1 Ko te tama whakaaro nui ka rongo ki tā tōna pāpā ako;
ko te tangata whakahī ia e kore e rongo ki te riri.
2 E kai te tangata i te pai i te hua o tōna māngai;
ka kai ia te wairua o te hunga whanokē i te tutū.
3 Ko te tangata e tiaki ana i tōna māngai e pupuri ana i tōna ora;
ko te tangata ia e hāmama nui ana ōna ngutu, ko te whakangaromanga mōna.
4 E hiahia ana te wairua o te tangata māngere, ā, kāhore he mea māna;
ka meinga ia kia mōmona te wairua o te hunga uaua.
5 E kino ana te tangata tika ki te kōrero teka;
he mea whakarihariha ia te tangata kino, ā, whakamā noa iho.
6 Ko te tika hei kaitiaki mō te tangata e tapatahi ana te ara;
ka whakatakā anō te tangata kino e te hara.
7 Tērā tētahi kei te āmene taonga mōna, heoi kāhore rawa he mea i a ia;
tērā tētahi kei te whakarawakore i a ia, heoi nui atu ōna rawa.
8 Ko ngā utu mō te tangata kia ora, ko ōna rawa;
tēnā ko te rawakore, e kore e rongo i te riri.
9 E koa ana te mārama o te hunga tika;
ka keto ia te rama o te hunga kino.
10 He totohe anake i ahu mai i te whakapehapeha;
he whakaaro nui ia kei te hunga i ngā kupu tika.
11 Ko ngā taonga i puta mai i te whakamanamana ka iti haere;
ko tā te tangata i whakaemi ai, he mea mahi, ka tupu haere.
12 He manako tāringa roa, he patu ngākau;
ka tae te koronga, ko te rākau ia o te ora.
13 Ko te tangata e whakahāwea ana ki te kupu, ka ngaro i a ia anō;
ko te tangata ia e wehi ana i te whakahau, ka whiwhi ki te utu.
14 Ko te ture o te hunga whakaaro nui, he puna nō te ora,
e puta ai i ngā reti o te mate.
15 Ko tō te ngārahu pai he hōmai atawhai;
he taikaha ia te ara o te hunga nanakia.
16 He mahi mōhio tā te tangata tūpato;
ko tā te wairangi he hora i te kūwaretanga.
17 Ka hinga te karere kino ki te kino;
ko te karere pono ia, ānō he rongoā.
18 Ko te tangata kāhore e pai ki te papaki, māna te rawakore, te whakamā;
engari ko te tangata e whai mahara ana ki te ako, ka whakahōnoretia.
19 Ko te hiahia kua rite, he reka ki te wairua;
he whakarihariha ia ki ngā kūware te whakarere i te kino.
20 Haere i te taha o te hunga whakaaro nui, ā, ka whai whakaaro koe;
ko te takahoa ia o ngā kūware, ka mamae.
21 Ka whai te kino i te hunga hara;
ko te utu ia ki te hunga tika, he pai.
22 He whakarerenga iho tā te tangata pai mō ngā tamariki a ngā tamariki;
kei te rongoā mō te tangata tika ngā taonga o te tangata hara.
23 He nui te kai kei te ngakinga a ngā rawakore;
tērā ia te mea e ngaro ana i te kore o te tikanga pai.
24 Ko te tangata e kaiponu ana i tāna whiu, e kino ana ia ki tāna tama;
ko te tangata ia e aroha ana ki a ia, ka papaki wawe i a ia.
25 Kai ana te tangata tika, mākona ana tōna wairua;
ka hapa ia te kōpū o te tangata kino.
1 Ords 1:8, 10:17, 12:1, 14:6, 15:5, 12. En vis son hör
sin fars förmaning,
en hånare lyder ingen tillsägelse.
2 Ords 12:14, 18:20. Av munnens frukt får man njuta gott,
men de trolösa hungrar efter våld.
3 Ords 10:19, 18:21, 21:23, Jak 3:2. Den som vaktar sin tunga
bevarar sitt liv,
den pratsamme råkar i olycka.
4 Ords 10:4, 12:24, 27, 19:15, 21:5. Den late är full av begär
men får inget,
de flitigas hunger blir rikt mättad.
5 Ps 119:163. Den rättfärdige avskyr lögnaktigt tal,
den gudlöse beter sig
avskyvärt och skamligt.
6 Ords 10:30, 11:3, 6. Rättfärdighet bevarar den hederlige,
ondska fäller syndaren.
7 Ords 12:9. Den ene vill verka rik
men har ingenting,
den andre vill verka fattig
men äger mycket.
8 Den rike måste ge sin rikedom
som lösen för sitt liv,
men den fattige
hör inte av något hot.
9 Job 18:5, Ps 97:11, Ords 20:20, 24:20. De rättfärdigas ljus lyser klart,
men de gudlösas lampa slocknar.
10 Ords 11:2, 28:25, Jak 3:17. Övermod skapar bara gräl,13:10Övermod skapar bara grälAndra handskrifter (Septuaginta): "Den tommes övermod skapar gräl".
vishet finns hos dem
som tar emot råd.
11 Lätt fånget är lätt förgånget,
men den som samlar
efter hand får mycket.
12 Utdragen väntan tär på hjärtat,
uppfylld önskan är ett livets träd.
13 1 Sam 2:30, Ords 16:20, Joh 12:48. Den som föraktar ordet
fördärvar sig själv,13:13fördärvar sig självAnnan översättning: "får betala för det".
den som respekterar budet
blir belönad.
14 Ps 18:5f, Ords 10:11, 14:27, 18:4. Den vises undervisning
är en källa till liv,
en hjälp att undgå dödens snaror.
15 Ords 12:8, Pred 9:11. Gott förstånd för med sig välvilja,
de trolösas väg är alltid sig lik.13:15är alltid sig likAndra handskrifter (Septuaginta): "är deras undergång".
16 Ords 12:23, 15:2, Pred 10:3. Den kloke handlar med förstånd,
dåren blottar sin dumhet.
17 Ords 25:13. En gudlös budbärare
faller i olycka,
ett pålitligt sändebud ger läkedom.
18 Ords 10:17, 12:1, 15:5, 32. Fattigdom och skam
får den som föraktar förmaning,
men den som tar vara
på tillrättavisning blir ärad.
19 Job 28:28, Ords 29:27. Uppfylld önskan är ljuv för själen,
men dårar avskyr
att överge sin ondska.
20 Den som vandrar med de visa
blir vis,
den som umgås med dårar
går det illa.
21 Syndare förföljs av olycka,
de rättfärdigas lön blir lycka.
22 Job 27:16f, Ords 28:8, Pred 2:26. Den gode lämnar arv
åt barnbarnen,
men syndarens egendom
förvaras åt den rättfärdige.
23 De fattigas nyodling ger riklig föda,
men den sopas bort när orätt råder.
24 Ords 3:12, 22:15, 23:13f, 29:15, Hebr 12:7. Den som spar på riset
hatar sin son,
den som älskar honom
fostrar honom i tid.
25 Ps 132:15, Ords 10:3. Den rättfärdige äter och blir mätt,
de gudlösa får gå med tom mage.