1 Ko ngā kupu a Kīngi Remuera; ko te poropititanga i whakaakona ai ia e tōna whaea:

2 He aha, e tāku tama? He aha, e te tama a tōku kōpū?

Ā, he aha, e te tama a āku kupu taurangi?

3 Kaua e hoatu tōu kaha ki ngā wāhine,

ōu ara hoki ki te mea whakangaro o ngā kīngi.

4 Ehara mā ngā kīngi, e Remuera,

ehara mā ngā kīngi te inu wāina;

ehara hoki mā ngā rangatira te mea, "Kei hea he wai kaha?"

5 Kei inu rātou, ā, ka wareware ki te ture,

ā, ka whakapeau kē i te whakawā o te tangata e tūkinotia ana.

6 Hoatu he wai kaha mā te tangata e tata ana te marere,

he wāina hoki ki ngā wairua pōuri;

7 tukua ia kia inu, kia wareware ai ki tōna rawakore,

ā, kore ake he mahara ki ōna mate.

8 Kia puaki tōu māngai mō te wahangū,

i te whakawākanga o te hunga katoa kua waiho mō te mate.

9 Kia puaki tōu māngai, whakaritea te whakawā i runga i te tika,

tohea te tohe a te ware, a te rawakore.

10 Ko wai e kite i te wahine e ū ana tōna pai?

Ko tōna utu hoki kei runga noa atu i tō ngā rupi.

11 Ka whakapono te ngākau o tāna tāne ki a ia,

ā, kāhore ōna hapanga i te taonga.

12 He pai tāna e mea ai ki a ia, kāhore hoki he kino,

i ngā rā katoa e ora ai ia.

13 E kimi ana ia i te huruhuru hipi, i te muka,

ā, ka ngākau nui te mahi a ōna ringa.

14 Ko tōna rite kei ngā kaipuke o ngā kaihokohoko;

e mauria mai ana e ia tāna kai i tawhiti.

15 E maranga ana hoki ia i te mea e pō tonu ana,

ā, hoatu ana e ia he kai mā tōna whare,

he mahi hoki e rite ana mā āna kōtiro.

16 E whakaaroaro ana ia ki tētahi māra, ā, ka hokona e ia;

whakatōkia ana e ia he māra wāina, he hua nā ōna ringa.

17 E whītiki ana ia i tōna hope ki te kaha,

e mea ana i ōna tākakau kia pakari.

18 Ka kite ia he pai tāna i hokohoko ai;

e kore tāna rama e mate i te pō.

19 Ka totoro atu ōna ringa ki te mea tākai miro,

ka pupuri ōna ringa ki te pou muka.

20 Ka wherahia tōna ringa ki te ware;

āe rā, ka totoro atu ōna ringa ki te rawakore.

21 E kore ia e wehi i te hukarere mō tōna whare;

nō te mea kua kākahuria tōna whare katoa ki te ngangana.

22 Oti ake i a ia te whatuwhatu he whāriki mōna;

he rīnena pai, he pāpura ōna kākahu.

23 E mōhiotia ana tāna tāne i ngā kūwaha,

ina noho tahi ia ki ngā kaumātua o te whenua.

24 E hangā ana e ia he rīnena pai, ā, hokona atu ana;

e hoatu ana e ia he whītiki ki ngā kaihoko.

25 He kaha, he hōnore ōna kākahu;

ā, e kata ana ia ki ngā rā ō muri atu.

26 He nui ōna whakaaro ina puaki tōna māngai;

kei tōna arero te ture o te atawhai.

27 Ka āta tirohia e ia ngā ara o tōna whare,

e kore anō ia e kai i te taro o te māngere.

28 Ka whakatika āna tamariki, ā, he kupu manaaki tā rātou mōna;

tāna tāne hoki, ka whakamoemiti anō ia ki a ia, ka mea:

29 "He tokomaha ngā tamāhine i ū te pai o tā rātou mahi,

otiia, hira ake tāu i ā rātou katoa."

30 He mea teka noa te manako, he mea horihori te ātaahua;

tēnā ko te wahine e wehi ana i a Ihowā, ko ia e whakamoemititia.

31 Hoatu ki a ia o ngā hua o ōna ringa;

ā, mā āna mahi ia e whakamoemiti i ngā kūwaha.

1 Ord av kung Lemuel, det budskap*31:1det budskapAnnan översättning: "av Massa" (nordarabiskt stamrike, jfr 1 Mos 25:14). Hebr. massá används annars normalt om inspirerade profetord (t ex Nah 1:1, Hagg 1:1). som hans mor förmanade med:

2 Vad ska jag säga dig, min son,

du mitt skötes son,

mina löftens son?

3 *5 Mos 17:17. Ge inte din kraft*31:3kraftAnnan översättning: "rikedom". åt kvinnor,

styr inte din färd

till dem som är kungars fördärv.

4 *Ords 20:1, Pred 10:17, Hos 4:11. Det anstår inte kungar, Lemuel,

det anstår inte kungar

att dricka vin,

inte furstar att söka starka drycker,

5 *Jes 5:22f, 28:7, Est 3:15. så att de dricker och glömmer lagen

och vränger rätten

för alla nödens barn.

6 Ge starka drycker

åt den som är döende*31:6Ge starka drycker åt den som är döendeUtifrån denna vers bekostade Jerusalems kvinnor på Jesu tid ett bedövningsmedel för dem som skulle avrättas (Matt 27:34 med not).

och vin åt plågade*31:6plågadeAnnan översättning: "bedrövade", "bittra", "arga". själar.

7 Låt dem dricka

och glömma sin fattigdom

och sluta tänka på sitt elände.

8 *Job 29:12f, Ords 24:11. Öppna din mun för den stumme

och försvara alla värnlösa.

9 *Ps 82:3, Jes 1:17. Öppna din mun och döm rättfärdigt,

skaffa den svage

och fattige rätt.

10 *Ords 3:15, 8:11, 18:22, 19:14. Vem kan finna

en driftig*31:10driftigAnnan översättning: "kraftfull", "ädel". hustru?

Långt mer än pärlor är hon värd.

11 *Ords 12:4, 14:1. Hennes mans hjärta litar på henne

och han saknar ingenting.

12 *1 Petr 3:5f. Hon gör honom gott, aldrig ont,

i alla sina livsdagar.

13 Omsorg har hon om ull och lin*31:13ull och linTextilarbete var under antiken kvinnors främsta hantverk och försörjningsmöjlighet (jfr 2 Mos 35:25, Dom 16:13, 2 Kung 23:7).,

och hennes händer

arbetar med lust.

14 Hon är som köpmannens skepp,

hon hämtar sin mat fjärran ifrån.

15 När det ännu är natt går hon upp

och sätter fram mat åt familjen,

portioner*31:15portionerAnnan översättning: "uppgifter". åt tjänarinnorna.

16 Hon har planer på en åker

och köper den,

hon planterar en vingård

med vad hennes händer tjänat.

17 Hon fäster ivrigt upp sina kläder*31:17fäster … upp sina kläderSå att den hellånga dräkten inte är i vägen för fötterna (Luk 12:37, 17:8).

och går till verket

med starka armar.

18 Hon märker

att hennes arbete går bra,

hennes lampa släcks inte

om natten.

19 Hon sträcker händerna

mot spinnrocken,

och fingrarna fattar om sländan.

20 För den betryckte

öppnar hon sin hand,

hon räcker ut sina armar

mot den fattige.

21 Hon oroar sig inte för sin familj

när vintern kommer,

för alla i huset är klädda

i scharlakansröd*31:21scharlakansrödDyrbar färg som tillverkades av kermeslöss. ull.

22 Täcken gör hon åt sig,

hon är klädd i finaste linne

och purpur*31:22purpurDen dyrbaraste färgen (se not till Apg 16:14)..

23 Hennes man är känd

i stadens portar

där han sitter bland landets äldste.

24 *Apg 9:39. Linneskjortor gör hon och säljer,

köpmännen förser hon

med bälten.

25 Kraft och värdighet

är hennes klädnad,

och hon ler mot dagen som kommer.

26 Hon öppnar sin mun med vishet

och har vänlig förmaning*31:26förmaningAnnan översättning: "undervisning".

på sin tunga.

27 Hon vakar över ordningen i sitt hem

och äter inte lättjans bröd.

28 Hennes barn står upp

och lovordar henne,

och hennes man berömmer henne:

29 "Många kvinnor har gjort storverk,

men du överträffar dem alla."

30 Charm är bedräglig

och skönhet förgänglig,

men prisas ska den kvinna

som vördar Herren.

31 Låt henne få njuta frukten

av sitt arbete,

och må hennes gärningar

prisa henne i portarna.