1 I hangā e Kīngi Nepukaneha he whakapakoko kōura, ko tōna roa e ono tekau whatīanga, ā, ko tōna whānui e ono whatīanga; ā, whakatūria ana e ia ki te mānia o Rura i te kāwanatanga o Papurōna. 2 Kātahi a Kīngi Nepukaneha ka tono tāngata ki te huihui i ngā ariki, i ngā kāwana, i ngā rangatira, i ngā kaiwhakawā, i ngā kaitiaki taonga, i ngā kaiwhakatakoto whakaaro, i ērā atu rangatira, i ngā kāwana katoa o ngā kāwanatanga, kia haere mai ki te tāinga o te kawa o te whakapakoko i whakatūria e Kīngi Nepukaneha. 3 Kātahi ngā ariki, ngā kāwana, ngā rangatira, ngā kaiwhakawā, ngā kaitiaki taonga, ngā kaiwhakatakoto whakaaro, ērā atu rangatira, me ngā kāwana katoa o ngā kāwanatanga ka huihui ki te tāinga o te kawa o te whakapakoko kua whakatūria nei e Kīngi Nepukaneha. Nā, tū ana rātou ki te aronga o te whakapakoko kua whakatūria nei e Nepukaneha.
4 Kātahi ka nui atu te karanga a te kaikaranga, "He whakahau tēnei ki a koutou, e ngā tāngata, e ngā iwi, e ngā reo; 5 ā te wā e rongo ai koutou i te tangi o te koronete, o te pūtōrino, o te hāpa, o te hakaputa, o te hātere, o te taratimere, o ngā mea tangi katoa, me takoto koutou, me koropiko ki te whakapakoko kōura kua whakatūria nei e Kīngi Nepukaneha. 6 Nā, ki te kāhore tētahi e takoto, e koropiko, ka makā ia i taua hāora anō ki waenganui o te oumu he mura rawa nei te ngiha."
7 Nā reira, i taua wā, i te rongonga o te iwi katoa i te tangi o te koronete, o te pūtōrino, o te hāpa, o te hakaputa, o te hātere, o ngā mea tangi katoa, takoto tonu iho ngā tāngata katoa, ngā iwi, ngā reo, koropiko ana ki te whakapakoko kōura kua tū nei i a Kīngi Nepukaneha.
8 Heoi, i taua wā ka haere mai ētahi Karari, ka whakahē ki ngā Hūrai. 9 I kōrero rātou, i mea ki a Kīngi Nepukaneha, "E te kīngi, kia ora tonu koe. 10 I whakatakotoria e koe he ture, e te kīngi, nā, ko ngā tāngata katoa e rongo ana i te tangi o te koronete, o te pūtōrino, o te hāpa, o te hakaputa, o te hātere, o te taratimere, o ngā mea tangi katoa, kia takoto, kia koropiko ki te whakapakoko kōura; 11 ā, ki te kāhore tētahi e takoto, e koropiko, kia makā ia ki te oumu he mura rawa te ngiha. 12 Tēnei ētahi Hūrai, he hunga i whakaritea e koe hei kaitirotiro mō ngā mea o te kāwanatanga o Papurōna: ko Hataraka, ko Mehaka, ko Apereneko. Kīhai ēnei tāngata i whakaaro ki a koe, e te kīngi; kāhore rātou e mahi ki ōu atua, kāhore e koropiko ki te whakapakoko kōura ka oti nei te whakatū e koe."
13 Kātahi a Nepukaneha i runga i tōna riri me te weriweri ka whakahau kia mauria mai a Hataraka, a Mehaka, a Apereneko. Kātahi ka kawea mai e rātou aua tāngata ki te aroaro o te kīngi. 14 I kōrero a Nepukaneha, i mea ki a rātou, "He mea āta whakaaro rānei, e Hataraka, e Mehaka, e Apereneko, e kore nei koutou e mahi ki ōku atua, e kore nei e koropiko ki te whakapakoko kōura kua tū nei i ahau? 15 Nā, ki te hihiko koutou i te wā e rongo ai koutou i te tangi o te koronete, o te pūtōrino, o te hāpa, o te hakaputa, o te hātere, o te taratimere o ngā mea tangi katoa, ā, ka takoto ka koropiko, ki te whakapakoko i hangā e ahau, he pai. Tēnā ki te kāhore koutou e koropiko, ka makā koutou i taua hāora ki te oumu he mura rawa tōna ngiha; ā, ko wai te atua hei whakaora i a koutou i roto i ōku ringa?"
16 I whakahoki a Hataraka a Mehaka, a Apereneko, i mea ki te kīngi, "E Nepukaneha, kāhore ā mātou māharahara ki te whakahoki kupu ki a koe mō tēnei mea. 17 Ki te pēnātia, e taea anō e tō mātou Atua, e karakiatia nei e mātou, te whakaora i a mātou i roto i te oumu he mura rawa nei te ngiha, inā, ka whakaorangia anō mātou e ia i tōu ringa, e te kīngi. 18 Otiia ka kore, kia mōhio koe, e te kīngi, e kore mātou e mahi ki ōu atua, e kore anō e koropiko ki te whakapakoko kōura kua tū nā i a koe."
19 Kī tonu i reira a Nepukaneha i te riri, rerekē ana te āhua o tōna mata ki a Hataraka, ki a Mehaka, ki a Apereneko. Kōrero ana ia, whakahau ana kia whitu ngā whakanekehanga ake o te hana o te oumu i tō mua hana. 20 I whakahau anō ia i ngā tāngata kaha rawa o tāna ope kia herea a Hataraka, a Mehaka, a Apereneko, kia makā ki roto ki te oumu he mura rawa nei te ngiha. 21 Kātahi ka herea ngā tāngata nei i roto tonu i ō rātou tarau, i ō rātou koti, i ō rātou koroka me ērā atu ō rātou kākahu, ā, ka makā ki roto ki te oumu he mura rawa nei tōna ngiha. 22 Nā reira, i te akiaki rawa o te whakahau a te kīngi, i te nui rawa hoki o te hana o te ahi, mate iho i te mura o te ahi ngā tāngata nāna i kawe a Hataraka, a Mehaka, a Apereneko. 23 Nā, ka taka ngā tāngata tokotoru nei, a Hataraka, a Mehaka, a Apereneko, he mea here, ki waenganui o te oumu he mura rawa nei tōna ngiha.
24 Ko te tino mīharotanga o Nepukaneha, hohoro tonu tōna whakatika, kei te kōrero, kei te mea ki āna kaiwhakatakoto whakaaro, "He teka ianei tokotoru ngā tāngata i makā e tātou, he mea here, ki waenganui o te ahi?"
Ka whakahoki rātou, ka mea ki te kīngi, "He tika anō, e te kīngi."
25 Ka whakahoki ia, ka mea, "Nanā, tokowhā ngā tāngata e kitea nei e ahau, kāhore he here, e hāereere ana i waenganui o te ahi, kāhore hoki e ahatia; nā, ko te āhua o te tuawhā kei tō te Tama a te Atua."
26 Kātahi ka whakatata a Nepukaneha ki te waha o te oumu he mura rawa nei te ngiha, kei te kōrero, kei te mea, "E Hataraka, e Mehaka, e Apereneko, e ngā pononga a te Atua, a te Runga Rawa, puta mai, haere mai hoki."
Kātahi a Hataraka rātou ko Mehaka, ko Apereneko ka puta mai i waenganui o te ahi. 27 Nā, ko te huihuinga o ngā ariki, o ngā kāwana, o ngā rangatira, o ngā kaiwhakatakoto whakaaro a te kīngi, ka kite rātou i ēnei tāngata, kīhai nei te ahi i whai kaha ki ō rātou tinana, kīhai anō ngā makawe o ō rātou māhunga i hunua, kīhai anō ō rātou koti i puta kē, kīhai anō te haunga ahi i rere i runga i a rātou.
28 Ka kōrero a Nepukaneha, ka mea, "Kia whakapaingia te Atua o Hataraka, o Mehaka, o Apereneko, nāna nei i unga mai tāna anahera, ā, whakaorangia ana e ia āna pononga i whakawhirinaki nei ki a ia, i whakaputa kē nei i te kupu a te kīngi, ā, tukua ana e rātou ō rātou tinana, he mea kei mahi rātou, kei koropiko ki tētahi atu atua, engari ki tō rātou Atua anake. 29 Nā, ko tāku ture tēnei e whakatakoto nei, nā, ko ngā tāngata, ko te iwi, ko te reo, he kupu kino nei tāna mō te Atua o Hataraka, o Mehaka, o Apereneko, ka haehaea rātou, ā, ka meinga ō rātou whare hei pūranga paru. Nō te mea kāhore atu he atua he rite tāna whakaora ki tā tēnei."
30 Kātahi ka whakanekehia ake anō a Hataraka, a Mehaka, a Apereneko e te kīngi i te kāwanatanga o Papurōna.
1 Kung Nebukadnessar lät göra en staty av guld, sextio alnar hög och sex alnar3:1en staty av guld, sextio alnar … sex alnarKnappt 30 meter och 3 meter, nästan lika hög som kolossen på Rhodos från ca 280 f Kr. Kungastatyer användes för ritualer där underlydande folk skulle avge trohetseder (jfr 6:7), vilket är känt t ex från Assurbanipals regering på 600-talet f Kr. bred. Han ställde upp den på Duraslätten3:1DuraslättenKan inte lokaliseras med säkerhet eftersom Dura ("mur") var ett mycket vanligt platsnamn. i Babels provins. 2 Sedan sände han bud och kallade samman satraper3:2satrapPerserrikets högsta ämbetstitel., guvernörer och ståthållare, fogdar, skattmästare, domare, lagtolkare och alla andra makthavare i provinserna, för att de skulle komma till invigningen av statyn som kung Nebukadnessar hade ställt upp.
3 Då samlades satraperna, guvernörerna och ståthållarna, fogdarna, skattmästarna, domarna, lagtolkarna och alla andra makthavare i provinserna till invigningen av statyn som kung Nebukadnessar hade ställt upp. När de stod framför den, 4 utropade en härold med hög röst: "Detta är befallningen till er, ni folk och stammar och språk: 5 När ni hör ljudet av horn, pipa, cittra, lyra, harpa, säckpipa och alla slags instrument, ska ni falla ner och tillbe den gyllene statyn som kung Nebukadnessar har ställt upp. 6 Jer 29:21f, Upp 13:15. Men den som inte faller ner och tillber ska genast kastas i den brinnande ugnen3:6den brinnande ugnenVid större byggprojekt (som denna staty) krävdes ugnar för såväl bränning av tegel som metallarbete.."
7 Så snart allt folket hörde ljudet av horn, pipa, cittra, lyra, harpa och alla slags instrument föll de ner, alla folk, stammar och språk, och tillbad den gyllene statyn som kung Nebukadnessar hade ställt upp.
8 Men strax därefter kom några kaldeiska män fram och anklagade judarna. 9 Dan 2:4, 5:10, 6:6, 21. De tog till orda och sade till kung Nebukadnessar: "Må kungen leva för evigt! 10 Dan 6:13. Kungen har befallt att alla människor ska falla ner och tillbe den gyllene statyn när de hör ljudet av horn, pipa, cittra, lyra, harpa, säckpipa och alla slags instrument, 11 och att var och en som inte faller ner och tillber ska kastas i den brinnande ugnen. 12 Dan 2:49. Men nu finns här några judiska män, Shadrak, Meshak och Abed-Nego, som du har satt att förvalta Babels provins. Dessa män sätter sig över ditt påbud, o konung. De dyrkar inte dina gudar och tillber inte den gyllene statyn som du har ställt upp."
13 Då befallde Nebukadnessar i vrede och raseri att man skulle föra fram Shadrak, Meshak och Abed-Nego. När man hade fört fram dem inför kungen 14 sade Nebukadnessar till dem: "Är det sant att ni, Shadrak, Meshak och Abed-Nego, inte dyrkar mina gudar och inte tillber den gyllene statyn som jag ställt upp? 15 2 Mos 5:2, Jes 36:18f. Om ni nu faller ner och tillber statyn som jag gjort när ni hör ljudet av horn, pipa, cittra, lyra, harpa, säckpipa och alla slags instrument, så är allt väl. Men om ni inte tillber ska ni i samma stund kastas i den brinnande ugnen, och vilken gud kan då rädda er ur mina händer?"
16 Då svarade Shadrak, Meshak och Abed-Nego kungen: "O Nebukadnessar, vi behöver inte svara dig på detta. 17 Job 5:19, 19:25, Ps 66:12, 68:21, Jes 43:2. Om det blir så, är vår Gud som vi dyrkar mäktig att rädda oss ur den brinnande ugnen och ur din hand, o konung. 18 2 Mos 20:4f, 23:24, 34:14, Fil 1:21, Hebr 11:33f. Men om inte, så ska du veta, o konung, att vi ändå inte dyrkar dina gudar och att vi inte tillber guldstatyn som du har ställt upp."
19 Då fylldes Nebukadnessar av vrede mot Shadrak, Meshak och Abed-Nego, så att hans ansiktsuttryck förvandlades. Han befallde att man skulle göra ugnen sju gånger hetare3:19sju gånger hetareEtt talesätt. En smältugns normala arbetstemperatur var ca 1 000 grader, och med blåsbälgar kunde den maximalt värmas till ca 1 500 grader. än man någonsin sett den vara. 20 Och han befallde några av de starkaste männen i hans här att binda Shadrak, Meshak och Abed-Nego och kasta dem i den brinnande ugnen. 21 Så bands de, iförda sina byxor, mantlar, mössor och andra kläder, och kastades i den brinnande ugnen. 22 Men eftersom kungens befallning var så sträng och ugnen blivit så starkt upphettad, blev männen som förde dit Shadrak, Meshak och Abed-Nego själva dödade av eldslågorna. 23 Och de tre männen Shadrak, Meshak och Abed-Nego föll bundna ner i den brinnande ugnen.
24 Då blev kung Nebukadnessar förskräckt. Han reste sig hastigt och frågade sina rådsherrar: "Var det inte tre män vi band och kastade i elden?" De svarade kungen: "Jo visst, o konung." 25 Då sade han: "Men nu ser jag fyra män gå lösa och lediga inne i elden, helt oskadda. Och den fjärde ser ut som en gudason3:25en gudasonEtt vanligt uttryck för en ängel (jfr vers 28 och Job 38:7).."
26 Jes 43:2. Sedan gick Nebukadnessar fram till den brinnande ugnens öppning och ropade: "Shadrak, Meshak och Abed-Nego! Ni den högste Gudens tjänare, kom ut, kom hit!" Då kom Shadrak, Meshak och Abed-Nego ut ur elden. 27 Jes 43:2, Hebr 11:34. Och satraperna, guvernörerna, ståthållarna och kungens rådsherrar samlades där och såg att elden inte hade haft någon makt över männens kroppar, att deras huvudhår inte hade svetts och att deras kläder inte skadats. Man kunde inte ens känna att de luktade bränt.
28 Dan 6:23, Apg 5:29, Hebr 1:14. Nebukadnessar tog då till orda och sade: "Lovad är Shadraks, Meshaks och Abed-Negos Gud, som sände sin ängel och räddade sina tjänare. De litade på honom och gick emot kungens befallning och vågade sina liv för att inte tvingas dyrka eller tillbe någon annan gud än sin egen Gud. 29 Esra 6:11, Dan 2:5. Härmed befaller jag nu att var och en av alla folk och stammar och språk som säger något ovärdigt om Shadraks, Meshaks och Abed-Negos Gud, han ska huggas i stycken och hans hus ska göras till en sophög. För det finns ingen Gud som kan rädda så som han."
30 Dan 2:49, 5:29. Därefter lät kungen Shadrak, Meshak och Abed-Nego få stor ära och makt i Babels provins.
31 Dan 6:25. Från kung Nebukadnessar till alla folk och stammar och språk över hela jorden. Jag önskar er fred och framgång. 32 Jag finner för gott att härmed tillkännage de tecken och under som den högste Guden har gjort med mig.
33 Ps 93:1f, Dan 6:26, 7:14. Stora är hans tecken,
mäktiga hans under.
Hans rike är ett evigt rike,
hans välde varar
från släkte till släkte.
/images/a/Tcg2NiV7ce24OT6kCIQGR)
/images/a/qHG3xNP8jqR-HqIiucz0L)