1 Ā, i karanga atu a Mohi ki a Īharaira katoa, i mea ki a rātou:

Whakarongo, e Īharaira, ki ngā tikanga, ki ngā whakaritenga e kōrerotia nei e ahau ki ō koutou taringa i tēnei rā, ka ako ai, ka pupuri ai, ka mahi ai. 2 I whakarite a Ihowā, tō tātou Atua, i te kawenata ki a tātou i Horepa. 3 Kīhai a Ihowā i whakarite i tēnei kawenata ki ō tātou mātua; engari ki a tātou, ki a tātou nei anō, e ora katoa nei i konei ināianei. 4 I kōrero ā-kanohi mai a Ihowā ki a koutou i te maunga i waenganui o te ahi. 5 (Ko ahau i tū i waenganui o Ihowā, o koutou, i taua wā, hei whakapuaki ki a koutou i te kōrero a Ihowā. I wehi hoki koutou i te ahi, kīhai hoki i piki ake ki te maunga.) I mea ia:

6 "Ko Ihowā ahau, ko tōu Atua, nāku koe i whakaputa mai i te whenua o Īhipa, i te whare pononga.

7 "Aua ētahi atua kē atu mōu ki mua i ahau.

8 "Kei hanga koe i te whakapakoko mōu, i tētahi ritenga rānei o ngā mea o te rangi i runga, o te whenua rānei i raro, o te wai rānei i raro i te whenua. 9 Kei koropiko koe ki ēnā mea, kei mahi rānei ki ēnā mea; ko Ihowā hoki ahau ko tōu Atua, he Atua hae, e mea ana i ngā hara o ngā mātua kia tau iho ki ngā tamariki a te toru, te whā rā anō o ngā whakatupuranga o te hunga e kino ana ki ahau; 10 e whakaputa aroha ana hoki ki ngā mano, ki te hunga e aroha ana ki ahau, e whakarite ana i āku ture.

11 "Kei whakahuatia noatia e koe te ingoa o Ihowā, o tōu Atua; e kore hoki a Ihowā e mea he harakore te tangata e whakahua noa ana i tōna ingoa.

12 "Kia mau ki te rā hāpati, kia whakatapua, kia pērā me tā Ihowā, me tā tōu Atua i whakahau ai ki a koe. 13 E ono ngā rā e mahi ai koe, e mea ai hoki i āu mea katoa. 14 Tēnā ko te rā whitu, he hāpati nō Ihowā, nō tōu Atua; kaua e mahia tētahi mahi i reira – e koe, e tāu tama, e tāu tamāhine, e tāu pononga tāne, e tāu pononga wahine, e tāu kau, e tāu kāihe, e āu kararehe katoa hoki, me tōu tangata kē i roto i ōu tatau; kia okioki ai tāu pononga tāne, tāu pononga wahine, kia pēnā ai me koe. 15 Kia mahara anō he pononga koe i te whenua o Īhipa, ā, nā Ihowā, nā tōu Atua koe i whakaputa mai i reira, i runga i te ringa kaha, i te ringa mārō. Nā reira i whakahau ai a Ihowā, tōu Atua, i a koe kia whakaritea te rā hāpati.

16 "Whakahōnoretia tōu pāpā me tōu whaea, kia rite ki tā Ihowā, ki tā tōu Atua i whakahau ai ki a koe; kia roa ai ōu rā, kia whiwhi ai hoki koe ki te pai i runga i te whenua e hōmai nei e Ihowā, e tōu Atua, ki a koe.

17 "Aua e patu.

18 "Aua e pūremu.

19 "Aua e tāhae.

20 "Aua e whakapae teka ki tōu hoa.

21 "Aua hoki e hiahia ki te wahine a tōu hoa, aua hoki e hiahia ki te whare o tōu hoa, ki tāna māra, ki tāna pononga tāne, ki tāna pononga wahine, ki tāna kau, ki tana kāihe, ki tētahi mea rānei a tōu hoa.

22 "Ko ēnei kupu i kōrerotia mai e Ihowā ki tō koutou huihui katoa i te maunga, i waenganui o te ahi, o te kapua, o te pōuri hoki, he nui anō hoki te reo; ā, kāhore atu anō āna kupu. Ā, tuhituhia iho e ia ki ngā papa kōhatu e rua, ā, hōmai ana ki ahau."

23 Ā, nō tō koutou rongonga i te kupu i roto i te pōuri, ko te maunga hoki e kā ana i te ahi, ka whakatata mai ki ahau, arā ngā upoko katoa o ō koutou iwi, me ō koutou kaumātua; 24 ā, ka mea mai, "Nā, kua whakakite mai a Ihowā, tō tātou Atua, i tōna korōria, i tōna nui ki a tātou, kua rongo hoki tātou i tōna reo i roto i te ahi; kua kite tātou i tēnei rā ka kōrero a Ihowā ki te tangata, ā, ka ora anō ia. 25 Nā, kia mate mātou hei aha? Ka pau hoki mātou i tēnei ahi nui; ki te rongo anō mātou i te reo o Ihowā, o tō tātou Atua, nā, ka mate mātou. 26 Ko wai hoki o ngā kikokiko katoa i rongo ki te reo o te Atua ora e kōrero ana i roto i te ahi, me tātou nei i rongo, ā, i ora anō? 27 Māu e whakatata atu, e whakarongo ki ngā mea katoa e kōrero ai a Ihowā, tō tātou Atua; māu hoki e kōrero ki a mātou ngā mea katoa e kōrero ai a Ihowā, tō tātou Atua, ki a koe; ā, mā mātou e whakarongo, e mahi."

28 Ā, ka rongo mai a Ihowā i te puaki o ā koutou kupu, i a koutou e kōrero ana ki ahau; nā, ka mea a Ihowā ki ahau: "Kua rongo ahau i te puaki mai o ngā kupu a te iwi nei, i kōrero rā rātou ki a koe; he pai ngā mea katoa i kōrero rā rātou. 29 Ē! Me i pēnā ō rātou ngākau i roto i a rātou, te wehi i ahau, te pupuri hoki i āku whakahau katoa i ngā rā katoa, kia whiwhi ai rātou ki te pai me ā rātou tamariki hoki ake tonu atu!

30 "Haere, mea atu ki a rātou, ‘Hoki atu koutou ki ō koutou tēneti.’ 31 Ko koe ia, e tū ki konei tāua, ā, māku e kōrero ki a koe ngā whakahau katoa, me ngā tikanga, me ngā whakaritenga e whakaako ai koe ki a rātou, hei mahi mā rātou ki te whenua e hoatu nei e ahau kia nohoia e rātou."

32 Nā, kia mahara koutou kia pērā te mahi me tā Ihowā, me tā tō koutou Atua, i whakahau ai ki a koutou; kaua e peka kē ki matau, ki mauī. 33 Haere i ngā huarahi katoa i whakahau ai a Ihowā, tō koutou Atua ki a koutou, kia ora ai koutou, kia whiwhi ai ki te pai, kia roa ai hoki ō koutou rā ki te whenua ka riro nei i a koutou.

1 Mose kallade samman hela Israel och sade till dem: Hör, Israel, de stadgar och föreskrifter som jag i dag kungör för er. Lär er dem och håll fast vid och följ dem.

2 *2 Mos 19:5f.Herren vår Gud slöt ett förbund med oss på Horeb. 3 Det var inte med våra fäder Herren slöt förbundet, utan med oss som står här i dag, oss alla som nu lever. 4 *2 Mos 19:19, 20:1. Ansikte mot ansikte talade Herren till er ur elden på berget. 5 *2 Mos 19:16f, 20:18f. Jag stod då mellan Herren och er för att förkunna Herrens ord för er, för ni var rädda för elden och steg inte upp på berget. Han sade:

6 *2 Mos 20:2f. Jag är Herren din Gud som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.*5:6f Se även 2 Mos 20 för tio Guds bud. Återgivningen i 5 Mos 5 skiljer sig på några ställen, kanske pga tillämpningar för det specifika sammanhanget som skildras i Femte Mosebok.

7 *Ps 81:10, 97:7. Du ska inte ha andra gudar vid sidan av mig.*5:7 vid sidan av migAnnan översättning: "inför mig" (gudabilder i Guds tempel, jfr 16:21).

8 Du ska inte göra dig någon bildstod eller avbild av det som är uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. 9 *2 Mos 20:5, 34:7, 4 Mos 14:18, Jer 32:18. Du ska inte tillbe dem eller tjäna dem, för jag, Herren din Gud, är en nitisk Gud. Jag låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen till tredje och fjärde led när man hatar mig, 10 men visar nåd mot tusentals*5:10nåd mot tusentalsAntingen individer eller släktled (jfr 7:9). när man älskar mig och håller mina bud.

11 Du ska inte missbruka Herren din Guds namn, för Herren ska inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn.

12 Håll sabbatsdagen*5:12sabbatsdagenHebr. shabbát betyder "vila". Sabbaten varar mellan fredag kväll (Luk 23:54) och lördag kväll, eftersom dygnet räknas från afton till afton (1 Mos 1). så att du helgar den, så som Herren din Gud har befallt dig. 13 Sex dagar ska du arbeta och uträtta alla dina sysslor. 14 *1 Mos 2:2, Hes 20:12, Hebr 4:4. Men den sjunde dagen är Herren din Guds sabbat. Då ska du inte utföra något arbete, inte heller din son eller dotter, din tjänare eller tjänarinna, din oxe eller åsna eller något av dina dragdjur, eller främlingen som bor hos dig inom dina portar. Din tjänare och din tjänarinna ska få vila liksom du. 15 Kom ihåg att du var slav i Egyptens land, och att Herren din Gud har fört dig ut därifrån med stark hand och uträckt arm. Därför har Herren din Gud befallt dig att hålla sabbatsdagen.

16 *5:16f Budorden citeras av Jesus i Matt 19:18f, Mark 10:19, Luk 18:20 och av Paulus i Rom 13:9.Hedra din far och din mor*5:16Hedra din far och din morBudet citeras av Jesus i Matt 15:4, Mark 7:10 och av Paulus i Ef 6:2., så som Herren din Gud har befallt dig, så att du får leva länge och det går dig väl i det land som Herren din Gud ger dig.

17 Du ska inte mörda*5:17inte mördaBudet citeras av Jesus i Matt 5:21 och av Jakob i Jak 2:11..

18 Du ska inte begå äktenskapsbrott*5:18inte begå äktenskapsbrottBudet citeras av Jesus i Matt 5:27, av Paulus i Rom 2:22 och av Jakob i Jak 2:11..

19 Du ska inte stjäla*5:19inte stjälaBudet citeras av Paulus i Rom 2:21..

20 Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.

21 Du ska inte ha begär*5:21inte ha begärBudet citeras av Paulus i Rom 7:7. till din nästas hustru. Du ska inte ha begär till din nästas hus eller åker, hans tjänare eller tjänarinna, hans oxe eller åsna eller något annat som tillhör din nästa.

22 Dessa ord talade Herren med hög röst till hela er församling på berget, ur elden, molnskyn och töcknet, och han tillade inget mer. Och han skrev orden på två stentavlor som han gav åt mig.

23 När ni hörde rösten ur mörkret medan berget brann i eld, kom ni fram till mig, alla huvudmän för era stammar samt era äldste. 24 *5 Mos 4:33. Och ni sade: "Se, Herren vår Gud har låtit oss se sin härlighet och sin storhet, och vi har hört hans röst ur elden. I dag har vi sett att Gud kan tala med en människa och ändå låta henne leva. 25 Varför ska vi nu dö? Den stora elden kommer att förtära oss. Om vi får höra mer av Herren vår Guds röst kommer vi att dö. 26 *Dom 13:22. För vem bland allt kött har hört den levande Gudens röst tala ur elden, som vi har gjort, och överlevt? 27 *2 Mos 24:3, 7. Träd du fram och hör allt som Herren vår Gud säger, och tala du till oss allt som Herren vår Gud talar till dig, så vill vi höra det och göra därefter."

28 Herren hörde era ord när ni talade till mig, och Herren sade till mig: "Jag har hört de ord som detta folk har talat till dig. De har rätt i allt de säger. 29 *Ps 81:14. Om de ändå kunde ha sådana hjärtan att de fruktar mig och alltid håller alla mina bud! Då skulle det alltid gå väl för dem och deras barn. 30 Gå och säg till dem: Vänd tillbaka till era tält. 31 Men du ska stanna kvar här hos mig, så ska jag tala till dig alla de bud och stadgar och föreskrifter som du ska lära dem, så att de följer dem i det land som jag ger dem till besittning."

32 Var noga med att göra vad Herren er Gud har befallt er. Vik inte av, varken åt höger eller åt vänster. 33 Den väg som Herren er Gud har befallt er att gå ska ni alltid följa, så att ni får leva och det går väl för er och ni får ett långt liv i det land som ni ska ta i besittning.