1 I pai a Tariuha kia whakaritea ētahi ariki kotahi rau e rua tekau mō te kīngitanga, hei kāwana mō te kīngitanga katoa, 2 e toru hoki ngā rangatira nui mō ēnei, ā, ko Raniera tētahi o rātou; mā ngā ariki rā ngā kōrero e hōmai ki ēnei, kei hē ngā mea a te kīngi. 3 Kātahi ka whakanuia tēnei Raniera ki runga ake i ngā rangatira nui, i ngā ariki, nō te mea he pai rawa te wairua i roto i a ia, ā, i whakaaro te kīngi kia meinga ia hei rangatira mō te kīngitanga katoa.

4 Kātahi ngā rangatira nunui rātou ko ngā ariki ka rapu take mō Raniera i roto i ngā mea o te kīngitanga. Heoi, kīhai i kitea tētahi take, tētahi hē; he mahi pono hoki tāna, kāhore ōna kino, ōna hē.

5 Kātahi ka mea aua tāngata, "E kore e kitea e tātou he take mō tēnei Raniera, ki te kāhore e kitea he mea mōna i roto i te ture a tōna Atua."

6 Kātahi ēnei rangatira nunui rātou ko ngā ariki ka huihui ki te kīngi; ko tā rātou kōrero tēnei ki a ia, "E Kīngi Tariuha, kia ora tonu koe! 7 Kua kōrerorero ngā rangatira nunui katoa o te kīngitanga, ngā kāwana, ngā ariki, ngā kaiwhakatakoto whakaaro, ngā rangatira, kia whakatakotoria he tikanga kīngi, kia whakapūmautia he ture kaha, arā ki te īnoia he mea e tētahi ki tētahi atua, tangata rānei, ā, kia toru tekau rā anō ngā rā, he mea ehara i te īnoi ki a koe, e te kīngi, me maka ia ki te ana o ngā raiona. 8 Nā, māu e whakapūmau te ture, e te kīngi, whaitohungia hoki te mea i tuhituhia, kei puta kē, kia rite ai ki te ture a ngā Meri, a ngā Pahi, e kore nei e puta kē."

9 Mō reira whaitohungia ana e Kīngi Tariuha te mea i tuhituhia me te ture.

10 Nā, ka mōhio a Raniera ka oti taua mea i tuhituhia te whaitohu, haere ana ia ki tōna whare; nā, ko ōna matapihi tuwhera tonu ai i roto i tōna rūma ki te ritenga atu o Hiruhārama. E toru ngā tukunga o ōna turi i te rā, īnoi ana ia, whakawhetai ana ki te aroaro o tōna Atua, pērā ana me tāna i mua.

11 Kātahi ka huihui aua tāngata, ka kite i a Raniera e karakia ana, e īnoi ana ki te aroaro o tōna Atua. 12 Kātahi rātou ka whakatata, ā, ka kōrero i te ture a te kīngi ki te aroaro o te kīngi; "Kīhai ianei i whaitohungia e koe he ture, nā, ko ngā tāngata katoa e īnoi ana ki tētahi atua, tangata rānei, i ēnei rangi e toru tekau, he mea ehara i te īnoi ki a koe, e te kīngi, ka makā ki te ana raiona?"

Ka whakahoki te kīngi, ka mea, "He pono taua mea nā, e rite ana ki te ture a ngā Meri, a ngā Pahi, e kore nei e puta kē."

13 Kātahi rātou ka whakahoki, ka mea ki te aroaro o te kīngi, "Ko te Raniera rā, ko tērā o ngā tama o ngā whakarau o Hūrā, kāhore ōna mahara ki a koe, e te kīngi, ki te ture anō i whaitohungia e koe, heoi e toru āna īnoinga i te rā."

14 Ā, nō te rongonga o te kīngi ki ēnei kupu, kātahi ka nui tōna kino, ā, ka anga tōna ngākau ki a Raniera kia whakaorangia ia. Whai ana ia ki te whakaora i a ia ā tō noa te rā. 15 Kātahi ka huihui ngā tāngata nei ki te kīngi, ā, ka mea ki te kīngi, "Kia mōhio koe, e te kīngi, ko te ture tēnei a ngā Meri, a ngā Pahi, kia kaua e whakaputaia kētia tētahi ture, tikanga rānei, kua oti te whakapūmau e te kīngi."

16 Kātahi te kīngi ka whakahau, ā, kawea ana mai a Raniera, makā ana ki te ana raiona. I kōrero anō te kīngi, i mea ki a Raniera, "Ko tōu Atua e mahi tonu nā koe ki a ia, māna koe e whakaora."

17 Nā, ka maua mai he kōhatu, ka whakatakotoria ki te kūwaha o te ana; hīritia iho e te kīngi ki tāna ake hīri, ki te hīri anō a āna ariki; kei puta kē tētahi tikanga mō Raniera. 18 Kātahi te kīngi ka haere ki tōna whare, ā pau noa taua pō kīhai i kai, kīhai anō ngā mea whakatangi i kawea mai ki tōna aroaro; ā, tūrere atu ana tōna moe i a ia.

19 Kātahi te kīngi ka maranga i te atatū tonu, ā, hohoro tonu te haere ki te ana raiona. 20 Ā, nō tōna tatanga atu ki te ana, ki a Raniera, ka karanga ia, he reo tangi te reo; i kōrero te kīngi, i mea ki a Raniera, "E Raniera, e te pononga a te Atua ora, he kaha rānei tōu Atua e mahi tonu nā koe ki a ia, ki te whakaora i a koe kei mate i ngā raiona?"

21 Nā, ka mea a Raniera ki te kīngi, "E te kīngi, kia ora tonu koe! 22 Kua tukua mai e tōku Atua tāna anahera, ā, tūtakina ana e ia ngā māngai o ngā raiona, ā, kīhai rātou i pā ki ahau. Nō te mea kua kitea tōku kore hara i tōna aroaro; kāhore anō āku mahi hē i tōu aroaro, e te kīngi."

23 Nā, nui atu te koa o te kīngi, ā, whakahaua ana e ia kia tangohia ake a Raniera i roto i te ana. Nā, kua tangohia ake a Raniera i roto i te ana, kīhai rawa anō i kitea tētahi ahatanga ki a ia, nō te mea i whakapono ia ki tōna Atua.

24 Nā, ka whakahau te kīngi, ā, ka maua aua tāngata i whakapae rā ki a Raniera, ka makā ki te ana raiona, rātou, ā rātou tamariki, ā rātou wāhine, riro pū rātou i ngā raiona, ā, wāwāhia ana e rātou ō rātou wheua katoa i te mea kīanō i tatū noa ki raro o te ana.

25 Kātahi a Kīngi Tariuha ka tuhituhi ki ngā tāngata katoa, ki ngā iwi, ki ngā reo, e noho ana i te whenua katoa:

"Kia whakanuia te rangimārie ki a koutou.

26 "Tēnei ahau te whakatakoto tikanga nei; nā, i ngā kāwanatanga katoa o tōku kīngitanga, kia wiri ngā tāngata, kia wehi ki te aroaro o te Atua o Raniera.

"Ko ia hoki te Atua ora,

pūmau tonu ā ake ake.

E kore tōna kīngitanga e ngaro,

tōna kāwanatanga hoki ā te mutunga rā anō.

27 Māna e whakaora, māna e mawhiti ai;

e mahia ana hoki e ia he tohu,

he mea whakamīharo i te rangi, i te whenua;

nāna hoki a Raniera i ora ai

i te kaha o ngā raiona."

28 Nā, ka kake tēnei Raniera i te kīngitanga o Tariuha, i te kīngitanga anō hoki o Hairuha Pahi.

1 Darejavesh fann det lämpligt att sätta hundratjugo satraper över riket, för att de skulle finnas överallt i riket. 2 Över dem satte han tre furstar, och en av dem var Daniel. Inför dem skulle satraperna avlägga räkenskap så att kungen inte skulle lida någon förlust.

3 Men Daniel utmärkte sig framför de andra furstarna och satraperna, för han hade en ande utan like, och kungen övervägde att sätta honom över hela riket. 4 *Ps 94:21, 1 Petr 2:20, 3:17. Då försökte de andra furstarna och satraperna finna något att anklaga Daniel för i det som gällde riket. Men de kunde inte finna något att anklaga honom för eller något brottsligt hos honom, eftersom han var trogen i sin tjänst. Det fanns varken försumlighet eller ohederlighet hos honom. 5 Då sade männen: "Vi lär inte hitta något att anklaga den där Daniel för, ifall det inte gäller hans gudsdyrkan."

6 *Ps 59:4, Dan 2:4, 3:9, 5:10. Därefter skyndade*6:6skyndadeAnnan översättning: "gick … i grupp". furstarna och satraperna i väg till kungen och sade till honom: "Må du leva för evigt, kung Darejavesh! 7 Rikets alla furstar, guvernörer och satraper, rådsherrar och ståthållare har enats om att det bör antas en kunglig förordning och utfärdas ett påbud: Den som under trettio dagar ber till någon annan gud eller människa än till dig, o konung, ska kastas i lejongropen*6:7lejongropenAssyrierna hade brukat avrätta menedare på ett liknande sätt.. 8 *Est 1:19, 8:8. Så utfärda nu, o konung, ett påbud och sätt upp en skrivelse som efter Mediens och Persiens orubbliga lag inte kan återkallas." 9 Kung Darejavesh gjorde så och lät sätta upp ett skriftligt påbud.

10 *1 Kung 8:44f, 48, Ps 55:18. Så snart Daniel fick veta att skrivelsen var uppsatt, gick han in i sitt hus. På övervåningen hade han fönster öppna i riktning mot Jerusalem*6:10mot JerusalemSynagogor byggdes senare vända mot Jerusalems tempel, den plats dit Gud på ett särskilt sätt knöt sin närvaro (jfr 1 Kung 8:29f).. Där föll han ner på sina knän tre gånger om dagen*6:10tre gånger om dagenNormal praxis såväl i persisk religion som i judendomen. och bad och tackade sin Gud, precis som han tidigare brukat göra.

11 Då kom männen instormande och fann Daniel i färd med att be och åkalla sin Gud. 12 *Dan 3:10f. De gick då till kungen och frågade honom om det kungliga påbudet: "Har du inte satt upp ett påbud om att den som under trettio dagar ber till någon annan gud eller människa än till dig, o konung, ska kastas i lejongropen?" Kungen svarade: "Jo, och påbudet står fast efter Mediens och Persiens orubbliga lag." 13 Då sade de till kungen: "Daniel, en av de judiska fångarna, har varken tagit hänsyn till dig eller det påbud du utfärdat utan ber sin bön tre gånger om dagen."

14 När kungen hörde det blev han djupt bedrövad och bestämde sig för att rädda Daniel. Ända till solnedgången ansträngde han sig för att finna en utväg och rädda honom. 15 Då skyndade männen in till kungen och sade till honom: "Vet, o konung, att det är Mediens och Persiens lag att de påbud och förordningar som kungen utfärdar inte kan återkallas."

16 Då lät kungen hämta Daniel och kasta honom i lejongropen, och kungen sade till Daniel: "Må din Gud, som du ständigt dyrkar, rädda dig!" 17 *Matt 27:60, 66. Och man bar fram en sten och lade den över gropens öppning, och kungen förseglade den med sitt eget och sina stormäns sigill för att inget skulle kunna ändras i det som hände med Daniel. 18 Sedan gick kungen hem till sitt palats. Han fastade hela natten och lät inga kvinnor*6:18inga kvinnorGrundtexten är här svårtolkad. Annan översättning: "ingen underhållning". komma in till sig, och han kunde inte sova.

19 På morgonen när det ljusnade steg kungen upp och skyndade till lejongropen. 20 När han kom i närheten av gropen ropade han på Daniel med ängslig röst. Han sade: "Daniel, du den levande Gudens tjänare! Har din Gud, som du ständigt dyrkar, kunnat rädda dig från lejonen?" 21 Då svarade Daniel kungen: "Må kungen leva för evigt! 22 *Ps 34:8, 91:10f, Dan 3:28. Min Gud har sänt sin ängel och stängt lejonens gap så att de inte skadat mig. För jag är utan skuld inför honom, och jag har inte heller gjort något fel mot dig, o konung."

23 Då blev kungen mycket glad och befallde att man skulle ta upp Daniel ur gropen. När han hade tagits upp kunde man inte se någon skada på honom, eftersom han hade litat på sin Gud. 24 Sedan lät kungen hämta männen som hade anklagat Daniel, och han lät kasta dem i lejongropen med deras barn och hustrur. Innan de ens hade nått botten i gropen överföll lejonen dem och krossade alla deras ben.

25 *Dan 3:31f. Därefter lät kung Darejavesh skriva till alla folk och stammar och språk som fanns över hela jorden:

"Jag önskar er fred och framgång!

26 *Dan 2:44, 4:31, 7:14. Härmed befaller jag att man inom hela mitt rikes område ska bäva och frukta för Daniels Gud.

För han är den levande Guden

som består för evigt.

Hans rike kan inte förgöras,

hans välde har inget slut.

27 Han befriar och räddar,

han gör tecken och under

i himlen och på jorden,

och han har befriat Daniel

ur lejonens våld."

28 *Dan 1:21. Och denne Daniel steg i ära och makt under Darejaveshs regering, det vill säga*6:28det vill sägaAnnan översättning: "och". under persern Koreshs*6:28KoreshRegerade i Mellanöstern åren 539-530 f Kr. Kallas "smord" i Jes 45:1 (se även Esra 1). regering.