1 Heoi, nui atu ngā taonga me te korōria o Iehohāpata; ā, i piri anō rāua ko Āhapa i te ara pākūwhā. 2 Nā, i te mutunga o ētahi tau ka haere atu ia ki a Āhapa, ki Hamaria. Ā, he tini ngā hipi me ngā kau i patua e Āhapa mā rātou ko ōna hoa. Nā, kei te kukume ia i a ia kia haere tahi rāua ki Rāmoto Kireara. 3 Ā, ka mea a Āhapa kīngi o Īharaira ki a Iehohāpata kīngi o Hūrā, "Kia haere tāua ki Rāmoto Kireara?"

Anō rā ko tērā ki a ia, "Ko ahau, ko koe, rite tonu tāua; ko tōku iwi, ko tōu iwi, rite tonu; hei hoa anō mātou mōu ki te pakanga." 4 Ā, ka mea a Iehohāpata ki te kīngi o Īharaira, "Tēnā, rapua āianei tētahi kupu i a Ihowā."

5 Nā, ka huihuia ngā poropiti e te kīngi o Īharaira, e whā rau tāngata. Nā, ka mea ia ki a rātou, "Me haere rānei mātou ki Rāmoto Kireara ki te whawhai, kauaka rānei ahau e haere?"

Anō rā ko rātou, "Haere; mā te Atua hoki e hōmai ki te ringa o te kīngi."

6 Nā, ka mea a Iehohāpata, "Kāhore rānei i konei tētahi atu, he poropiti nā Ihowā, hei rapunga atu mā tātou?"

7 Anō rā ko te kīngi o Īharaira ki a Iehohāpata, "Tēnei anō tētahi tangata, hei rapunga atu mā tātou i tā Ihowā; otiia e kino ana ahau ki a ia; nō te mea kāhore āna poropiti pai mōku; he kino kau tāna i ngā rā katoa; ko Mikaia tērā, ko te tama a Imirā."

Nā, ka mea a Iehohāpata, "Kaua e pēnā mai te kupu a te kīngi."

8 Kātahi te kīngi o Īharaira ka karanga ki tētahi o ngā rangatira, ka mea, "Kia hohoro mai a Mikaia tama a Imirā."

9 Nā, i runga te kīngi o Īharaira rāua ko Iehohāpata kīngi o Hūrā i tōna torōna, i tōna torōna e noho ana, oti rawa ō rāua kākahu te kākahu, ā, noho ana rāua i te wāhi tuwhera, i te kūwaha o te kēti o Hamaria, me te poropiti anō ngā poropiti katoa i tō rāua aroaro. 10 Nā, kua oti i a Terekia tama a Kenāna ētahi haona rino te hanga māna. Ko tāna kupu anō tēnei, "Ko te kupu tēnei a Ihowā: ‘Ka tukia ngā Hīriani e koe ki ēnei ā poto noa.’ "

11 Me ngā poropiti katoa, pērā tonu tā rātou poropiti, i mea rātou, "Haere ki Rāmoto Kireara, kia taea hoki tāu; kua hōmai hoki e Ihowā ki te ringa o te kīngi."

12 Ā, i kōrero te karere i haere nei ki te tiki i a Mikaia, i mea ki a ia, "Nanā, ko ngā kupu a ngā poropiti ki te kīngi, kotahi tonu te māngai mō te pai. Nā, kia rite tāu kupu ki tā tētahi o rātou, kia pai āu kōrero."

13 Nā, ka mea a Mikaia, "E ora ana a Ihowā, inā, ko tā tōku Atua e kōrero mai ai ki ahau, ko tāku tēnā e kōrero ai."

14 Ā, nō tōna taenga ki te kīngi, ka mea te kīngi ki a ia, "E Mikaia, me haere rānei mātou ki Rāmoto Kireara ki te whawhai, kaua rānei?"

Anō rā ko tērā ki a ia, "Haere, kia taea hoki tā koutou; ka hōmai hoki rātou ki tō koutou ringa."

15 Nā, ka mea te kīngi ki a ia, "Kia hia ianei āku whakaoati i a koe kia kāti āu e kōrero mai ai ki ahau i runga i te ingoa o Ihowā, ko te mea pono anake."

16 Kātahi tērā ka kī, "I kite ahau i a Īharaira katoa e marara noa ana i runga i ngā maunga, koia anō kei ngā hipi kāhore nei ō rātou kaitiaki; ā, i mea a Ihowā, ‘Kāhore o ēnei ariki; kia hoki mārie rātou ki tōna whare, ki tōna whare.’ "

17 Nā, ka mea te kīngi o Īharaira ki a Iehohāpata, "Kāhore ianei ahau i kī atu ki a koe, E kore e pai tāna poropiti mōku; engari he kino?"

18 Nā, ka mea tērā, "Mō reira whakarongo ki te kupu a Ihowā: I kite ahau i a Ihowā e noho ana i runga i tōna torōna, i te mano katoa anō o te rangi e tū ana i tōna matau, i tōna mauī. 19 Nā, ka mea a Ihowā, ‘Ko wai hei whakapati i a Āhapa kīngi o Īharaira kia haere ai, kia hinga ai ki Rāmoto Kireara?’

"Nā, puta kē tā tēnei kupu, puta kē tā tēnei kupu. 20 Nā, ko te putanga o tētahi wairua, tū ana i te aroaro o Ihowā, ka mea, ‘Māku ia e whakapati.’

"Ā, ka mea a Ihowā ki a ia, ‘Me pēhea?’

21 "Anō rā ko tērā, ‘Me haere atu ahau, ā, hei wairua teka ahau i roto i ngā māngai o āna poropiti katoa.’

"Nā, ka mea ia, ‘Māu ia e whakapati, ka taea anō e koe. Haere, meatia tāu nā.’

22 "Nā, tēnā, kua hoatu ināianei e Ihowā he wairua teka ki te māngai o ēnei poropiti āu, kua kino anō tā Ihowā kōrero mōu."

23 Kātahi ka whakatata a Terekia tama a Kenāna, ka patu i te pāpāringa o Mikaia, ka mea, "I nā hea te haerenga atu o te Wairua o Ihowā i ahau ki a koe, kōrero ai?"

24 Anō rā ko Mikaia, "Tērā koe e kite i te rā e haere ai koe ki tētahi rūma i roto rawa piri ai."

25 Kātahi te kīngi o Īharaira ka mea, "Kawea atu a Mikaia, whakahokia ki a Amono rangatira o te pā, ki a Ioaha hoki tama a te kīngi; 26 kī atu hoki, ‘Ko te kupu tēnei a te kīngi: Hoatu tēnei ki te whare herehere, whāngaia hoki ki te taro o te tangihanga, ki te wai o te tangihanga, kia hoki mai rā anō ahau i runga i te rangimārie.’ "

27 Anō rā ko Mikaia, "Ki te tūpono koe te hoki mai i runga i te rangimārie, heoi he teka nāku i whakapuaki tā Ihowā kōrero." I mea anō ia, "Whakarongo mai, e ngā iwi katoa."

28 Heoi, haere ana te kīngi o Īharaira rāua ko Iehohāpata, kīngi o Hūrā ki runga ki Rāmoto Kireara. 29 Nā, ka mea te kīngi o Īharaira ki a Iehohāpata, "Me whakaputa kē tōku āhua, ka haere ki te whawhai; ko koe ia kākahuria ōu kākahu." Heoi, whakaputa kē ana te kīngi o Īharaira i tōna āhua, ā, haere ana rāua ki te whawhai.

30 Kua oti anō āna rangatira hāriata te whakahau e te kīngi o Hīria; i mea ia, "Kaua e whawhai ki te iti, ki te rahi; engari ki te kīngi anake o Īharaira." 31 Nā, i te kitenga o ngā rangatira o ngā hāriata i a Iehohāpata, ka mea rātou, "Ko te kīngi o Īharaira tēnei." Nā, kua mui ki a ia ki te whawhai. Otiia ko te karangatanga o Iehohāpata, ā, ka āwhinatia ia e Ihowā; ā, nā te Atua rātou i mea kia whakarere i a ia. 32 Nā, i te kitenga o ngā rangatira o ngā hāriata ehara i te kīngi o Īharaira, hoki ana rātou i te whai i a ia.

33 Nā, ka kūmea te kōpere e tētahi tangata, he mea noa iho, tū tonu te kīngi o Īharaira i waenga pū o te hononga iho o te pukupuku. Nā reira tērā i mea ai ki te kaiarataki o tana hāriata, "Tahuri tōu ringa; kawea atu ahau i roto i te ope; kua tū hoki ahau." 34 Nā, ka rahi haere te whawhai i taua rā; ā, i whakamanawanui te kīngi o Īharaira, i tū atu ki ngā Hīriani i runga i tōna hāriata, ā ahiahi noa. Ā, i te rerenga o te rā; ka mate.

1 *2 Kung 8:18, 2 Krön 17:5, 21:6. Joshafat hade vunnit stor rikedom och ära, och genom giftermål*18:1genom giftermålJoshafats son Joram (kap 21) gifte sig med Ahabs dotter Atalja (22:10f). blev han släkt med Ahab*18:1AhabKung i Nordriket Israel ca 874-853 f Kr (se 1 Kung 16:29f).. 2 *1 Kung 22:2f. Efter några år for han ner till Ahab i Samaria. Ahab lät slakta en stor mängd får och oxar för honom och för folket han hade med sig, och han försökte förmå honom att dra upp mot Ramot i Gilead.*18:2Ramot i GileadStrategisk ort vid karavanvägen nästan 5 mil öster om Jordan. Den hade förlorats till arameerna och inte återlämnats trots löfte om detta (1 Kung 20:34).3 Ahab, Israels kung, frågade Joshafat, Juda kung: "Vill du dra ut med mig mot Ramot i Gilead?" Han svarade honom: "Jag som du och mitt folk som ditt folk. Jag ska vara med dig i striden." 4 Joshafat sade dock till Israels kung: "Men fråga först Herren om det."

5 Då samlade Israels kung profeterna, fyrahundra män, och frågade dem: "Ska vi dra ut mot Ramot i Gilead för att belägra det eller ska jag låta bli?" De svarade: "Dra dit upp! Gud ska ge det i kungens hand." 6 Men Joshafat sade: "Finns det inte längre någon Herrens profet här, så att vi kan fråga genom honom?" 7 Israels kung svarade Joshafat: "Här finns ännu en man, Mika, Jimlas son. Genom honom kan vi fråga Herren. Men jag hatar honom, för han profeterar aldrig lycka åt mig utan alltid bara olycka." Joshafat sade: "Kungen ska inte säga så." 8 Då kallade Israels kung till sig en hovman och sade: "Hämta genast hit Mika, Jimlas son." 9 Israels kung och Joshafat, Juda kung, satt nu på var sin tron, klädda i sina skrudar. De satt på en tröskplats vid ingången till Samarias port medan alla profeterna profeterade inför dem.

10 Sidkia, Kenaanas son, gjorde sig då horn av järn och sade: "Så säger Herren: Med dessa ska du stånga arameerna, så att de förgörs." 11 Och alla profeterna profeterade på samma sätt och sade: "Dra upp mot Ramot i Gilead, så ska du ha framgång. Herren ska ge det i kungens hand."

12 Budbäraren som hade gått för att hämta Mika sade till honom: "Hör på! Profeterna lovar med en mun lycka åt kungen. Låt därför dina ord stämma överens med deras och lova också du lycka." 13 Men Mika svarade: "Så sant Herren lever, det min Gud talar, ska jag säga honom."

14 När han kom till kungen frågade kungen honom: "Mika, ska vi dra ut mot Ramot i Gilead för att belägra det, eller ska jag låta bli? Han svarade: "Dra dit upp, så ska ni ha framgång. De ska bli givna i er hand." 15 Men kungen sade till honom: "Hur många gånger ska jag behöva ta ed av dig att du bara ska tala sanning till mig i Herrens namn?"

16 *4 Mos 27:17, Matt 9:36. Då sade han: "Jag såg hela Israel skingrat på bergen, som får utan herde. Och Herren sade: Dessa har inte någon herre. Låt dem vända hem i frid, var och en till sitt." 17 Då sade Israels kung till Joshafat: "Sade jag inte till dig att han aldrig profeterar lycka åt mig utan bara olycka?"

18 Men Mika sade: "Hör alltså Herrens ord: Jag såg Herren sitta på sin tron och himlens hela härskara stod på hans högra sida och på hans vänstra. 19 Och Herren sade: Vem vill locka Ahab, Israels kung, att dra upp mot Ramot i Gilead så att han stupar där? Den ene sade si och den andre så. 20 *1 Kung 22:21. Då kom en ande fram och ställde sig inför Herren och sade: Jag ska locka honom till det. Herren frågade honom: Hur då? 21 Han svarade: Jag ska gå ut och bli en lögnens ande i alla hans profeters mun. Då sade Herren: Försök locka honom till det, och du ska också lyckas. Gå ut och gör så! 22 Och se, nu har Herren lagt en lögnens ande i dessa dina profeters mun, och Herren har beslutat att olycka ska drabba dig."

23 *Joh 18:22, Apg 23:2. Då gick Sidkia, Kenaanas son, fram och gav Mika ett slag på kinden och sade: "På vilken väg har då Herrens Ande gått bort från mig för att tala till dig?" 24 Mika svarade: "Du ska få se det den dag när du måste springa från rum till rum för att gömma dig." 25 Men Israels kung sade: "Ta Mika och för honom tillbaka till Amon, stadens överste, och till Joash, kungasonen, 26 och säg: Så säger kungen: Sätt honom i fängelse och låt honom leva på vatten och bröd tills jag kommer välbehållen tillbaka." 27 *Mika 1:2. Mika svarade: "Om du kommer välbehållen tillbaka, har Herren inte talat genom mig." Och han tillade: "Hör detta, alla ni folk!"

28 *1 Kung 22:29f. Så drog Israels kung och Joshafat, Juda kung, upp mot Ramot i Gilead. 29 Och Israels kung sade till Joshafat: "Jag ska dra ut i striden förklädd, men kläd dig du i dina egna kläder." Så förklädde sig Israels kung när de drog ut i striden.

30 Men Arams kung hade gett en befallning åt befälen för vagnarna. Han hade sagt: "Ni ska inte ge er i strid med någon, vare sig liten eller stor, utan bara med Israels kung." 31 När befälen över vagnarna fick se Joshafat, tänkte de: "Där är Israels kung!" Och de omringade honom för att anfalla honom. Då gav Joshafat upp ett rop, och Herren hjälpte honom. Gud drev bort dem ifrån honom. 32 Så snart befälen över vagnarna märkte att det inte var Israels kung, vände de om och lät honom vara.

33 Men en man, som spände sin båge och sköt på måfå, träffade Israels kung i en fog på rustningen. Då sade kungen till föraren av vagnen: "Vänd vagnen och ta mig ut ur striden, för jag är sårad." 34 Striden blev den dagen allt häftigare, och Israels kung stod ända till kvällen upprätt i sin vagn, vänd mot arameerna. Men vid solnedgången dog han.