1 Ā, i haere a Mohi, i kōrero i ēnei kupu ki a Īharaira katoa. 2 I mea ia ki a rātou: "Ko tōku kaumātua i tēnei rā ka kotahi rau e rua tekau ngā tau; e kore ahau e āhei anō te kōpiko atu, te kōpiko mai. Kua mea mai hoki a Ihowā ki ahau, ‘E kore koe e whiti i tēnei Horano.’ 3 Ko Ihowā, ko tōu Atua, ko ia e whakawhiti ki mua i a koe; māna e whakangaro atu ēnei iwi i mua i a koe, ā, ka riro rātou i a koe. Ā, ko Hohua, ko ia e whiti atu i mua i a koe, ka rite ki tā Ihowā i kōrero ai. 4 Ā, ka rite tā Ihowā e mea ai ki a rātou ki tāna i mea ai ki a Hihona rāua ko Oka, ki ngā kīngi o ngā Amori, ki tō rātou whenua hoki; i hunā nei e ia. 5 Ā, ka hōmai rātou e Ihowā ki tō koutou aroaro, ā, ka rite tā koutou e mea ai ki a rātou ki ngā whakahau katoa i whakahau ai ahau ki a koutou. 6 Kia māia, kia toa, kaua e wehi, kaua e pāwera i a rātou: nō te mea ko Ihowā, ko tōu Atua, ko ia te haere tahi ana i a koe; e kore ia e whakarere i a koe, e kore hoki e mawehe atu i a koe."

7 Nā, ka karanga a Mohi ki a Hohua, ā, ka mea ki a ia i te tirohanga a Īharaira katoa, "Kia māia, kia toa; ko koe hoki e haere tahi me tēnei iwi ki te whenua i oati ai a Ihowā ki ō rātou mātua kia hōmai ki a rātou; māu anō rātou e whakawhiwhi ki taua wāhi. 8 Ko Ihowā anō, ko ia te haere ana i tōu aroaro, hei tōu taha ia, e kore ia e whakarere i a koe, e kore hoki e mawehe atu i a koe; kaua e wehi, kaua hoki e pāwera."

9 Ā, tuhituhia iho e Mohi tēnei ture, hoatu ana ki ngā tohunga, ki ngā tama a Rīwai, ko rātou nei ngā kaiamo i te āka o te kawenata a Ihowā, ki ngā kaumātua katoa anō hoki o Īharaira. 10 I ako anō a Mohi ki a rātou, i mea: "Hei te mutunga o ngā tau e whitu, hei te wā anō e rite ai i te tau tuku noa, i te Hākari o Ngā Whare Wharau, 11 i te wā e tae ai a Īharaira katoa ki te whakakite i a rātou ki te aroaro o Ihowā, o tōu Atua, ki te wāhi e whiriwhiri ai ia, ka kōrero ai koe i tēnei ture ki te aroaro o Īharaira katoa, kia rongo ai rātou. 12 Whakaminea te iwi – ngā tāne, ngā wāhine, ngā tamariki, me tōu tangata iwi kē i roto i ōu kūwaha – kia rongo ai rātou, kia whakaakona ai, kia wehi ai i a Ihowā, i tō koutou Atua, kia mau ai ki te mahi i ngā kupu katoa o tēnei ture. 13 Kia rongo ai hoki ā rātou tamariki, kīhai nei i mōhio, kia whakaakona ai kia wehi i a Ihowā, i tō koutou Atua, i ngā rā katoa e ora ai koutou ki te whenua e whiti atu nei koutou i Horano ki reira ki te tango."

14 Nā, ka mea a Ihowā ki a Mohi, "Nanā, ka tata ōu rā e mate ai koe; karangatia atu a Hohua, e tū hoki kōrua ki roto ki te tapenākara o te whakaminenga, ā, māku e ako ki a ia." Nā, ka haere a Mohi rāua ko Hohua, ā, tū ana rāua i roto i te tapenākara o te whakaminenga. 15 Nā, ka puta mai a Ihowā ki te tapenākara i roto anō i te pou kapua; ā, tū ana te pou kapua i runga i te kūwaha o te tapenākara.

16 Kātahi ka mea a Ihowā ki a Mohi, "Nanā, ka takoto koe ki ōu mātua; ā, ka whakatika te iwi nei, ka whai atu, ka pūremu ki ngā atua kē o te whenua, e haere nā rātou ki reira noho ai ki waenganui i a rātou; ka whakarere i ahau, ka whakataka hoki i tāku kawenata i whakaritea atu e ahau ki a rātou. 17 Ā, ka mura tōku riri ki a rātou i taua rā, ā, ka whakarere ahau i a rātou, ka huna hoki i tōku kanohi i a rātou, ā, ka pau rātou, ka pā anō hoki ngā kino maha me ngā matenga ki a rātou. Ā, ka mea rātou i taua rā, ‘Kāhore ianei ēnei kino i pā mai ki a tātou, nō te mea kāhore tō tātou Atua i roto i a tātou?’ 18 Ko ahau ia, ka huna rawa ahau i tōku kanohi i taua rā, mō ngā kino katoa i meatia e rātou, mō rātou i tahuri ki ngā atua kē.

19 "Nā, tuhituhia tēnei hei waiata mā kōrua, ka whakaako hoki ki ngā tama a Īharaira; hoatu hoki ki roto ki ō rātou waha, kia ai tēnei waiata hei kaiwhakaatu mōku ki ngā tama a Īharaira. 20 Nō te mea ka oti rātou te kawe e ahau ki te whenua i oati ai ahau ki ō rātou mātua, e rerengia nei e te waiū, e te honi; ā, ka kai rātou, ka mākona, ka mōmona hoki; ko reira rātou tahuri ai ki ngā atua kē, mahi ai ki a rātou, ā, ka whakahāwea rātou ki ahau, ka whakataka hoki i tāku kawenata. 21 Ā tēnei ake, hei te pānga o ngā kino maha, o ngā mate maha ki a rātou, nā, mā tēnei waiata e whakaatu ki tō rātou aroaro; nō te mea e kore e mahue i ngā waha o ō rātou uri. E mōhio ana hoki ahau ki ō rātou whakaaro e tito nei rātou ināianei nei anō, i te mea kīanō ahau i kawe noa i a rātou ki te whenua i oati ai ahau."

22 Nā, tuhituhia ana e Mohi tēnei waiata i taua rangi anō, ā, whakaakona ana ki ngā tama a Īharaira.

23 Ā, i whakahau anō ia i a Hohua, i te tama a Nunu, i mea, "Kia māia, kia toa; māu hoki e kawe ngā tama a Īharaira ki te whenua i oati ai ahau ki a rātou; ā, hei a koe ahau."

24 Ā, ka oti i a Mohi te tuhi ngā kupu o tēnei ture ki tētahi pukapuka, ā poto noa, 25 nā, ka whakahau a Mohi i ngā Rīwaiti, i ngā kaiamo i te āka o te kawenata a Ihowā, ka mea, 26 "Tangohia tēnei Pukapuka o te Ture, hoatu ki te taha o te āka o te kawenata a Ihowā, a tō koutou Atua, ā, hei reira takoto ai, hei whakaatu ki a koe. 27 Nō te mea e mōhio ana ahau ki tōu tutū, ki tōu kakī mārō; nanā, i ahau e ora nei anō i a koutou i tēnei rā, e tutū ana anō koutou ki a Ihowā; ā, ka mate ahau, tērā noa ake! 28 Huihuia mai ki ahau ngā kaumātua katoa o ō koutou iwi, me ō koutou rangatira, ā, ka kōrero ahau i ēnei kupu ki ō rātou taringa, ka waiho hoki i te rangi, i te whenua hei kaititiro mō rātou. 29 Nō te mea e mōhio ana ahau, ko muri i tōku matenga taka rawa ai koutou, peka kē ai i te huarahi i kīia atu e ahau ki a koutou; ā, ka pono mai te kino ki a koutou i ngā rā whakamutunga; mō koutou ka mahi i te kino i te tirohanga a Ihowā, hei whakapātaritari i a ia ki te mahi a ō koutou ringa."

30 Ā, kōrerotia ana e Mohi ngā kupu o tēnei waiata ki ngā taringa o te huihuinga katoa o Īharaira ā poto noa:

1 Mose gick i väg och talade dessa ord till hela Israel. 2 *4 Mos 20:12, 27:12f, 5 Mos 3:26f, 32:52, 34:7. Han sade till dem: "Jag är i dag hundratjugo år. Jag kan inte längre vara ledare och anförare, och Herren har sagt till mig: ’Du ska inte komma över denna Jordan.’ 3 *4 Mos 27:18f, 5 Mos 9:3. Men Herren din Gud går själv framför dig. Han ska förgöra dessa folk för dig och du ska driva bort dem. Josua ska anföra dig, som Herren har sagt. 4 *4 Mos 21:24, 35.Herren ska göra med dem så som han gjorde med Sichon och Og, amoreernas kungar, och med deras land när han lät dem gå under. 5 *5 Mos 7:2f.Herren ska överlämna dem till er och ni ska göra med dem alldeles så som jag har befallt er. 6 *5 Mos 7:21, Jos 1:5, Hebr 13:5. Var starka och frimodiga, var inte rädda eller förskräckta för dem, för Herren din Gud går själv med dig. Han ska inte lämna dig eller överge dig*31:6ska inte lämna dig eller överge digCiteras i Hebr 13:5.."

7 *4 Mos 27:23, 5 Mos 1:38, 3:28, Jos 1:6. Sedan kallade Mose till sig Josua och sade till honom inför hela Israel: "Var stark och frimodig, för du ska gå in med detta folk i det land som Herren med ed har lovat deras fäder att ge dem, och du ska utskifta det åt dem som arv. 8 Herren går själv framför dig och han ska vara med dig. Han ska inte lämna dig eller överge dig. Var inte rädd eller förfärad."

9 Mose skrev denna lag och gav den åt prästerna, Levi söner, som bar Herrens förbundsark, och åt alla de äldste i Israel. 10 *5 Mos 15:1f. Och Mose befallde dem och sade: "Vid slutet av vart sjunde år, när friåret är inne, vid lövhyddohögtiden, 11 *5 Mos 16:16, Neh 8:1, 7f, 18. då hela Israel kommer för att träda fram inför Herren din Guds ansikte på den plats som han utväljer, då ska du läsa upp denna lag*31:11läsa upp denna lagLagen lästes upp t ex av Josua (Jos 8:34), Josia (2 Kung 23:2) och Esra (Neh 8). inför hela Israel så att de hör den. 12 Samla folket, män, kvinnor, barn och främlingen som är hos dig inom dina portar, så att de får höra och så lär sig frukta Herren er Gud och noggrant följer alla ord i denna lag. 13 Också deras barn, som ännu inte känner den, ska höra och lära sig den så att de fruktar Herren er Gud så länge ni lever i det land dit ni drar över Jordan för att ta det i besittning."

14 Herren sade till Mose: "Se, tiden är nära då du ska dö. Kalla på Josua och inställ er i uppenbarelsetältet, så ska jag insätta honom i hans ämbete." Mose gick då med Josua och inställde sig i uppenbarelsetältet. 15 Då visade sig Herren i tältet i en molnpelare, och molnpelaren blev stående vid ingången till tältet.

16 Och Herren sade till Mose: "Se, när du har gått till vila hos dina fäder kommer detta folk att resa sig och trolöst följa främmande gudar i det land dit de kommer. De kommer att överge mig och bryta det förbund som jag har slutit med dem. 17 Min vrede ska den dagen upptändas mot dem, och jag ska överge dem och dölja mitt ansikte för dem så att de förgås. Olyckor och lidande i mängd ska drabba dem. Då ska de säga: Är det inte för att vår Gud inte är med oss som dessa olyckor har drabbat oss? 18 Den dagen ska jag helt dölja mitt ansikte på grund av allt det onda som de har gjort genom att vända sig till andra gudar.

19 Skriv nu upp åt er denna sång, lär Israels barn den och lägg den i deras mun. Den ska så bli för mig ett vittne mot Israels barn. 20 När jag har fört dem in i det land som jag med ed har lovat åt deras fäder, ett land som flödar av mjölk och honung, och de äter och blir mätta och feta, ska de vända sig till andra gudar och tjäna dem och förakta mig och bryta mitt förbund. 21 När då olyckor och lidande i mängd drabbar dem, ska denna sång vara ett vittnesbörd mot dem, för deras efterkommande ska inte glömma den. Jag vet nämligen vilka tankar de umgås med redan nu, innan jag har fört dem in i det land som jag med ed har lovat dem."

22 Den dagen skrev Mose ner sången och lärde Israels barn den.

23 Och han insatte Josua, Nuns son, i ämbetet och sade: "Var stark och frimodig, för du ska föra Israels barn in i det land som jag med ed har lovat åt dem. Och jag är med dig."

24 Sedan Mose till alla delar hade skrivit ner orden i denna lag i en bok, 25 befallde han leviterna som bar Herrens förbundsark och sade: 26 *2 Kung 22:8f. "Ta denna lagbok och lägg den vid sidan av Herren er Guds förbundsark. Den ska ligga där som ett vittnesbörd mot dig, 27 för jag vet att du är upprorisk och hårdnackad. Se, ännu medan jag lever bland er har ni varit upproriska mot Herren. Hur mycket mer ska ni då inte bli det efter min död! 28 Kalla samman till mig alla de äldste i era stammar, liksom era förmän, så att jag får tala dessa ord till dem och ta himmel och jord till vittnen mot dem. 29 Jag vet att ni efter min död kommer att göra det som är fördärvligt och vika av från den väg som jag har befallt er att gå. Därför ska olycka drabba er i kommande dagar, när ni gör sådant som är ont i Herrens ögon och väcker hans vrede genom era gärningar."

30 Inför Israels hela församling talade Mose denna sångs ord från början till slut.