sida.

13 Han lät honom gå fram

över landets höjder*32:13landets höjderEn stark position med överblick (Dom 5:18, Ps 18:34). Bergsbygden var den första delen av landet som intogs av israeliterna (Dom 1:19).

och äta av markens gröda.

Han lät honom suga honung

ur berget

och olja ur den hårda klippan.*32:13honung ur berget och olja ur … klippanBikupor i klippskrevor och olivträd på bergshöjder.

14 Han gav honom gräddmjölk av kor

och sötmjölk av får

med det bästa av lamm,

baggar från Bashan*32:14baggar från BashanGolanhöjderna, där det bästa betet fanns (jfr Amos 4:1). och bockar,

det bästa och finaste vete.

Druvors blod fick du dricka,

skummande vin.

15 Då blev Jeshurun*32:15JeshurunPoetiskt namn på Israel, troligen bildat av Jashár, "rättrådig". fet och slog bakut.

Du blev fet och tjock och stinn.

Han övergav Gud, sin skapare,

och föraktade

sin frälsnings klippa.

16 De retade honom

med främmande gudar,

väckte hans vrede med vidrigheter.

17 *Ps 106:37, 1 Kor 10:20. De offrade åt onda andar

som inte är Gud,

åt gudar de inte kände,

nya gudar som nyss kommit till

och som era fäder inte fruktade.*32:17fruktadeAnnan översättning: "kände till".

18 Du övergav Klippan

som födde dig,

du glömde Gud som gav dig livet.

19 Herren såg det och förkastade dem,

eftersom hans söner och döttrar

hade kränkt honom.

20 Han sade:

Jag ska dölja mitt ansikte för dem,

jag ska se vilket slut de får,

för de är ett förvänt släkte,

barn utan trohet.

21 *Rom 10:19. De har provocerat mig

med gudar som inte är gudar,

väckt min vrede

med sina tomma avgudar.

Därför ska jag provocera dem

med det som inte är ett folk,

med ett dåraktigt hednafolk

ska jag väcka deras förtret.*32:21 Citeras av Paulus i Rom 10:19 i samband med hedningarnas frälsning.

22 *Jer 15:14, 17:4. För en eld är tänd av min vrede,

den brinner till dödsrikets djup.

Den förtär jorden med dess gröda

och sätter bergens grundvalar

i brand.

23 Jag ska hopa olyckor över dem,

jag ska skjuta mina pilar

mot dem.

24 *5 Mos 28:22. Svält ska drabba dem,

feberglöd förtära dem,

pest som bittert pinar.

Jag ska sända vilddjurens tänder

mot dem

och gift från ormar

som krälar i stoftet.

25 *Klag 1:20. Ute ska svärdet dräpa deras barn,

inne gör skräcken det.

Unga män och jungfrur förgås,

spädbarn och grånade män.

26 Jag skulle säga:

Jag ska skingra dem,

utplåna minnet av dem

bland människor,

27 *4 Mos 14:15f, Hes 20:14. om jag inte fruktade

fiendens hån,

att deras ovänner

skulle misstolka det och säga:

Vår hand är mäktig,

det var inte Herren

som gjorde allt detta.

28 De är ett rådlöst folk,

och förstånd finns inte i dem.

29 Vore de visa skulle de inse detta,

de skulle förstå vilket slut

de måste få.

30 Hur kan en jaga tusen framför sig,

två driva tiotusen på flykten,

om inte deras Klippa

hade sålt dem,

Herren hade utlämnat dem?

31 Våra fienders klippa

är inte som vår Klippa,

det kan de själva döma om,

32 *Hes 16:49. för deras vinstock

är från Sodoms vinstock

och från Gomorras fält.

Deras druvor är giftiga druvor,

deras klasar är beska.

33 Deras vin är ormars etter,

kobrors grymma gift.

34 Sådant ligger förvarat hos mig,

förseglat i mina förrådshus.

35 *Rom 12:19, Hebr 10:30. Min är hämnden*32:35Min är hämndenCiteras i Rom 12:19 och Hebr 10:30.

och vedergällningen

vid tiden då deras fot ska vackla,

för deras olyckas dag är nära,

det som väntar dem

kommer med hast.

36 *2 Kung 14:26.Herren ska ta sig an sitt folks sak

och förbarma sig

över sina tjänare,

när han ser att deras kraft är borta

och att ingen finns kvar,

varken slav eller fri.

37 Då ska han fråga:

Var är deras gudar,

klippan som de flydde till,

38 *Dom 10:14. de som åt*32:38de som åtHednagudar ansågs beroende av sina offer, till skillnad från Israels Gud (Ps 50:9f). deras slaktoffers fett

och drack deras

dryckesoffers vin?

De får komma och hjälpa er,

de får vara ert beskydd.

39 *5 Mos 4:35, 1 Sam 2:6, Jes 45:5, Hos 6:1f. Se nu: Jag, jag är Gud,

det finns ingen Gud

vid sidan av mig.

Jag dödar och jag gör levande,

jag slår och jag helar.

Ingen kan rädda ur min hand.

40 *Upp 10:5f. Se, jag lyfter min hand

mot himlen och säger:

Så sant jag lever för evigt:

41 När jag vässat

mitt flammande svärd

och min hand skipar rätt,

ska jag ta hämnd på mina ovänner

och straffa dem som hatar mig.

42 Jag ska göra mina pilar

berusade av blod,

mitt svärd ska mätta sig av kött,

av fallnas och fångnas blod,

av fiendehövdingars huvuden.

43 *Ps 9:13, Rom 15:10, Upp 19:2.*32:43 Septuaginta tillägger i början av versen: "Jubla, ni himlar, tillsammans med honom! Alla Guds söner ska tillbe honom." Citeras i Hebr 1:6 som profetia om Kristus.Jubla, ni hednafolk

tillsammans med hans folk,*32:43Jubla, ni hednafolk tillsammans med hans folkCiteras av Paulus i Rom 15:10.

för han hämnas sina tjänares blod.

Han tar hämnd på sina ovänner

och bringar försoning för sitt land,

sitt folk.

44 *4 Mos 13:17. Mose kom tillsammans med Hosea*32:44HoseaVariant på namnet Josua, hans ursprungliga namn (4 Mos 13:17)., Nuns son, och talade hela denna sångs ord inför folket. 45 Och när Mose hade talat alla dessa ord till hela Israel, 46 *5 Mos 6:6f, 11:18f, 31:26. sade han till dem: "Lägg på hjärtat alla de ord som jag i dag gör till vittnen mot er, så att ni befaller era barn att hålla fast vid och följa alla ord i denna lag. 47 *Hebr 4:12. Detta är inte ett tomt ord för er, det gäller ert liv. Genom detta ord ska ni få ett långt liv i det land, dit ni nu går över Jordan för att ta det i besittning."

48 Samma dag talade Herren till Mose och sade: 49 *4 Mos 27:12f. "Stig upp här på Abarimberget, på berget Nebo*32:49Abarimberget … NeboBergskedja och topp ca en mil öster om Döda havets nordspets. i Moabs land mitt emot Jeriko, så ska du få se Kanaans land som jag ger åt Israels barn till besittning. 50 *4 Mos 20:25f, 33:38f. Du ska dö där på berget dit du stiger upp, och du ska samlas till ditt folk, liksom din bror Aron dog på berget Hor*32:50Aron dog på berget HorSe 4 Mos 20:23f, 33:38. och samlades till sitt folk. 51 *4 Mos 20:12f. Detta sker för att ni var trolösa mot mig mitt bland Israels barn vid Meribas vatten*32:51trolösa … vid Meribas vattenSe 4 Mos 20, Ps 106:32. vid Kadesh i öknen Zin, eftersom ni inte höll mig helig bland Israels barn. 52 *5 Mos 34:4. Du ska se landet rakt framför dig, men du ska inte komma in dit, till det land som jag ger åt Israels barn."