1 "Ko ahau, i tū ake ahau i te tau tuatahi o Tariuha Meri, ki te whakaū, ki te whakakaha i a ia.

2 "Nā, ka whakaatu ahau ināianei ki a koe i te pono. Nanā, tērā e ara ake anō ētahi atu kīngi e toru i Pahia; ā, ko te tuawhā, ka nui noa atu ngā taonga i ō te katoa. Nā, kia kaha ia i ōna taonga, ka whakaohokia e ia te katoa ki te whawhai ki te kīngitanga o Kariki. 3 Nā tērā e tū ake tētahi kīngi mārohirohi, he nui tōna kīngitanga e kīngi ai ia, ā, ka mahia e ia tāna e pai ai. 4 Ā, ina tū ake ia, ka pakaru tōna kīngitanga, ka wehewehea atu ki ngā hau e whā o te rangi. Kāhore ia ki ō muri i a ia, e kore anō e rite ki tōna kīngitanga i kīngi ai ia; nō te mea ka hūtia atu tōna kīngitanga, mō ētahi atu anō ia ehara nei i ēnei.

5 "Nā, ka kaha te kīngi o te tonga, me tētahi o āna rangatira; ka neke ake anō tōna kaha ki runga ake i tō tērā, ā, ka kīngi; hei kīngitanga nui tōna kīngitanga. 6 Nā, i te mutunga o ngā tau ka honoa rāua, ka haere mai hoki te tamāhine a te kīngi o te tonga, ki te kīngi o te raki ki te whakarite tikanga. Otiia, e kore e mau i taua wahine te kaha o tōna ringa; e kore anō e tū te tāne me tōna ringa. Heoi, ka tukua atu te wahine, me te hunga nāna ia i kawe mai, me te matua tāne nāna nei ia, me tōna kaiwhakakaha i aua wā.

7 "Otiia tērā e tū ake tētahi i tōna wāhi, he manga nō ngā pakiaka o te wahine, ā, ka haere mai ki te taua, ka tomo ki te pā o te kīngi o te raki, ā, ka mahi i roto i a rātou, ka kaha anō. 8 Ka whakaraua anō e ia ō rātou atua, ā rātou whakapakoko whakarewa, ā rātou oko anō hoki e matenuitia ana, ngā mea hiriwa, ngā mea kōura, ka kawea ki Īhipa; ā, ka mutu tāna whawhai ki te kīngi o te raki mō ētahi tau. 9 Ā, ka haere ia ki te kīngitanga o te kīngi o te tonga, engari ka hoki anō ia ki tōna ake whenua.

10 "Nā, ka whawhai āna tama, ā, ka huihuia e rātou he ope, he maha ngā taua. Nā, ka haere mai aua ope, kei te waipuke te rite, ā, puta rawa atu. Ā, ka hoki rātou, ka whawhai, ā tae tonu ki tō tērā pā. 11 Nā, ka riri te kīngi o te tonga, ā, ka puta mai, ka whawhai ki a ia, arā, ki te kīngi o te raki; ā, he nui te ope e ara i tēnei, ā, ka hoatu te ope ki tō tērā ringa. 12 Ā, ka whakaarahia te ope, ka kake tōna ngākau; ā, ka whakatakā e ia ngā mano tini, otiia e kore ia e whai kaha. 13 Nā, ka hoki mai te kīngi o te raki, maha atu hoki i ō mua te ope e ara i a ia; ā, ka tae mai ia i te mutunga o ētahi wā, arā o ngā tau, he nui tāna ope, he nui ngā taonga.

14 "I aua wā he tokomaha e whakatika ki te kīngi o te tonga. Ka whakakake anō ngā tama tutū o tōu iwi, kia tutuki ai te kite rā; otiia ka taka rātou. 15 Heoi, ka haere mai te kīngi o te raki; ka haupūria ake anō he pukepuke e ia, ā, ka riro i a ia te pā he nui rawa nei te taiepa. E kore anō ngā ringa o te tonga e ū, e kore anō tāna iwi i whiriwhiri ai, kāhore he kaha e ū ai. 16 Otiia, ko tēnei ka haere mai nei ki a ia, ka mahia e ia tāna e pai ai, e kore anō tētahi e tū ki tōna aroaro. Nā, ka tū ia ki te whenua ātaahua, ā, kei tōna ringa te whakangaromanga. 17 Ka anga anō tōna mata, ka mea kia haere mai ia i runga i te kaha o tōna kīngitanga katoa, me te hunga tika anō hei hoa mōna; nā, ka mahi ia i tāna e pai ai. Ka hōmai anō e ia ki a ia te tamāhine a ngā wāhine, hei takakino māna. Otiia, e kore tērā e tū, e kore hoki e mahi mōna. 18 I muri i tēnei ka tahuri tōna mata ki ngā motu, ā, he maha e riro i a ia. Otiia, mā tētahi rangatira e mea kia mutu te ingoa kino e tāpaea ana e ia. Āe rā, ka meinga e ia tāna whakaingoa kino kia hoki ki a ia anō. 19 Kātahi tōna mata ka tahuri atu ki ngā pā o tōna whenua; otiia ka tūtuki ōna waewae, ā, ka hinga ia, kore ake e kitea.

20 "Kātahi ka tū ake i tōna wāhi tētahi māna e mea he kaitono takoha kia takahi i roto i te korōria o te kīngitanga. Otiia, kia torutoru ake ngā rā ka whakangaromia ai, kāhore he riri, kāhore hoki he whawhai. 21 Ka whakatika ake anō ki runga ki tōna wāhi tētahi tangata e whakahāweatia ana, ehara nei te korōria o te rangatiratanga i te mea hoatu ki a ia. Ka haere mai ia i te wā āta noho, ā, ka riro i a ia te kīngitanga, nā te patipati. 22 Ā, ka taupokina rātou e ngā ringa o te waipuke i tōna aroaro, mongamonga noa rātou; me te rangatira anō hoki o te kawenata. 23 I muri anō i tāna whakaaetanga kōrero ka mahi tinihanga ia. Ka haere mai hoki ia, ā, ka kaha, he torutoru anō hoki āna tāngata. 24 Hei te wā āta noho ka tae mai ia ki ngā wāhi mōmona rā anō o te kāwanatanga; ka mahia e ia ngā mea kīhai i mahia e ōna mātua, e ngā mātua o ōna mātua; ka tītaria anō e ia ngā mea parakete, ngā mea pāhua, ngā taonga, ki roto ki a rātou. Āe rā, ka whakaaroa anō e ia ōna whakaaro mō ngā pā, ā, kia taka rā anō tētahi tāima.

25 "Ka whakaohokia anō e ia tōna kaha me tōna māia ki te whawhai ki te kīngi o te tonga, he nui te ope; ka oho anō hoki te kīngi o te tonga, ka whawhai, he ope nui atu, he kaha atu; otiia e kore ia e tū. Nō te mea ka whakaaroa e rātou he whakaaro kino mōna. 26 Inā, ka pakaru ia i te hunga i kai i tāna wāhi kai, ko te taua hoki a tērā kei te waipuke te rite. He tokomaha anō e hinga, mate rawa. 27 Nā, ko ēnei kīngi tokorua, ko ō rāua ngākau ka mea mō te kino, ā, ka kōrero teka rāua i te tēpu kotahi; otiia kāhore he painga; ka noho tonu mai hoki te mutunga, hei te wā i whakaritea. 28 Hei reira ia ka hoki ki tōna whenua me ngā taonga maha; ā, ko tōna ngākau ka mea ki te takahi i te kawenata tapu; ka mahi ia i tāna e pai ai, ā, ka hoki atu ki tōna whenua.

29 "I te wā i whakaritea ka hoki ia, ā, ka haere mai ki te tonga; otiia e kore e rite tō muri nei ki tō mua rā. 30 Nō te mea ka rere mai ngā kaipuke o Kitimi ki te whawhai ki a ia. Nā, ka pōuri ia, ā, ka hoki, ka riri ki te kawenata tapu, ā, ka mahi ia i tāna e pai ai; ā, ka tino hoki ia, ka whai whakaaro ki te hunga i whakarērea ai te kawenata tapu.

31 "Ka ara anō ētahi ringa hei whakauru mōna, ā, ka whakapokea te wāhi tapu, arā te wāhi kaha, ka whakakāhoretia anō e rātou te patunga tapu, te mea tūturu, ka tū anō i a rātou te mea whakarihariha, te mea whakangaro. 32 Nā, ko te hunga e mahi kino ana ki te kawenata ka whakangaua kētia e ia, he mea whakapati nāna; ko te hunga ia e mōhio ana ki tō rātou Atua, ka kaha rātou, ka mahi i ngā mahi.

33 "Nā, ko te hunga whakaaro nui i roto i te iwi, he tokomaha a rātou e whakaako ai. Otiia, he maha ngā rā e hinga ai rātou i te hoari, i te mura, i te whakarau, i te pāhua. 34 Ā, ka hinga rātou, ka āwhinatia mai rātou, he iti ia te āwhina. He tokomaha ia e piri ki a rātou, he mea whakapati. 35 Ka hinga anō ētahi o te hunga mātau, he mea e tahia ai tō rātou para, e pokekore ai, e mā ai rātou, ā taea noatia te wā a te whakamutunga. Nō te mea ko taua mea mō te wā rā anō i whakaritea.

36 "Ka mahia anō e te kīngi tāna e pai ai; ka whakaneke ake anō i a ia, ka whakanui i a ia ki runga ake i ngā atua katoa, he whakamīharo anō āna whakapehapeha mō te Atua o ngā atua. Ka kake anō ia, taea noatia te whakapōtonga o te riri. Ka mahia hoki te mea i whakaritea. 37 E kore anō ia e whai whakaaro ki ngā atua o ōna mātua, e hiahia rānei ki te wahine, e kore anō e whai whakaaro ki tētahi atua. Nō te mea ko ia tāna e whakanui ai ki runga ake i te katoa. 38 Otiia, i tōna wāhi anō ka whakahōnoretia e ia te atua o ngā wāhi kaha; he atua kīhai i mōhiotia e ōna mātua tāna e whakahōnore ai ki te kōura, ki te hiriwa, ki te kōhatu utu nui, ki ngā mea e matenuitia ana. 39 Ko tāna tēnei e mea ai i ngā wāhi tino kaha, ā, ko tōna hoa ko tētahi atua kē. Ko te tangata e whakaae ana ki a ia ka whakanuia e ia ki te korōria. Ā, ka meinga rātou e ia hei kāwana mō ngā tāngata tokomaha ka wehewehea anō hoki e ia te whenua mō tētahi utu."

40 "Ā, i ngā wā o te mutunga ka whawhai te kīngi o te tonga ki a ia; ā, ka kōkiri mai te kīngi o te raki ānō he paroro te rite, me ngā hāriata, me ngā kaieke hōiho, me ngā kaipuke maha; ā, ka tomo ia ki ngā whenua, ka pāha me te waipuke, ā, tika tonu atu. 41 Ka tae anō ia ki te whenua ātaahua, ā, he maha ngā whenua e hinga. Ko ēnei ia e mawhiti i roto i tōna ringa, ko Ēroma, ko Moapa, ko ngā upoko o ngā tama a Āmona. 42 Ka totoro anō tōna ringa ki ngā whenua; e kore anō te whenua o Īhipa e mawhiti. 43 Otiia, ka noho ko ia hei rangatira mō ngā taonga, arā mō te kōura, mō te hiriwa, mō ngā mea katoa o Īhipa e matenuitia ana; ā, ka whai ngā Rūpimi me ngā Etiopiana i ōna takahanga. 44 Otiia, ka raruraru ia i ngā kōrero i te rāwhiti, i te raki; nā, he nui te riri e puta mai ai ia, ā, he tokomaha ana e whakangaro ai, e huna ai. 45 Ā, ka whakatūria e ia ngā tēneti o tōna whare kīngi, ki waenganui o te moana, o te maunga tapu ātaahua; otiia ka tae ia ki tōna mutunga, kāhore hoki he āwhina mōna."

1 I medern Darejaveshs första regeringsår stod jag där för att stärka och skydda honom."

2 "Nu ska jag berätta sanningen för dig. Tre kungar till ska uppstå i Persien, och den fjärde*11:2den fjärdeXerxes I (486-465 f Kr) som försökte erövra Grekland år 481 f Kr. Se not till Est 1:3. ska bli rikare än någon av de andra, och när han har blivit som mäktigast genom sina rikedomar ska han sätta in all sin makt mot Greklands rike.

3 Sedan ska en väldig kung*11:3en väldig kungAlexander den store, vars rike delades "efter himlens fyra väderstreck" mellan fyra av hans generaler (jfr 8:21f). uppstå, och han ska härska med stor makt och göra vad han vill. 4 *Job 20:4f, Ps 37:35f, Dan 7:6, 8:8, 22. Men när han har kommit, ska hans rike falla sönder och delas efter himlens fyra väderstreck. Det ska inte tillfalla hans efterkommande eller förbli lika mäktigt som när han hade makten. Hans rike ska omstörtas och tillfalla andra än dem.

5 Kungen i Sydlandet ska bli mäktig. Och av hans furstar ska en vara mäktigare än han, och hans herravälde ska bli stort. 6 Efter några år ska de ingå förbund med varandra och dottern till Sydlandets kung ska komma till kungen i Nordlandet för att träffa en överenskommelse. Men hon ska inte kunna behålla den makt hon vinner och hans makt ska inte heller bestå. Hon ska offras tillsammans med dem som förde henne dit, både hennes far och den man som en tid gav henne makt.

7 Men en telning från hennes rötter ska stiga upp i hans ställe och dra upp mot nordlandskungens här och tränga in i hans fäste och göra vad han vill med folket och få överhanden. 8 Deras gudar och avgudabilder och deras dyrbara kärl, både av silver och guld, ska han också föra till Egypten. Sedan ska han under några år lämna nordlandskungen i fred.

9 Däremot ska denne tränga in i sydlandskungens rike, men han ska vända tillbaka till sitt land igen.

10 Hans söner ska rusta sig till strid och samla en väldig krigshär, som ska välla fram som en störtflod och tåga in. Den ska komma igen och striden ska föras ända fram till sydlandskungens befästningar. 11 Då ska kungen i Sydlandet bli vred och dra ut och strida mot kungen i Nordlandet, som ska ställa upp en stor här, men den hären ska ges i den andres hand. 12 När hären är borta växer sydlandskungens övermod och han ska slå ner tiotusentals, men ändå inte få herraväldet. 13 Kungen i Nordlandet ska nämligen ställa upp en ny här, större än den förra, och efter en tid av några år ska han komma med en stor krigshär och stora förråd.

14 Vid samma tid ska många andra resa sig mot kungen i Sydlandet. Våldsmän av ditt eget folk ska göra uppror för att uppfylla profetian, men de kommer att falla.

15 Och kungen i Nordlandet ska komma och kasta upp vallar och inta en välbefäst stad, och Sydlandets stridskrafter ska inte kunna hålla stånd. Dess utvalda krigsfolk ska inte ha någon kraft att stå emot. 16 Nordlandets kung, som rycker emot honom, ska göra vad han vill, och ingen ska kunna stå emot honom. Han ska komma in i det härliga landet, och förstörelse ska ske genom hans hand. 17 Han ska komma med hela sitt rikes makt. Men han är villig till förlikning, och en sådan ska han åstadkomma. Han ska ge kungen av Sydlandet en av sina döttrar till hustru för att fördärva honom. Men det ska inte lyckas och inte vara till hans fördel. 18 Därefter ska han vända sig mot kustländerna och inta många, men en härförare ska göra slut på hans hånfullhet och låta det vända tillbaka över honom själv. 19 *Job 20:8, Ps 37:10, 36, Hes 26:21. Då ska han vända tillbaka till sitt eget lands befästningar. Men han ska vackla och falla och sedan inte mer finnas till.

20 *Hes 20:6. På hans plats ska en annan uppstå, en som låter en uppbördsman dra igenom det land som är hans rikes prydnad. Men efter några dagar ska han störtas, dock inte genom vrede eller i strid.

21 I hans ställe ska en föraktlig man komma, en som man inte har gett kungavärdighet. Oväntat intar han riket genom list. 22 Och översvämmande härar ska svepas bort inför honom och krossas, likaså en förbundsfurste. 23 För från den stund han ingått förbund med honom kommer han att handla svekfullt. Han ska dra ut och få övermakten med endast lite folk. 24 Oväntat ska han komma in i landets bördigaste trakter och göra vad hans fäder och deras fäder inte kunnat göra. Byte och rov och gods ska han strö ut åt sitt folk och fram till en viss tid gör han upp onda planer mot befästa platser.

25 Han ska uppbåda sin kraft och sitt mod mot kungen i Sydlandet och komma med en stor här, men kungen i Sydlandet ska också rusta sig till strid med en mycket stor och mäktig här. Han ska dock inte kunna hålla stånd på grund av de stämplingar som görs mot honom. 26 *Ob v 7. De som äter hans bröd ska störta honom. Hans här ska svepas bort och många ska bli slagna och falla.

27 Båda kungarna kommer att ha ont i sinnet. De sitter tillsammans vid samma bord och talar lögn, men det ska inte ha någon framgång, eftersom slutet ännu dröjer till den bestämda tiden. 28 Han ska vända tillbaka till sitt land med mycket gods, men hans hjärta kommer att vara emot det heliga förbundet. När han har genomfört sitt uppsåt ska han vända tillbaka till sitt land.

29 På bestämd tid ska han sedan på nytt dra ut mot Sydlandet, men denna senare gång ska det inte gå som den förra, 30 för skepp från Kittim*11:30KittimCypern eller andra medelhavsöar. ska komma emot honom och han ska förlora modet.

Då ska han vända tillbaka och rikta sin vrede mot det heliga förbundet och ge vreden fritt utlopp. Och när han har kommit hem, ska han lyssna till dem som har övergett det heliga förbundet. 31 *4 Mos 28:4, Dan 8:11, 9:27, 12:11, Matt 24:15, Mark 13:14. Härar från honom ska komma, och de ska orena helgedomen, tillflyktsorten, avskaffa det dagliga offret och ställa upp förödelsens styggelse*11:31förödelsens styggelseEn vanhelgande avgudabild (jfr den Zeusstaty som sattes upp av Antiochus IV Epifanes 168 f Kr). Citeras av Jesus i Matt 24:15, Mark 13:14.. 32 Dem som har kränkt förbundet ska han med smickrande ord locka till avfall.

Men de av folket som känner sin Gud ska stå fasta och hålla ut. 33 *Dan 12:3, Matt 24:9, Joh 16:2, Hebr 11:36f. De förståndiga bland folket ska ge många insikt, men ändå ska de under en tid falla genom svärd och eld, genom fångenskap och plundring. 34 Men när de faller ska de inte lämnas utan hjälp, och många ska då av falska motiv sluta sig till dem. 35 *Dan 12:10, Sak 13:9, Mal 3:3, 1 Petr 1:7. En del av de förståndiga ska falla, och de ska luttras så att de blir rena och fläckfria fram till den sista tiden. För ännu dröjer slutet till den bestämda tiden.

36 *Dan 5:19, 7:8, 2 Tess 2:4, Upp 13:1, 5. Kungen ska göra vad han vill, och han ska upphöja sig och förhäva sig över varje gud. Ja, mot gudarnas Gud ska han tala fruktansvärda ting. Allt ska lyckas för honom till dess att vredens tid är ute, för det som har beslutats måste ske. 37 *Hes 8:14. Han kommer inte att bry sig om sina fäders gudar*11:37sina fäders gudarAnnan översättning: "sina fäders Gud". eller den som är kvinnors lust*11:37den som är kvinnors lustKanske den hedniske växtlighetsguden Tammuz eller Adonis, vars kult var populär bland kvinnor (Hes 8:14) och även bland ptolemeerna i "Sydlandet". eller någon annan gud, utan han ska upphöja sig själv över alla. 38 I stället ska han ära fästningarnas gud. En gud som hans fäder inte har känt ska han ära med guld och silver och ädelstenar och andra dyrbarheter. 39 Han ska göra vad han vill med starka befästningar med en främmande guds hjälp. De som erkänner honom ska han visa stor ära. Han ska låta dem härska över många, och han ska dela ut land åt dem till belöning.

40 Men vid den sista tiden ska kungen i Sydlandet drabba samman med honom. Kungen i Nordlandet ska då storma fram mot denne med vagnar och ryttare och en stor flotta. Han ska rycka in i länderna och svämma över och dra igenom dem. 41 *Dan 8:9, 11:16. Han ska också dra in i det härliga landet, och många länder ska falla, men dessa ska undkomma hans hand: Edom och Moab och huvuddelen av Ammons avkomlingar. 42 Och han ska sträcka ut sin hand mot länderna. Egypten ska inte slippa undan. 43 Han ska erövra skatter av guld och silver och alla slags dyrbarheter i Egypten. Libyer och nubier ska följa honom.

44 Då ska han få höra rykten från öster och norr som skrämmer honom, och han ska dra ut i stort raseri för att förgöra och förinta många. 45 Sina palatstält ska han slå upp mellan havet och helgedomens härliga berg. Men han går mot sin undergång och ingen hjälper honom."