1 Ko ngā kupu ēnei i kōrero ai a Mohi ki a Īharaira katoa i tēnei taha o Horano – i te koraha, i te mānia, i te ritenga atu o Tupu, i waenganui o Parana, o Topera, o Rāpana, o Hateroto, o Rihahapa. 2 (Kia kotahi tekau mā tahi ngā rā e haere atu ana i Horepa, ki te tika nā Maunga Heira, ka tae ai ki Karehepārenea.)

3 Nō te whā tekau o ngā tau, nō te tekau mā tahi o ngā marama, nō te rā tuatahi o te marama, ka kōrerotia e Mohi ki ngā tama a Īharaira ngā mea katoa i ako ai a Ihowā ki a ia mō rātou. 4 I muri i tāna patunga i a Hihona kīngi o ngā Amori, i noho rā i Hehepona, i a Oka hoki kīngi o Pahana, i noho rā i Ahataroto, i Eterei.

5 I tīmata a Mohi i tēnei taha o Horano, i te whenua o Moapa, te kauwhau i tēnei ture, i mea ia: 6 I kōrero mai a Ihowā, tō tātou Atua, ki a tātou i Horepa, i mea, "Ka roa tō koutou noho ki tēnei maunga. 7 Anga atu, hāpainga atu, haere ki te maunga o ngā Amori, ki ngā wāhi katoa hoki e tata ana ki reira – o te mānia, o ngā pukepuke, o te raorao, o te tonga, o te tahatika anō o te moana – ki te whenua o ngā Kanaani, ki Repanōna, ki te awa nui anō, ki te awa, ki Uparati. 8 Nanā, kua tukua atu nei e ahau te whenua ki tō koutou aroaro. Haere ki roto, tangohia te whenua i oati ai a Ihowā ki ō koutou mātua, ki a Āperahama, ki a Īhaka, ki a Hākopa kia hoatu mō rātou, mō tō rātou uri hoki i muri i a rātou."

9 I kōrero anō ahau ki a koutou i taua wā, i mea, "E kore e āhei ko ahau anake hei pīkau i a koutou. 10 Kua whakanui a Ihowā, tō koutou Atua, i a koutou, ā, tēnei koutou te rite nei ināianei ki ngā whetū o te rangi te tini. 11 Mā Ihowā, mā te Atua o ō koutou mātua, e tāpiri anō ā muri i a koutou ki ngā mano tini atu i a koutou e noho nei, māna koutou e manaaki, e pērā anō me tāna i kōrero ai ki a koutou! 12 Me pēhea e taea ai e ahau anake tā koutou whakararu, tō koutou whakataimaha, me tā koutou ngangau? 13 Whakaritea mai e koutou ētahi tāngata tūpato, whai whakaaro, e mōhiotia ana e ō koutou iwi, ā, māku rātou e mea hei upoko mō koutou."

14 Nā, ka utu koutou ki ahau, ka mea, "He mea pai tāu e kī mai nā kia meatia."

15 Nā, ka tango ahau i ngā upoko o ō koutou iwi, i ngā mea whakaaro, e mōhiotia ana, ā, meatia iho rātou e ahau hei upoko mō koutou, hei rangatira mō ngā mano, hei rangatira mō ngā rau, hei rangatira mō ngā rima tekau hei rangatira mō ngā tekau, hei kaiwhakahauhau hoki mō ō koutou iwi. 16 I kī anō ahau i taua wā ki ō koutou kaiwhakawā, i mea: "Whakarangona ngā kupu a ō koutou tēina, a tētahi, a tētahi, kia tika te whakawā mō te tangata, mō tōna teina, mō te tangata kē hoki e noho ana i a ia. 17 Kei whakaaro ki te kanohi ina whakawā, kia rite tā koutou whakarongo ki te iti, ki te rahi; kei wehi koutou i te kanohi tangata; nō te mea nā te Atua te whakawā; ā, ko te mea e ngaro ana i a koutou, ka kawe mai ki ahau, ā, māku e whakarongo."

18 Ā, whakahaua ana e ahau i reira ngā mea katoa e mahi ai koutou.

19 Ā, ka tūria mai e tātou i Horepa, nā, haerea katoatia ana e tātou taua koraha nui, e wehingia ana, i kite rā koutou i te ara o te whenua maunga o ngā Amori; i pērā me tā Ihowā, me tā tō tātou Atua, i ako mai ai ki a tātou; nā, ka tae atu ki Karehepārenea. 20 Nā, ka mea ahau ki a koutou, "Kua tae mai nei koutou ki te whenua maunga o ngā Amori, ka hōmai nei e Ihowā, e tō tātou Atua, ki a tātou. 21 Nanā, ka tukua nei te whenua e Ihowā, e tōu Atua, ki tōu aroaro; haere ki runga, tangohia, kia rite ai ki tā Ihowā, ki tā te Atua o ōu mātua, i kī ai ki a koe; kaua e wehi, kaua hoki e pāwera."

22 Nā, ka whakatata mai koutou katoa ki ahau, ka mea, "Kia tono tātou i ētahi ki mua i a tātou, ā, ko rātou hei titiro i tō tātou whenua, hei whakahoki mai i te kōrero ki a tātou, mō te huarahi e haere ai tātou ki runga, mō ngā pā hoki ka haere atu nei tātou ki reira."

23 Ā, i pai anō taua kupu ki ahau; nā, ka tango ahau i ētahi tāngata kotahi tekau mā rua i roto i a koutou, tātaki kotahi o tēnei iwi, o tēnei iwi. 24 Ā, ka tahuri rātou, ka piki ki te maunga, ā, ka tae ki te awaawa o Ehekora, ka tirotiro hoki i taua wāhi. 25 Ā, ka tango rātou i ētahi o ngā hua o te whenua ki ō rātou ringa, ā, maua ana ki raro, ki a tātou, i whakahoki ake anō rātou i te kupu ki a tātou, i mea, "He pai te whenua ka hōmai nei e Ihowā, e tō tātou Atua, ki a tātou."

26 Heoi, kīhai koutou i pai ki te haere ki runga; nā, ka tutū ki te kupu a Ihowā, a tō koutou Atua; 27 ā, amuamu ana i roto i ō koutou tēneti, mea ana, "He kino nō Ihowā ki a tātou i whakaputaina mai ai tātou e ia i te whenua o Īhipa, kia hoatu ai tātou ki te ringa o ngā Amori, kia hunā ai tātou. 28 Kia haere tātou ki runga ki hea? Kua ngohe nei hoki ō tātou ngākau i tā ō tātou tuākana, e mea rā, ‘He nunui te iwi, he roroa i a tātou; ko ngā pā he nui, taiepa rawa ā tutuki noa ki te rangi. I kite anō hoki mātou i ngā tama a ngā Anakimi ki reira.’ "

29 Nā, ka mea ahau ki a koutou, "Kei pāwera, kei wehi i a rātou. 30 Ko Ihowā, ko tō koutou Atua, te haere nei i mua i a koutou, māna tā koutou pakanga; ka rite ki ngā mea katoa i mea ai ia mō koutou ki tō koutou aroaro i Īhipa; 31 i te koraha anō, i kite rā koe i reira i tā Ihowā, i tā tōu Atua wahanga i a koe, ānō he tangata e waha ana i tāna tamaiti, i te ara katoa i haere nā koutou, ā tae noa mai ki tēnei wāhi."

32 I tēnei mea anō, kīhai koutou i whakapono ki a Ihowā, ki tō koutou Atua, 33 i haere rā i mua i a koutou i te ara, hei whakataki i tētahi wāhi mō koutou, e tū ai ō koutou tēneti, i te pō i roto i te ahi, hei whakaatu ki a koutou i te ara e haere ai koutou, ā, i roto i te kapua i te awatea.

34 Ā, ka rongo a Ihowā i ō koutou reo e kōrero ana, nā, ka riri, ka oati, ka mea: 35 "E kore rawa tētahi o ēnei tāngata – o tēnei whakatupuranga kino – e kite i taua whenua pai i oati ai ahau kia hoatu ki ō koutou mātua, 36 heoi anō ko Karepe, ko te tama a Iepune, e kite ia; ā, ka hoatu e ahau ki a ia, ki āna tama hoki, te whenua i haerea e ia, mōna i tino whai i a Ihowā."

37 Ā, i riri anō a Ihowā ki ahau, mō koutou hoki, i mea mai, "E kore anō koe e tae ki reira. 38 Ko Hohua, ko te tama a Nunu, e tū ana i tōu aroaro, e tae ia ki reira; whakatenatenangia ia; tā te mea māna a Īharaira e whakawhiwhi ki tērā wāhi. 39 Nā, ko ā koutou pōtiki, i mea nā koutou ka waiho hei pārau, me ā koutou tama kīhai nei i mōhio i taua rā ki te pai, ki te kino, e tae rātou ki reira, ka hoatu anō e ahau a reira ki a rātou, ā, e whiwhi rātou ki tērā whenua. 40 Ko koutou ia, tahuri atu, haere ki te koraha, nā te huarahi ki te Moana Whero."

41 Nā, ka utu koutou, ka mea mai ki ahau, "Kua hara mātou ki a Ihowā; ka haere mātou ki runga, ki te whawhai, kia rite ai ngā mea katoa i whakahau mai ai a Ihowā, tō tātou Atua, ki a tātou." Ā, whītikiria ana e koutou, e tērā, e tērā, āna mea mō te riri, nā, ka mea koutou ki te piki ki te maunga.

42 Kātahi ka mea a Ihowā ki ahau, "Mea atu ki a rātou, ‘Kaua e haere, kaua anō e tū ki te riri; kāhore hoki ahau i roto i a koutou; kei patua ki te aroaro o ō koutou hoariri.’ "

43 Nā, ka kōrero ahau ki a koutou; ā, kīhai koutou i rongo, heoi, ka tutū koutou ki te kupu a Ihowā, nā, hīkaka ana koutou, piki ana ki te maunga. 44 Nā, ka puta ngā Amori, e noho ana i taua maunga, ki te tū i a koutou, ā, whai ana i a koutou, ānō he pī, patua iho koutou i Heira, ā taea noatia a Horema. 45 Nā, ka hoki koutou, ka tangi ki te aroaro o Ihowā; otiia kīhai a Ihowā i whakarongo ki tō koutou reo, kīhai anō i anga tōna taringa ki a koutou.

46 Nā, ka noho koutou ki Karehe, ā, maha noa ngā rā, ngā rā hoki i noho ai koutou.

1 Detta är de ord som Mose talade till hela Israel i öknen på andra sidan Jordan, på hedmarken*1:1hedmarkenMoabs hedar (4 Mos 33:49) strax öster om Jeriko. De uppräknade platsnamnen tycks ha passerats under vandringen (jfr 4 Mos 33). mitt emot Suf mellan Paran och Tofel, Laban, Haserot och Di-Sahab. 2 Det är elva dagsresor från Horeb*1:2elva dagsresor från HorebCa 20 mil från berget Sinai. längs vägen över Seirs bergsbygd till Kadesh-Barnea.

3 I det fyrtionde året, på första dagen i elfte månaden*1:3fyrtionde året … elfte månadenJan-feb, kanske 1406 f Kr., talade Mose till Israels barn allt som Herren hade befallt honom att säga dem. 4 *4 Mos 21:23f, 33f. Det var efter att han hade slagit Sichon, amoreernas kung som bodde i Heshbon, och Og*1:4slagit Sichon … OgKungar öster om Jordan. Se 2:26f, 4 Mos 21:21f., Bashans kung som bodde i Ashtarot vid Edrei.

5 På andra sidan Jordan i Moabs land började Mose förklara denna undervisning. Han sade: 6 Herren vår Gud talade till oss vid Horeb och sade: "Ni har stannat länge nog vid detta berg. 7 Bryt nu upp och gå till amoreernas bergsbygd*1:7amoreernas bergsbygdHär troligen samlingsnamn för södra delen av landet, från Jerusalem (Jos 10:3, 6) ner till Kadesh-Barnea (5 Mos 1:20). och till alla deras grannfolk på Hedmarken, i Bergsbygden, i Låglandet, i Negev och i kustlandet vid havet. Gå till kananeernas land*1:7kananeernas landHär troligen delen norr om Jerusalem upp till Libanon (jfr 11:30). och till Libanon ända till den stora floden, floden Eufrat. 8 *1 Mos 12:7, 15:18f, 17:8. Se, jag har lagt landet framför er. Gå nu och inta det land som Herren med ed har lovat era fäder Abraham, Isak och Jakob att ge åt dem och deras efterkommande efter dem."

9 *2 Mos 18:17f. På den tiden sade jag till er: "Jag kan inte bära er ensam. 10 *1 Mos 15:5, 22:17, 5 Mos 10:22.Herren er Gud har förökat er, och se, i dag är ni lika talrika som stjärnorna på himlen. 11 Må Herren, era fäders Gud, föröka er tusenfalt och välsigna er, så som han har lovat er. 12 Men hur ska jag ensam kunna bära era bekymmer, bördor och tvister? 13 Utse åt er visa, förståndiga och kunniga män inom era stammar, så ska jag sätta dem till huvudmän*1:13sätta dem till huvudmänSe 2 Mos 18:25. Lag och rätt påbjöds av Gud (se t ex 16:18f, 17:8f). över er." 14 Ni svarade mig: "Ditt förslag är gott."

15 *2 Mos 18:24f. Då tog jag huvudmännen i era stammar, visa och kunniga män, och satte dem till huvudmän över er. De blev befälhavare över tusen, över hundra, över femtio eller över tio, och förmän i era stammar.

16 Vid den tiden befallde jag era domare och sade: "Hör efter vad tvisten gäller mellan era bröder och döm rättvist mellan en man och hans bror eller främlingen hos honom. 17 *2 Mos 23:3, 3 Mos 19:15, 5 Mos 16:19, 2 Krön 19:6, Ords 24:23f, Jak 2:9f. När ni dömer ska ni inte vara partiska utan lyssna både till den ringe och den höge. Ni ska inte frukta för någon människa, för domen tillhör Gud. Och om något fall blir för svårt för er, ska ni lägga fram det för mig så att jag får höra det." 18 Jag befallde er på den tiden allt ni skulle göra.

19 Vi bröt upp från Horeb och vandrade genom hela denna stora och fruktansvärda öken som ni har sett, på vägen till amoreernas bergsbygd, så som Herren vår Gud hade befallt oss. Och vi kom till Kadesh-Barnea. 20 Där sade jag till er: "Ni har nu kommit till amoreernas bergsbygd som Herren vår Gud vill ge oss. 21 Se, Herren din Gud har lagt landet framför dig. Dra dit upp och inta det så som Herren, dina fäders Gud, har befallt dig. Var inte rädd eller modlös."

22 *4 Mos 13:2f. Då kom ni alla fram till mig och sade: "Låt oss sända i väg några män*1:22sända i väg några mänSe avsnittet om spejarna i 4 Mos 13-14. framför oss som kan utforska landet åt oss, och sedan komma tillbaka till oss med uppgift om vägen vi ska ta dit upp och om de städer vi ska komma till." 23 Jag tyckte att förslaget var gott, och jag tog ut tolv män bland er, en från varje stam. 24 De gav sig i väg och drog upp till Bergsbygden och kom till Druvdalen och spejade i landet. 25 De tog med sig av landets frukt och förde det ner till oss och lämnade sin rapport till oss och sade: "Det är ett gott land som Herren vår Gud ger oss."

26 Men ni ville inte dra dit upp utan trotsade Herren er Guds befallning. 27 *4 Mos 14:2f. Ni klagade i era tält och sade: "Herren hatar oss, därför har han fört oss ut ur Egyptens land och gett oss i amoreernas hand för att förgöra oss. 28 Vart ska vi ta vägen? Våra bröder har gjort oss modlösa, för de säger: Folket är större och resligare än vi, städerna är stora och befästa upp till himlen, och dessutom såg vi anakiter*1:28anakiterBerömda högresta kämpar (jfr 4 Mos 13:34). Jättelika kananeiska krigare nämns också i den egyptiska Anastasipapyren från 1200-talet f Kr. där."

29 Då svarade jag er: "Bli inte förskräckta, var inte rädda för dem! 30 *2 Mos 14:14, 24f, Jos 10:14, 42.Herren er Gud som går framför er ska själv strida för er, precis som han gjorde för er i Egypten inför era ögon. 31 *5 Mos 32:10f. Och i öknen såg du hur Herren din Gud bar dig, så som en man bär sin son, hela den väg ni vandrade tills ni kom till denna plats."

32 Men trots detta trodde ni inte på Herren er Gud, 33 *2 Mos 13:21f, 4 Mos 10:33f. som gick framför er på vägen för att utse lägerplatser åt er – om natten i eld för att visa er vägen ni skulle gå och om dagen i molnskyn.

34 När nu Herren hörde era ord, blev han vred och svor en ed: 35 *4 Mos 14:21f, 26:64f, 32:11f, 5 Mos 2:14f, Ps 95:11. "Ingen av dessa män i detta onda släkte ska få se det goda land som jag med ed har lovat att ge era fäder, 36 ingen utom Kaleb, Jefunnes son. Han ska få se det, och åt honom och hans barn ska jag ge det land som han har satt sin fot på, därför att han i allt har följt Herren."

37 *4 Mos 20:12, 27:13f, 5 Mos 3:26f, 4:21, 34:4f. Också på mig blev Herren vred för er skull. Han sade: "Inte heller du ska komma dit in. 38 Josua, Nuns son, din tjänare, han ska komma dit in. Ge honom mod, för han ska dela landet åt Israel som arv. 39 *4 Mos 14:3, 31. Och era barn som ni sade skulle bli fiendens byte, och era söner som i dag varken förstår gott eller ont, de ska komma dit in. Åt dem ska jag ge landet, och de ska ta det i besittning. 40 Men ni ska vända om och bege er mot öknen i riktning mot Röda havet."

41 *4 Mos 14:40f. Då svarade ni mig: "Vi har syndat mot Herren. Vi vill dra upp och strida, precis som Herren vår Gud har befallt oss." Och var och en spände på sig sina vapen och tänkte att det skulle vara lätt att dra upp mot bergsbygden.

42 Men Herren sade till mig: "Säg till dem: Ni ska inte gå dit upp och ge er in i strid så att ni blir slagna av era fiender, för jag är inte med er." 43 Jag talade till er, men ni lyssnade inte på mig utan trotsade Herrens befallning och drog i övermod upp mot bergsbygden. 44 Och amoreerna som bodde i den bergsbygden drog ut mot er och jagade er som bin gör, och slog er i Seir och drev er ända till Horma. 45 Då vände ni tillbaka och ni grät inför Herrens ansikte. Men Herren hörde inte er röst, han lyssnade inte till er. 46 Därför måste ni stanna i Kadesh så många dagar som ni gjorde.