1 Kia kite koutou i te tikanga o te aroha i hōmai nei e te Matua ki a tātou, arā kia huaina tātou he tamariki nā te Atua! He pērā hoki tātou, koia te ao tē mātau ai ki a tātou, kāhore hoki i mātau ki a ia. 2 E ngā hoa aroha, he tamariki tātou nā te Atua ināianei; ā, kāhore anō i kitea noatia he aha rānei tātou ā mua. Otirā, e mōhio ana tātou, ki te puta mai ia, ka rite tātou ki a ia. Ka kite hoki tātou i a ia, i tōna āhua ake anō. 3 Nā, ki te mea kei tētahi tēnei tūmanako ki a ia, ka tahia atu e ia ōna hē, kia rite ai ki a ia kāhore nei he hē.
4 Ko te tangata e mea ana i te hara, he takahi tāna i te ture; he takahi hoki te hara i te ture. 5 E mātau ana anō koutou i whakakitea mai ia hei waha atu i ō tātou hara; kāhore anō hoki he hara i roto i a ia. 6 Ko te tangata e mau ana i roto i a ia e kore e hara: ko te tangata e hara ana, kāhore i kite i a ia, kāhore anō i mātau ki a ia.
7 E āku tamariki nonohi, kei whakapōhēhētia koutou e tētahi. Ko te tangata e mea ana i te tika, he tika anō ia, pērā hoki me tērā e tika ana. 8 Ko te tangata e mea ana i te hara, nō te rēwera ia; he hara hoki tō te rēwera nō te tīmatanga rā anō. Mō konei te Tama a te Atua i whakakitea mai ai, kia whakakāhoretia ai e ia ngā mahi a te rēwera.
9 Ko te tangata kua whānau i te Atua e kore e mea i te hara; nō te mea e mau ana tana purapura i roto i a ia. E kore hoki e āhei i a ia te hara, nō te mea kua whānau ia i te Atua. 10 Mā konei ka kitea ai ngā tamariki a te Atua me ngā tamariki a te rēwera. Ko te tangata e kore e mahi i te tika, ehara ia i te Atua, me ia anō hoki e kore e aroha ki tōna teina.
11 Ko te kōrero hoki tēnei i rongo ai koutou nō te tīmatanga, kia aroha tātou tētahi ki tētahi. 12 Kaua rā e pērā me Kaina; nō te wairua kino nei ia, ā, kōhurutia ana e ia tōna teina. Nā te aha hoki ia i kōhuru ai i a ia? Nō te mea he kino āna mahi, ko ā tōna teina ia he tika.
13 Kaua e mīharo, e ōku tēina, ki te kino te ao ki a koutou. 14 E mātau ana tātou kua whiti tātou i te mate ki te ora, nō te mea e aroha ana tātou ki ngā tēina. Ko te tangata kāhore e aroha ki te teina, e noho ana ia i roto i te mate. 15 Ko te tangata e mauāhara ana ki tōna teina, he kaipatu tangata ia; ka mātau hoki koutou, ko te kaipatu tangata kāhore he ora tonu e mau ana i roto i a ia.
16 Nā konei tātou i mātau ai ki te aroha, i tuku atu hoki ia i a ia kia mate mō tātou. He tika anō kia tukua tātou e tātou anō ki te mate mō ngā tēina. 17 Ko te tangata ia i a ia nei ngā oranga o tēnei ao, ā, ka kite e matea ana tētahi mea e tōna teina, nā, ka tūtakina iho e ia tōna ngākau aroha ki a ia, e mau pēhea ana te aroha o te Atua i roto i a ia? 18 E āku tamariki nonohi, kaua e waiho mā te kupu, mā te arero te aroha; engari mā te mahi, mā te pono.
19 Mā konei hoki tātou ka mātau ai nō te pono tātou, ka whakaū ai hoki i ō tātou ngākau i tōna aroaro. 20 Ki te mea ka whakahē mai ō tātou ngākau i a tātou, nui atu te Atua i ō tātou ngākau; e mātau ana anō ia ki ngā mea katoa. 21 E ngā hoa aroha, ki te kore ō tātou ngākau e whakahē i a tātou, ka māia tātou ki te Atua; 22 ā, ko te mea e īnoia ana e tātou, ka hōmai e ia ki a tātou, nō te mea e pupuri ana tātou i āna ture, e mea ana hoki i ngā mea e āhuareka ana ki tāna titiro. 23 Ko tāna ture anō tēnei, kia whakapono tātou ki te ingoa o tāna Tama, o Īhu Karaiti, kia aroha anō tētahi ki tētahi, kia rite anō ki te ture i hōmai e ia ki a tātou. 24 Nā, ko te tangata e pupuri ana i āna ture, e mau ana i roto i a ia me ia anō i roto i a ia. Nā konei anō tātou i mātau ai e mau ana ia i roto i a tātou, nā te Wairua kua hōmai nei e ia ki a tātou.
1 Joh 1:12, 16:3, 17:25. Se vilken kärlek Fadern har skänkt oss: att vi får kallas Guds barn! Och det är vi också. Världen känner oss inte, eftersom den inte har lärt känna honom. 2 Matt 5:8, Rom 8:16, 19, Fil 3:21, Kol 3:4. Mina älskade, nu är vi Guds barn, och än är det inte uppenbarat vad vi ska bli. Men vi vet att när han uppenbaras3:2när han uppenbarasAnnan översättning: "när det uppenbaras". ska vi bli lika honom, för då får vi se honom sådan han är. 3 2 Kor 7:1, 1 Petr 1:15f. Och var och en som har det hoppet till honom renar sig, liksom han är ren.
4 1 Joh 5:17. Den som ägnar sig åt synd bryter mot lagen, för synd är brott mot lagen3:4brott mot lagenAnnan översättning: "laglöshet".. 5 Jes 53:4, 11, Joh 1:29, 1 Petr 2:22f. Och ni vet att han har uppenbarats för att ta bort synderna. Det finns ingen synd i honom. 6 1 Joh 2:3f, 3 Joh v 11. Den som förblir i honom syndar inte. Den som syndar har inte sett honom och känner honom inte.
7 1 Joh 2:29. Kära barn, låt ingen förvilla er. Den som gör det rätta är rättfärdig, liksom han är rättfärdig. 8 Joh 8:44. Den som ägnar sig åt synd är av djävulen, för djävulen har syndat ända från begynnelsen. Men Guds Son har uppenbarats för att göra slut på djävulens gärningar. 9 1 Petr 1:23, 1 Joh 5:18. Den som är född av Gud ägnar sig inte åt synd, för Guds säd3:9Guds sädDvs Guds ord (jfr Jak 1:21, 1 Petr 1:23). förblir i honom. Han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. 10 1 Joh 2:29. Så blir det tydligt vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte gör det rätta är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sin broder.
11 Joh 13:34, 15:12, 1 Joh 2:7. Detta är det budskap som ni har hört från början: att vi ska älska varandra. 12 1 Mos 4:8, Hebr 11:4. Vi ska inte vara som Kain, som var av den onde och mördade sin bror. Och varför mördade han honom? För att Kains gärningar var onda men hans brors rättfärdiga.
13 Joh 15:18f, 17:14. Bröder3:13BröderAnnan översättning: "syskon". Grekiskan tilltalar liksom t ex spanskan en blandad grupp i maskulinum, som "bröder"., var inte förvånade om världen hatar er. 14 Joh 5:24, 1 Joh 2:11. Vi vet att vi har gått över från döden till livet, eftersom vi älskar bröderna. Den som inte älskar är kvar i döden. 15 Matt 5:21f, Gal 5:20f. Den som hatar sin broder är en mördare, och ni vet att ingen mördare har evigt liv i sig. 16 Joh 15:13, Ef 5:2. Genom att han gav sitt liv för oss har vi lärt känna kärleken. Så är också vi skyldiga att ge våra liv för våra bröder. 17 5 Mos 15:7, Luk 3:11, Jak 2:15f. Om någon har jordiska ägodelar och ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom?
18 1 Kor 4:20. Kära barn, låt oss inte älska med ord eller fraser, utan i handling och sanning. 19 Då vet vi att vi är av sanningen, och inför honom kan vi övertyga vårt hjärta, 20 Joh 21:17. om det fördömer oss, att Gud är större än vårt hjärta och vet allt. 21 Hebr 4:16, 1 Joh 5:14. Mina älskade, om hjärtat inte fördömer oss har vi frimodighet inför Gud, 22 Mark 11:24. och vad vi än ber om, det får vi av honom eftersom vi håller hans bud och gör det som gläder honom. 23 3 Mos 19:18, Joh 6:69, 1 Petr 4:8. Och detta är hans bud: att vi ska tro på hans Sons namn, Jesus Kristus, och älska varandra så som han befallt oss. 24 Joh 14:23, Rom 8:9. Den som håller fast vid hans bud förblir i Gud och Gud i honom. Och att Gud förblir i oss, det vet vi av Anden som han gett oss.