1 I tukua he hākari nui e Kīngi Perehatara mā ētahi o āna ariki, kotahi te mano, ā, inu wāina ana ia i te aroaro o te mano.

2 I te mea e inu wāina ana a Perehatara, ka whakahau ia kia kawea mai ngā oko, ngā mea kōura, ngā mea hiriwa, i tangohia e tōna pāpā, e Nepukaneha, i roto i te temepara i Hiruhārama; hei mea inu mā te kīngi, mā āna rangatira, mā āna wāhine, mā āna wāhine hoahoa. 3 Kātahi ka kawea mai e rātou ngā oko kōura i tangohia i roto i te temepara o te whare o te Atua i Hiruhārama; ā, inu ana ki aua mea te kīngi, āna ariki, āna wāhine, me āna wāhine hoahoa. 4 Inu wāina ana rātou, whakamoemiti ana ki ngā atua, ki ngā mea kōura, hiriwa, parāhi, rino, rākau, kōhatu.

5 I taua hāora ka puta mai ngā maihao o tētahi ringa tangata, kei te tuhituhi ki te ritenga ake o te tūranga rama, ki te paninga i te taha o te whare o te kīngi. Ā, ka kite te kīngi i te wāhi o te ringa nāna te tuhituhi. 6 Kātahi ka puta kē te mata o te kīngi, raruraru ana ia i ōna whakaaro, ā, tangoro iho ngā hononga o tōna hope, kei te āki mai anō ōna turi ki a rāua.

7 Nā, nui atu te karanga a te kīngi kia kawea mai ngā kaititiro whetū, ngā Karari, ngā tohunga tūāhu. Ā, i kōrero te kīngi, i mea ki ngā tāngata whakaaro nui o Papurōna, "Ko te tangata e kōrerotia ai tēnei tuhituhi, ā, ka whakaaturia mai e ia tōna tikanga ki ahau, he ngangana te kākahu mōna, he mekameka kōura anō mō tōna kakī, ā, ko ia anō hei rangatira tuatoru i te kīngitanga."

8 Kātahi ka haere mai ngā tāngata whakaaro nui katoa e te kīngi. Heoi, kīhai i āhei te kōrero i te tuhituhi, kīhai anō i whakaatu i tōna tikanga ki te kīngi. 9 Kātahi ka nui atu te raruraru o Kīngi Perehatara, ka puta kē tōna mata, ā, tāhurihuri ana āna ariki.

10 Nā, ka haere te kuīni ki te whare hākari, nā ngā kupu hoki a te kīngi rātou ko āna ariki. Nā, ka kōrero te kuīni, ka mea, "E te kīngi, kia ora tonu koe! Kei raruraru koe i ōu whakaaro, kei puta kē tōu mata. 11 He tangata tēnei kei tōu kīngitanga, kei a ia nei te wairua o ngā atua tapu; i ngā rā hoki o tōu pāpā i kitea te mārama, te mōhio, me ngā whakaaro nui i roto i a ia, he mea rite tonu ki ngā whakaaro nui o ngā atua, ā, meinga ana ia e tōu pāpā, e Kīngi Nepukaneha, āe rā, e tōu pāpā, e te kīngi, hei rangatira mō ngā tohunga māori rātou ko ngā kaititiro whetū, ko ngā Karari, ko ngā tohunga tūāhu. 12 Nā, pai atu te wairua i kitea i roto i taua Raniera, i huaina nei e te kīngi ko Peretehatara, te mātau, te mōhio, te whakaatu moe, te whakakite i ngā kupu pakeke; tareka ana i a ia ngā mea e mau ana. Nā, kia karangatia a Raniera, ā, māna e whakakite te tikanga."

13 Kātahi ka kawea mai a Raniera ki te aroaro o te kīngi; ā, ka kōrero te kīngi, ka mea ki a Raniera, "Ko taua Raniera rānei koe, nō ngā tamariki whakarau o Hūrā, i kawea mai nei e te kīngi, e tōku pāpā, i Hūrā? 14 Kua rongo ahau ki a koe, kei roto i a koe te wairua o ngā atua, ā, e kitea ana te mārama i roto i a koe, te mātauranga, me te mōhio pai rawa. 15 Nā, kua kawea mai nei ngā tāngata whakaaro nui, ngā kaititiro whetū, ki tōku aroaro, kia kōrerotia ai e rātou tēnei tuhituhi, kia whakaaturia ai tōna tikanga ki ahau. Heoi, kīhai i taea e rātou te whakaatu te tikanga o taua mea. 16 Kua rongo ia ahau ki a koe, ka taea e koe te whakaatu tikanga, ā, ka tareka i a koe ngā mea e mau ana. Nā, ki te taea e koe te tuhituhi te kōrero, ā, ka whakaaturia tōna tikanga ki ahau, he ngangana te kākahu mōu, he mekameka kōura anō tēnei mō tōu kakī, ko koe hoki hei rangatira tuatoru i te kīngitanga."

17 Kātahi ka whakahoki a Raniera, ka mea ki te aroaro o te kīngi, "Māu āu hākari, hoatu āu utu ki tētahi atu; me kōrero ia e ahau te tuhituhi ki te kīngi, me whakaatu te tikanga ki a ia.

18 "E te kīngi, i hōmai e te Atua, e te Runga Rawa, te kīngitanga ki tōu pāpā, ki a Nepukaneha, me te nui, me te korōria, me te hōnore. 19 Ā, nā taua nui, i hōmai rā e ia ki a ia, i wiri ai ngā tāngata katoa, ngā iwi, ngā reo, i wehi ai i tōna aroaro; ko āna i pai ai whakamatea ana e ia, ko āna i pai ai whakaorangia ana e ia, ko āna i pai ai whakatūria ana e ia, ā, ko āna i pai ai whakaititia iho e ia. 20 Otiia, ka whakakake tōna ngākau, ka pakeke tōna hinengaro i runga i te whakapehapeha, nā, kua whakatakā ia i runga i tōna torōna kīngi, whakakāhoretia iho tōna korōria. 21 Ā, āia atu ana ia i roto i ngā tama a te tangata, i meinga anō tōna ngākau kia rite ki o ngā kararehe; i ngā kāihe mohoao anō hoki tōna nohoanga. He mea whāngai ia ki te tarutaru, ānō he kau; i mākū anō tōna tinana i te tōmairangi o te rangi, ā mōhio noa ia kei te kāwana te Atua, te Runga Rawa, ki te kīngitanga tāngata, e whakaritea ana hoki e ia mā tāna e pai ai.

22 "Nā, ko koe, ko tāna tama, e Perehatara, kīhai i whakaititia e koe tōu ngākau, me te mōhio anō koe ki tēnei katoa. 23 Heoi, whakakake ana koe ki te Ariki o te rangi, kua oti anō ngā oko o tōna whare te kawe mai ki tōu aroaro hei oko inu wāina, māu, mā āu ariki, mā āu wāhine, mā āu wāhine iti. Kua whakamoemiti anō koe ki ngā atua, ki ngā mea hiriwa, kōura, parāhi, rino, rākau, kōhatu, e kore nei e kite, e rongo, e mōhio. Nā, ko te Atua, kei tōna ringa nei tōu manawa, nāna nei ōu ara katoa, kīhai ia i whakakorōriatia e koe. 24 Kātahi ka ungā atu te wāhi o te ringa i tōna aroaro; nā, kua oti tēnei mea te tuhituhi.

25 "Nā, ko te mea tēnei i tuhituhia:

MENE, MENE, TEKERE, UPARAHINI.

26 "Ko te tikanga tēnei o te mea:

Mene; kua oti tōu kīngitanga te tatau e te Atua, mutu pū i a ia.

27 Tekere; kua oti koe te pāuna ki te pāuna, ā, kua kitea tōu koha.

28 Perehe; kua oti tōu kīngitanga te wāhi, kua hoatu ki ngā Meri, ki ngā Pahi."

29 Kātahi a Perehatara ka whakahau, ā, whakakākahuria ana a Raniera ki te mea ngangana, whakanohoia ana he mekameka kōura ki tōna kakī, kārangarangatia ana ia ko ia te rangatira tuatoru o te kīngitanga.

30 I taua pō anō ka patua a Perehatara kīngi o ngā Karari. 31 Ā, riro ana te kīngitanga i a Tariuha Meri; ko ōna tau kei te ono tekau mā rua.

1 Kung Belshassar*5:1BelshassarBetyder "Må Bel skydda kungen". Son till kung Nabonidus (556-539 f Kr) och styresman i hans ställe medan kungen tillbringade tio år i den västarabiska oasen Tema (Job 6:19). Därför kan Belshassar endast erbjuda den tredje högsta positionen (vers 7). ordnade en stor festmåltid*5:1en stor festmåltidDenna dag, i mitten av oktober 539 f Kr, var Babels sista dag i frihet. Perserkungen Koreshs arméer stod utanför Babels portar (jfr vers 30). för sina tusen stormän och drack vin med dem. 2 *2 Kung 25:15, 2 Krön 36:18, Dan 1:2. När Belshassar var påverkad av vinet, befallde han att man skulle bära in de kärl av guld och silver som hans far*5:2farHär i betydelse "företrädare". Belshassar och hans far Nabonidus hade tagit över efter Nebukadnessars ättlingar men inlett en ny dynasti. Nebukadnessar hade tagit ur templet i Jerusalem. Kungen och hans stormän, hans hustrur och bihustrur skulle dricka ur dem. 3 Då bar man fram guldkärlen som hade tagits ur Guds tempel i Jerusalem, och kungen och hans stormän, hans hustrur och bihustrur drack vin ur dem. 4 *1 Kor 8:5. Medan de drack prisade de sina gudar av guld och silver, av koppar, järn, trä och sten.

5 I samma stund visade sig fingrar som av en människohand som skrev på den vitkalkade väggen mitt emot den stora ljusstaken i kungens palats*5:5kungens palatsTronsalen är utgrävd och mätte 50 x 17 meter., och kungen såg handen som skrev.

6 Då bleknade kungen och fylldes av oroliga tankar, han blev alldeles knäsvag och benen vek sig. 7 *1 Mos 41:42, Dan 2:2, 5:16. Och kungen ropade med hög röst och befallde att man skulle hämta besvärjarna, kaldeerna och stjärntydarna. Kungen sade till de vise i Babel: "Den som kan läsa den skriften och ge mig dess tydning ska bli klädd i purpur*5:7purpurAntikens dyraste färg, ofta ett tecken på kunglig makt (jfr Est 8:15)., få en guldkedja runt sin hals och styra som den tredje i riket."

8 Då kom kungens alla vise in, men de kunde varken läsa skriften eller tyda den för kungen. 9 Kung Belshassar blev då ännu mer förskräckt. Färgen försvann från hans ansikte och hans stormän var bestörta.

10 *Dan 2:4, 3:9, 6:6, 21. Men när drottningmodern*5:10drottningmodernNabonidus mor Adad-Guppi (född ca 648 f Kr) var en kraftfull prästinna vars självbiografi finns bevarad till i dag. Hon levde åtminstone fram till 552 f Kr. Ifall hon hade dött 539 f Kr åsyftas troligen i stället Belshassars mor Nitokris. fick höra vad kungen och hans stormän hade sagt, kom hon till festsalen. Där tog hon till orda och sade: "Må kungen leva för evigt! Låt inte dina tankar skrämma dig, var inte så blek! 11 *Dan 1:17, 2:48, 4:5. I ditt rike finns en man med heliga gudars ande i sig. På din fars tid visade han sig ha insikt och förstånd och en vishet lik gudarnas vishet. Din far, kung Nebukadnessar, satte honom främst bland spåmännen, besvärjarna, kaldeerna och stjärntydarna. Din far kungen gjorde så 12 *Hes 28:3, Dan 1:17. eftersom Daniel, som kungen gav namnet Belteshassar, hade en enastående ande, klokhet, förstånd och skicklighet att tyda drömmar och lösa gåtor och reda ut problem. Låt därför nu hämta Daniel. Han kommer att ge tydningen."

13 *Dan 1:6. När Daniel hade förts till kungen tog kungen till orda: "Är du Daniel, en av de judiska fångarna som min far kungen förde hit från Juda? 14 Jag har hört talas om dig, att gudars ande bor i dig och att du visat dig ha insikt och förstånd och utomordentlig vishet. 15 Nu är det så att de vise och besvärjarna har förts hit till mig för att läsa denna skrift och tyda den för mig, men de kan inte tyda den. 16 Men om dig har jag hört att du kan ge tydningar och reda ut problem. Om du kan läsa skriften och säga mig vad den betyder ska du bli klädd i purpur, få en guldkedja runt din hals och styra som den tredje i mitt rike."

17 Då sade Daniel till kungen: "Du kan behålla dina gåvor och ge dina belöningar åt någon annan. Jag ska ändå läsa skriften för kungen och ge tydningen.

18 *Dan 2:37, 4:19. Åt din far Nebukadnessar, o konung, gav den högste Guden rike och storhet, ära och härlighet. 19 Inför den storhet som Gud gav honom darrade människor av alla folk, stammar och språk i skräck för honom. Vem han ville dödade han, och vem han ville lät han leva. Vem han ville upphöjde han, och vem han ville ödmjukade han.

20 Men när hans hjärta förhävde sig och hans ande blev stolt och övermodig, då störtades han från sin kungatron och blev fråntagen sin ära. 21 *Dan 4:22, 30. Han blev utstött från människor, och hans hjärta blev som ett djurs. Han måste bo bland vildåsnor och äta gräs som en oxe, och hans kropp fuktades av himlens dagg, ända tills han insåg att Gud den Högste råder över människors riken och upphöjer vem han vill till att härska över dem.

22 Men du Belshassar, hans son, har ändå inte ödmjukat ditt hjärta trots att du visste allt detta. 23 *5 Mos 4:28, Ps 115:4f, 135:15f, Upp 9:20. Du upphöjde dig mot himlens Herre och lät bära fram kärlen från hans hus inför dig. Du och dina stormän, dina hustrur och bihustrur drack vin ur dem, och samtidigt prisade du dina gudar av silver och guld, koppar, järn, trä och sten, gudar som varken ser eller hör eller vet något. Men den Gud som har din ande och alla dina vägar i sin hand, honom har du inte ärat.

24 Därför har han nu sänt denna hand och skrivit detta. 25 Så lyder skriften som är tecknad här: Mene mene tekel u-farsin*5:25mene tekel u-farsinArameiska för "räkna, väga och dela" eller "mina (600 gram), sikel (10 gram) och halvsikel (5 gram).. 26 Här är vad orden betyder. Mene: Gud har räknat ditt rikes dagar och gjort slut på det. 27 *Job 31:6, Ps 62:10, Nah 1:14, Upp 6:5.Tekel:*5:26fMene … TekelEn mina var ett viktmått som omfattade 60 siklar (aram. tekel). De två måtten motsvarar drygt 600 gram och 10 gram. Du är vägd på en våg och funnen för lätt. 28 Peres: Ditt rike är delat och gett åt meder och perser."

29 *1 Mos 41:42. Då befallde Belshassar att man skulle klä Daniel i purpur, hänga guldkedjan om hans hals och utropa honom till den tredje i riket.

30 *Job 34:25, Jer 50:28, 51:11. Samma natt dödades Belshassar, kaldeernas kung. 31 Och medern Darejavesh*5:31medern DarejaveshTroligen avses den persiske kung Koresh (jfr 6:28), som var ca 62 år gammal år 539 f Kr. Namnet Darejavesh förknippas annars med en kung som regerade 522-486 f Kr (Esra 4:24f). En annan identifikation som föreslagits är den mediske hövdingen Ugbaru som ledde Koreshs armé in i Babel. tog emot riket när han var sextiotvå år.